Jag har sett så länge jag själv kan minnas och i min släkt var det fullt normalt då generationer tillbaka har det också. Jag fick mycket hjälp av både mamma och mormor men att lära mig hantera det på bästa sätt fick jag hjälp med på kurser och cirklar. Mormor som idag är 91 år har aldrig gått någon kurs utan har fått ha det med sig ändå och fick förståelse från sin mamma och pappa. Samma sak med min mamma, hon fick bara ha det med sig och kunde förstå att det var si och så men att lära sig hur man skulle göra vid olika situationer som t.e.x med en jordbunden som behöver hjälp, det visste varken mamma eller mormor något om. Så i mitt fall har jag även fått hjälpa mamma och mormor idag med sånt som dom inte visste något om, det är jätteroligt när man i generationerna kan lära av varandra :) Så för mig blev kurser och cirklar en stor trygghet med mer lärdomar och kunskaper :)

Ja, att det är svammel…… ha ha ha

Skämt åsido, jag är inne på din linje å funderar ibland, hur blev dom så kloka dessa 80+'are.

Jag tror att dom helt enkelt förstod på en gång, som vissa människor ser en dator och bara programmerar den som i klartext direkt. Dom liksom är på samma våglängd och tar till sig det som ska tas till på rätt sätt direkt.

Och, så kan ju de på andra sidan informerat om bu å bä, om andra sidan är en guide i nadlig mening eller ett Kraftdjur i andra reseberättelser, det är nog sak samma.

Och Ja, de som väljer att vandra vägen att vara en länk på den här sidan och att lära ut, dessa människor behöver ju åxå äta å ralaxa på en strand ibland, som vi alla andra med "riktiga" jobb. Mediala/shamanistiska jobb blir ju mer å mer "riktiga" jobb eftersom det sjunker in i folks sinnen att det existerar. Det jobbas ju på det. På 30talet var inte att vara datakonsult heller ett "riktigt" jobb.

Lustigt egentligen då vi ser tillbaka, på 400-talet var det inte så oriktigt att vara healer eller tala med andarna/gud. Sedan fick dessa ett namn, läkare. Då blev det med ens ett "riktigt" jobb, visserligen tappades andra sidan bort.

Kanske vi ska finna ett godtaget namn för alla dessa mediala begåvningar.

Fan snacka om svammel. ha ha ha

SEV

Jo, jag förstår. Det är väl så att vissa har lättare att lära sig och har en naturlig kontakt, medan andra tränar upp sin förmåga. Jag tänker att det är ungefär som att spela piano, man kan lära sig själv och ha en naturlig fallenhet för det, medan andra går kurser och lär sig med hjälp av andra, och det ena eller det andra behöver inte betyda att det blir bättre eller sämre. För min egen del handlar det mycket om att min egen övertygelse om hur det ligger till är så stark, jag kan inte köpa vad andra säger hur som helst, utan måste se och känna själv, och därför har jag valt att jobba med mig själv mestadels på egen hand, men gått några kurser för att få ny inspiration. Vi är olika, helt enkelt och måste göra på vårt eget vis, det finns ju inga rätt eller fel i hur man väljer att utvecklas.

Kram på dig, Ewa

Som Elisabeth säger går det sedan i arv. Men många gånger föddes ju ett flickebarn som hade oanade fölmågor och utan att ha det i mor eller farträdet.

SEV

Förstår hur du tänker, Imasy.. Visst kan man lära sig själv och förstå mycjet av det men genom kurser tar man sig vidare, får ett annat perspektiv på det hela. Kan hålla med dig om detta med pengarna… Gillar inte folk som "skor sig" på sin gåva. Jag har ingen fast summa när jag läser tarot tex… Dom får ge mig det dom tycker att det är värt. Har även "lärt ut" detta med tarot och energier, tar aldrig betalt för det. Vem är jag att ta betalt för något som alla egentligen kan och som ska vara tillgängligt för alla? Vill dom ge mig nåfot, så OK men jag kräver det inte. Fast jag får alltid något ändå… Glädjen att lära ut ger mig mer än några hundralappar. Den räcker dessutom längre!

Jag undrar lite som dig Imasy, men jag hör till den där skaran som bara har fått underliga upplevelser sen jag var liten, men jag för min del blev skräckslagen och livrädd…..så där tror jag att det är bra att det finns möjlighet att gå typ en cirkel och lära sig hur man skall hantera sina gåvor, för det fanns ju inte förut…..

Så jag beundrar verkligen den gamla stammen….

Jag har däremot inte gått vidare med mitt, eftersom jag har inte råd och det är nog den största orsaken…tyvärr…men jag har full förståelse för dessa priser, eftersom en del har det som sin försörjning. För det är ju mycket jobb kring alla kurser.

Men sen är jag nog inte riktigt redo för det heller….jag har lyckats i dagsläget få mina besökare, att visa sig på sådant vis så att dom inte skrämmer mig….(Oftast i drömmar)….och det känns tryggt för mig….

Sen finns det tyvärr oxå dessa som bara utnyttjar andras godtrohet, som inte är seriösa och lurar av dem deras pengar. Så man skall nog vara väldigt försiktig och höra sig för ordentligt och ta någon som har bra vitsord…

#0 Om du har någon andlig/medial förening i närheten där du bor så kanske du kan börja med att gå i en medial utvecklingscirkel om de har en sådan. Dessa cirklar brukar ju ofta vara väldigt bra och man kanske inte måste betala massor på en gång.

Då kan du ju känna dig för lite utan att behöva gå en dyrare kurs på en gång.

Annars kan du ju bilda en sådan cirkel själv också. Ta kontakt med studiefrämjandet eller annat studieförbund så kan de hjälpa dig med lokaler bidrag m.m.

Sedan kanske du har några likasinnade på eller i närheten av hemorten som vill vara med? Man behöver ju inte vara speciellt många för att bilda en cirkel. Det finns många möjligheter, om man vill utnyttja dem alltså…..

Men om vi ser det såhär då. Jag är 27 år gammal. Om vi leker med tanken att jag har varit seende sedan barn och är ett jätte bra medium, men har aldrig satt min fot på en kurs eller liknande.

Så har vi Anna, som vi säger är min bästa vän och lika gammal som mig. Hon har gått på en massa kurser och har hela sina väggar tapetserade med en massa diplom mm från sina kurser.

Vi har detta som vårt jobb och tar samma prissumma.

Vem skulle ni gå till? ;)

#8 Jag tror inte att det spelar någon roll om man har väggarna tapetserade med diplom eller sitter i en husvagn t.e.x. Det handlar om personkemin och rekommendationer från andra. Jag tror inte att någon med diplom behöver vara bättre än någon utan diplom, så man väljer mog den man känner att man dras till just då.

8# Jag skulle ringa upp och prata med båda parter och fråga hur var och en jobbar m.m så märker man snabbt vem man vill vända sig till.

#9 - Jag håller med dig Elisabeth!

Skitsamma om du har lika mycket certifikat som toapapper hemma. Allt handlar om vad du kan leverera och naturligtvis personkemin och rekommendationer osv…..

Det är bla. annat min övertygelse om detta som gör att jag nu planerar att skita i en diplomeringskurs som jag skulle gå nu framöver. Jag känner att jag inte behöver detta för min egen skull, utan i så fall snarare för andras skull, att de ska tro att jag är ett bättre medium för att jag nu har ett diplom eller certifikat på väggen…..

Och det bryr jag mig innerst inne inte så mycket om precis. De som vill och skall komma i kontakt med mig gör det ändå. Och de har ju inte varit missnöjda hitills. Det får nog räcka för mig just nu i alla fall….

Men jag tycker ju ändå att det hela tiden skrivs att man ska vända sig till certifierade medium. Certifikat får man väl bara om man har gått någon speciell kurs?

En liten nyfiken fråga som egentligen inte handlar om ämnet. Men ni som har ert mediumskap som ert vardagliga yrke, i vilket fackförbund är ni med i? ;)

Jag vet bara att jag inte ångrar en enda kurs jag gått bakåt i historien. Min andliga, mediala healingfärd började med dunder och brak efter diverse sjukdomar och spring in i väggen. Det hände otroligt mycket saker och efter en tid började jag gå lite helgkurser och sedan lite mer och detta hjälpte mig så mycket. Tror att jag småningom kommit fram till där jag är idag även utan kurserna, men det hade tagit längre tid. Jag fick lära mig av erfarna människor hur jag kunde handskas med gåvorna.

Det jag sedan gjort är att jag gått vidare på min egna färd när jag kände att det var dags för det, ville inte fastna någonstans. Parallellt med allt detta så tog jag hand om min personliga utveckling, relationer och allt livet förde med sig.

Är djupt tacksam för de lärare/vägskyltar som jag bjöd in i mitt liv, för jag valde noga, och allt dom stöttat mig med och oerhört glad att dom inte valde ta ett "vanligt" jobb, som det är ok att ta betalt för i gemene mans ögon så att dom fanns där för mig o andra med sin visdom.

Visst har det kostat dom där omtalade pengarna, herregud vad det ska tjafsas om det o det andliga! En präst har lön, en läkare likaså, men väljer man det vi gör då ska man inte ha några materiella behov som mat, boende osv.

Dom jag har mött och gått för har varit så hängivna oss kursdeltagare och gett 100% av sitt engagemang. Hur dom sen skulle ha orkat ha ett annat heltidsjobb samtidigt som detta, för att det ska vara ok, det förstår inte jag.

Klart man inte ska ockra, men är det inte dags att ta bort den gamla bilden av att sina gåvor när dom är mediala ska man inte ta betalt för?? Konstnärer, elitidrottsmän, skådespelare…. listan kan göras lång. Hungriga blir vi alla och mat kostar pengar!!! Huh - hur kan folk vara så fräcka att dom tar betalt för MAT?? Det som vi alla behöver… Nä, vet nån vad…

Sen tror jag att ett medium kan vara alldeles fantastiskt bra utan en enda kurs eller papper på det.

#0 De som är 80 + idag och medium - varför skulle inte de ha setat i cirklar eller utvecklat sig medialt? Har funnits spiritualistiska föreningar sedan början av 1900 talet i sverige! och lika dant med cirklar!

Att det idag rekomenderas att gå till ett certifierat medium - har ju med att göra att dessa har etik och moral med sig - säger inte att de ocertade 80 + inte har det men………

Alltså igentligen talar inte ett certifikat om din gåva du har ,endast att du har en standard som är seriös i ditt utövande som medium! att du tar din uppgit seriöst med ansvar för din sitter!

Tyvärr är det många av de självlärda som talar om död -olyckor -skillsmässor med mm - och negativa energier som skrämer skiten ur en sitter(finns väll certade med för den delen som tyvärr gör det - men förhoppningsvis i minoritet)

Ungefär samma sak som en egen lärd massör - som tror han masserar jätte bra - men av okunskap skadar sina klienter!

Vänligen Jane

Men jag tänkte ju lite som så, att idag är ju detta ett accepterat ämne.

De som är mediala idag kan hitta massvis med andra mediala människor, som här tex, dit de kan vända sig om de behöver tips och råd, hitta kurser mm.

Har man problem och inte vet hur man ska använda sin gåva så finns det hjälp att få.

Men hur var det då när tex våra far/mor föräldrar var unga. Det fanns ju inget internet där de kunde söka efter likasinnade. Jag har ändå den uppfattningen att hade man gåvan så talade man inte om det.

Vad hände med de som inte kunde hantera sin gåva? Hamnade de på dårhus för att de ansågs sinnesjuka?

Min mamma gjorde ett arbete för jättemånga år sedan på Säters mentalsjukhus museum (vet inte om det heter så?) Men iaf så hjälpte hon föreståndaren att gå igenom en massa journaler som inte var sekretess belagda längre. Visst fanns det de personer som var riktigt sinnesjuka, men det fanns även de som var inlåsta för att de hade onanerat. Så kan man hamna där för onani, så skulle jag ha svårt att tro att man inte kunde hamnade där om man "såg sånt som inte finns".

Jag kan väl även tillägga att jag har inget emot av att man tar betalt för en sittning, men jag tycker att det verkar vara så många som är "emot" det för att de anser att man har fått gåvan av en anledning, och att om man börjar ta betalt för det, så förlorar man gåvan.

Är man ett duktigt medium så spelar det ju ingen roll om man är självlärd eller fått hjälp med att lära sig. Att pengar är inblandat skämmer inte själva verksamheten om den är god och fyller sitt syfte. Då är pengar bara en bieffekt som omgärdar allt som vi människor gör.

Det är vad du gör med dina pengar som är av vikt - tänk vad mycket gott man kan göra för alla pengar man får som medium - man ska inte vara rädd för pengar utan vad man själv gör med dem sen! sammlas de på hög för egen vinning inte bra - men är det för utveckling för andras hjälp då är det gott!

#16 Det fanns som sagt föreningar bakot i tiden och de träffades där - eller så träffades de i hemmet i sk hemcirklar och utvecklades.

en del var ju ensamma men de förkovrade sig nog på sitt sätt igenom sina guider och etc. det är en inteligent värld andevärlden - även förr i tiden

Vist fanns de dom som var svaga i sinnet som hade gåvan och hamnade på sinnessjukhus - men det är ingen skillnad från idag!

Vänligen Jane