För mig har det varit att när jag var yngre, och råka ut för så mycket, så hade man funderingar o frågor, så har jag fått svar från min guide……och sen nu förtiden, så har han varit här och pockat på när något skall inträffa, att jag liksom skall vara uppmärksam på vissa saker o kolla upp det eller vara förberedd….svårt att förklara….

Som ett exempel,…..han sa åt mig att kolla olja i bilen innan vi åkte, trots att min särbo insistera på att han hade ju kollat för inte så lång tid före…….men envis som min guide var, så gav jag inte mig heller….så till slut kolla han och får då se att det är längst ner på stickan….så det blev till att fylla på…..

Sådana saker kommer det ibland huxflux….., och sen känns det så tryggt att han finns där….

Om jag ser något och det verkligen tar uppmärksamhet på
något sätt, så vet jag att jag ska ta med mig det eftersom
jag förr eller senare kommer att behöva det.

Det är flera gånger som jag har tänkt "varför tog jag inte
med mig /vad det nu var/ som jag kände så starkt inom-
bords, jag hade ju behövt det nu.

Jag har problem med mycket värk. Om jag är helt förtvivlad
och känner att det är helt hopplöst, så får jag inom en kort
tid hjälp med något nytt som hjälper.

Så jag vet att jag får räd i olika situationer, men det gäller
att lyssna, och bry sig, om "rösten" vägleder mig. Men
det händer bara en gång, det är inget som tjatar.

Hur kommer det sig att kristna människor upplever precis samma "röst" (inre intuition, vägledning) men kallar det för den helige Ande? Hur vet man vem det är som vägleder? Varför har vi så olika förklaringar till samma fenomen? Betyder det att det ena är fel och att man måste välja vad man ska tro på? Och vad väljer man då?

# intressant ! har ja ladrig tänkt på,för mej känns de självklart med att de är en Guide,då ja inte är troende på de sättet,

#3
Och andra religioner säger att det är något annat.

Och vi som inte tror på någon säger att det är intuition eller något liknande.

Ja, det är lustigt. Och alla sidor förkastar de andras som "villoläror", typ. Och alla är helt bergsäkra på att de har rätt. Inte undra på att man blir förvirrad när man är på jakt efter sanningen.

man får tro på de som man mår bra av eller får en att må bra! Finns inga mallar på hur de ska va och heller inga facit på vad som är rätt och fel ,så ser ja på de! upp till varoch en

En guide talar inte om för dig vad du ska tro på, utan h*n finns till för dig, nu och ända sedan du föddes. H*n stöttar dig på din väg genom detta livet, och hjälper dig när du behöver det. En guide kan vidröra ditt hjärta, och h*n kan trösta dig när du har det svårt. H*n finns där för dig varje sekund av dittt liv, när livet kämpigt så finns h*n där hjälper dig att uthärda det svåra. H*n förstår…

Och h*n kan  även vara den som leder dig vidare i din andliga utveckling, om du tillåter det..

# 8??? Vadå va menar du me det? har aldrig känt mej tröstad av min skydds ängel,eller liknande,hur vet man att han finn smed???

En kanske lite korkad fråga men ställer den i alla fall görngöling som jag är.

Har hört många utryck som skyddsande, skyddsängel, skyddsdjur, Kraftdjur, andliga vägledare, andlig gude.

Hur vet man vem som är vem? Och jag nöjer mig inte med svar som "det känner man" för det gör jag inte.

Har fått både djur och personer till mig men vet inte om det är skyddsdjur eller Kraftdjur. Andliga guider eller beskyddare. Hur får vet jag vilka dom är?

Hmmm det där lät nog ganska snurrigt och vimsig.

Hörni, fråga era guider och skyddsdjur. Be om Tecken från dem. Starta en kommunikation med dem. Lär er meditera. Gör lite lekar för att öva upp era sinnen. T.ex, en gammal lek som man gjorde när man var liten: Gömma ringen.Någon ska gömma en ring och sedan ska övriga personer leta..(men utan "fågel, fisk eller mittemellan", då blir det svårare..och gärna bakom saker och ting.

Ha ett antal föremål och lägg dem på ett bord, lägg en duk över och ta bort ett eller två av föremålen. Sedan ska den andre personen "se" vad som fattas…eller så gör man tvärtom, lägg bara en sak under duken, och låt personen "Se" vad det är..vilken färg, hur det känns, osv, kunna beskriva det genom sin känsla.

Läsa av foton

Håll ett föremål i handen och försök känna in bilder från det.

Eller låt en person hålla ett föremål i sin hand och sedan ska du känna in vad det är.

Lek en lek med att försöka se vad den andre tänker..

finns mycket man kan hitta på själv också.

# 13 Tack fröken choklad

Det va ett par bra övningar du gav oss! ska testa detta

Intressant tråd. Har länge varit intresserad av skyddsänglar, skyddsandar m.m. Men hur får man kontakt med sin guide, skyddsande eller vad det nu är. Hur??? Skulle gärna vilja testa! 

#15 Du kan göra det genom Meditation t.e.x, det finns en artikel här på sajten så gå in där och kika om du vill.

Jag har alltid fått höra att guiderna finns där för en när man som mest behöver dem, men för mig har det oftast alltid varit tvärtom. Jag har vid dem situationerna känt mig oftast fullkomligen övergiven, fast samtidigt vad vet jag. Jag har också fått höra att det kan bero på att jag har varit "låst", men jag är sådan till person. (Försluten i mig själv och låter ingen in, spelar inte någon roll vem det än är.) Jag har med andra ord väldigt svårt för att öppna upp, spelar inte någon roll om det är för min sambo eller för min guide. Visst har jag känt/upplevt Tecken på närvaro men oftast så svaga Tecken att de kan tas för "var det där bara jag?" eller något åt det hållet, och är det starkare Tecken låser jag mig istället bara mer. Tvivlar på att det beror på att jag inte är redo, jag är bara sådan. *morr*

Jag är helt klart villig att lära mig meditera, men som mitt liv är just nu så går det bara inte.

Men jag tror som Tarzan88, att man ska tro på det som får en att må bäst för om man tänker för mycket på det hela lär man bli alldeles jojjig i huvudet.

Har tyckts mig känt en närvaro ibland. Dels har jag skymtat något svart som dragit förbi vid ögonvrån och då reagerat vid att kolla ditåt, men inte sett nåt. Har ibland oxå känts som om någon, om jag tex sitter i soffan, hoppat ur soffan eller som om det sätter sig någon brevid mig så att det verkligen känts. Har då reagerat, men ingen där. Kan detta vara Tecken tro???