Vem är jag?
Hej! Endast sedan jag var liten har jag alltid vad jag minns varit den som alltid har ett leende på läpparna. Idag är jag nästan alltid glad och försöker göra min omgivning lika glada som jag. Men även den som e allra gladast blir ibland ledsna och ibland arga. Det är otroligt sällan jag blir arg men när jag blir det så är det som om jag tappar kontrollen. Jag vet inte längre vad jag gör och det läskiga nog är att när jag känner så så känns det precis som om det är någon annan som försöker ta över mig. När jag ser mig i spegeln ser jag någon annan. Det är inte jag som finns där. Det ser ut som mig men jag känner att det inte är jag. Det hemskaste av allt är när jag tänker efter så är det som om andra backar undan när jag blir arg det är som dom vet något om mig som inte jag vet om. Nu pratar jag om sådana situationer som när jag kommer i kontakt med personer som inte känner mig. Låt mig berätta ett exempel som hänt: jag var 14 och ett gäng ungdomar kom och började tjafsa. Jag kände att dom skulle göra nåt dumt. Jag blev så arg att dom gav sig. Jag sa inget jag gjorde inget. Men jag blev så arg inombords. Kände dom av mina energier eller viste dem något jag inte viste? En annan sak som gjort mig förbryllad, som nyfödd får man ett slags nr på handleden för att skilja barnen ifrån: jag fick 666. En slump? Vem e jag? Jag blir rädd att jag är ond. men jag vill inte vara det jag vill ju tillhöra dem goda. Någon som upplevt nå liknande som kan hjälpa mig? Tack på förhand /Frida
Jag tror inte du har något att oroa dig över. Du kanske inte har lärt dig riktigt att hantera andra känslor än glädje. Hur var det när du var liten och blev arg? Visade de vuxna ogillande? Fick du höra att du skulle lugna ner dig eller att flickor inte ska vara arga?
Vad gäller siffran 666 har du inte heller något att vara rädd för. Läser vi om änglasiffror är det en mycket bra siffra! Det föreslås också att du fokuserar mer på ditt inre än på det materiella 🙂
http://sacredscribesangelnumbers.blogspot.se/2011/10/angel-number-666.html
The number 666 is a powerful vibration consisting of the triple 6 energies. This makes 666 a most influential repeating number sequence. Number 6 resonates with the energies of love of home and family, monetary and financial aspects of life, providing and provision, humanitarianism, justice, responsibility, honesty, integrity and sacrifice.
Angel Number 666 suggests that you may be focusing on the material and monetary world, rather than your personal spirituality and family life. Your angels ask that you raise your vibration and maintain a positive attitude and mind-set in regards to all aspects of your life to ensure that all goes according to Divine plan. Trust that improvements are on the way into your life.
The repeating number 666 prompts you to focus upon your inner spirituality and Divine life purpose and soul mission, rather than on earthly, material concerns. Give any fears of loss or lack to the angels to heal and transmute, and be open to receiving and accepting help and assistance from your angels and other people in your life. All you need to do is ask.
Jag är också en sån person som aldrig blir arg, så när jag väl blir det så exploderar jag totalt. Man måste lätta på locket ibland, annars kokar det över. Du har inget att oroa dig för.
☮ and ❤ among each other ✿
Liksom de två föregående skrivarna tror jag inte heller att du behöver oroa dig för att vara ond. Jag tror du är en stark person som bara behöver hitta dig själv igen.
Jag har själv haft perioder där jag undrat över vem jag är/var, inte känt igen personen i spegeln osv och det kan ta ett litet tag att komma ur det och hitta sig själv igen. Jag föreslår att du kan skriva typ dagbok, så kan man få ner tankar och känslor och få ur sig dem vid behov, oavsett om man är glad eller arg, och samtidigt få det lite mer svart på vitt: såhär tycker jag om saker och ting. Ungefär :)
Don´t worry, Be happy!
Tack för svaren. Behövde nog höra någon som sa att jag inte är ensam. de där med att hitta mig själv var en väldigt bra mening. Jag har länge varit ute på villovägar men känner att idag efter att ha accepterat vem jag är. Och jag är på godväg. Men det är dock den där andra delen av mig som gör mig riktigt rädd och det är just det då jag blir riktigt arg. Det som gör mig rädd är att min omgivning blir rädda för mig. Att jag hade "the number of the beast" på handleden då jag föddes. En annan sak som jag inte berättade var att en gång när jag arbetade på ett dåvarande jobb så kallade några patienter mig för demonen. Det kändes ju sådär för jag var bara 18 år då och väldigt osäker i mig själv. Jag vet inte riktigt varför dom kallade mig för det för jag var alltid lugn och glad av mig. Men det är kanske så som ni säger jag är så ovan med den känslan att jag helt enkelt bör acceptera att även den som e allra gladast ibland måste blir arg :)
#4 jag tror inte du ska lyssna så mycket på vad andra säger, du vet ju själv vem du är och det är det viktigaste, ellerhur?
☮ and ❤ among each other ✿
Hej känner igen det där . Du är inte ensam känna så. jag blir glad el skönt läsa det känner lika dant nämligen, sällan blir förstod. men bara en själv kan veta det. vilket folk gärna blandar i hopp med psykiska . . Mitt mål hitta likasinnade .