0#

Jag håller med dig till 100%, jag erkänner själv att jag är fast i internet, att jag förnekar att jag söker bekräftelse när jag lägger ut bilder..

Det du säger är helt sant, och rent ut sagt förjävligt. Önskar det var på något annat sätt men dagens samhälle är format som det är..

Jag är rätt så anti mot det där med att alla ska visa upp sin falska lyckade fasad. Jag är inte med på fejsboken eller nåt annat liknande, bara här, och jag intresserar mig inte heller för allt ointressant som folk sysslar med. Som jag alltid säger: tänk själv!

Bra att du tänker efter, Nicollan! 👍 Det är så lätt att svepas med i "alla andra gör ju det här". Men gör alla andra det? Och är alla andra verkligen lyckliga och lyckade? Vad är din väg då? Vad gör dig lycklig?

Det var ett väldigt bra och tankeväckande inlägg faktiskt, jag hoppas det får fler att stanna upp och tänka efter själva. Jag brukar tänka hur det skulle vara om jag låg på min dödsbädd och såg tillbaka på mitt liv och vad jag har åstadkommit, vad är det då jag vill minnas? Hur jag ständigt jobbade över eller övertrasserade mina konton för att framstå som lyckad i andras ögon? Nej, knappast. Så jag försöker göra sånt som jag trivs med och kan känna mig stolt över istället, även om det bara är små saker i andras ögon. För det är jag som lever mitt liv och jag som måste stå till svars för mina handlingar, ingen annan.

Hej, Ja vad säger man? Vi skapar oss fler och mer måsten, saker och aktiviteter. Vi blir inte nöjda utan söker också efter det du skriver om - bekräftelse, att "visa" upp vad vi har, gör och tycker om. Nu skriver jag vi, men det är inte sanningen, för alla gör inte så men många. Vi är också samhället och vi med det vill utvecklas, möta nya utmaningar och vara lika bra som "alla andra". Ofta ser vi inte vad vi har utan lägger mer fokus på vad andra har och gör. Det är lite synd eftersom ingen (de flesta) gör det medvetet utan följer bara "vi:et" och samhället. Det är dags att stanna upp.

#2 Ja visst är det förjävligt. Även om det finns något slags konstigt tillfredsställande när vi gör det, som ett belöningssystem likt alla beroenden.. "titta så bra jag har det, jag är lycklig, nu kommer alla gilla detta och bekräfta mig" ungefär så. Sjukt men sant när man tänker efter. Men förhoppningsvis inser vi mer och mer att det inte är sann lycka utan som NeferNefer skriver, en falsk fasad..

#3 Kul att du tycker att det var ett tankeväckande inlägg :) 
Och detsamma får jag säga, tänkvärda ord . Verkligen en falsk fasad av lycka.. och så det med dödsbädden får en att tänka till.

Kloka tankar. Är också så trött på denna fasad som samhället byggt upp. Vi ska bara ha mer saker, göra mer, se bra ut och vara så duktiga… Men ju oftare jag lyssnar inåt (mediterar) så hittar jag orsaker till mycket. När jag bearbetat det så har jag upptäckt att jag oftare gör det jag själv vill i vardagen. Bryr mig inte så mycket helt enkelt. Har dock aldrig varit med i facebook. Sitter bara här och ugglar…🤪

Jag tror att de som lägger upp dessa bilder har något att bevisa för sigsjälv. Okej om man gjort något man aldrig gjort förr och vill dela det med glädje till sina medmänniskor -

men detdär med att "äta nyttigt och träna" ja det håller jag med dig om - det finns så mycket sådant idag att man blir så trött.

Jag tror nog att bakom all kycklingsallad och löparbyxor så finns det en människa som en fredagkväll med sina vänner gärna dricker ett glad vin eller på annat sätt bryter mot det "sunda" yttre som de så gärna vill visa på sin facebook :)

Själv tränar jag för att må bra kroppsligt men har aldrig känt behovet av en bild på mig i löparbyxor då jag gör så mycket annat under dagen att det skulle ge en fel version av mig, en ytlig sådan vilket jag inte är 24/7 haha :)

#11 Precis.. till viss del kan det nog vara peppande och inspirerande. Men det blir så mycket sånt nu från alla håll så man blir bara trött .

Det bästa är ju att träna såsom du gör för att må bra inuti, inte bara plåga sig igenom en powerwalk bara för att, utan hellre ta en promenad för att det är härligt med frisk luft, se saker runt omkring och skönt att röra på sig!

Ja precis! Det ska ge kraft och energi och inte tvärtom :-)

Underbart kloka tankar Nicollan 😎

Det kan nog vara undermedvetet många gånger och själv har jag haft hemsidor om det andliga men tänkt just dom tankarna att varför ska man beivsa för andra det räcker väl med egna bevis.

Avsikten var inte att bevisa med hemsidan men så kom tanken att det kan ju faktiskt uppfattas så och då rök den direkt för framstå som om att man vill visa upp sig vill jag absolut inte och den tanken den tar bara emot så adjö hemsida blev det omedelbums.

Samtidigt tror jag vi alla behöver den där klappen på axeln ibland bara för att få känna vi är värda något men det får inte övergå i att vi måste visa upp oss utan det ska vara för att vi faktiskt gjort något bra och är värd en uppmuntran.

Tycker du skriver så klokt och bara den enkla saken som att visa upp sin goda middag,håller med dig helt i  att varför inte bara njuta själv och må bra av det då växer vi också inombords om vi kan njuta själva en stund.

Jag lägger ofta upp bilder men inte för bekräftelse eller skryt fast vem fasen vet om det ändå skulle kunna vara nåt undermedvetet som jag själv inte känner till även om avsikten inte är så kan det ta mig tusan finnas där undermedvetet.Det där tar jag till mig och ska fundera ordentligt på 🤔 för det är väldigt kloka ord och tankar du har här och något för oss alla att fundera djupare på och vi är ju bara människor med samma värde allihop.Det viktigaste är ju vad man själv vet,inte vad andra vet 🌺

Nicollan,

Det var ett bra och tankeväckande inlägg! Jag tror att de flesta som läser känner igen sig. Har gått i samma tankar många gånger och undrat för vems skull gör jag olika saker? Vems liv är det  jag lever egentligen? Vem är människan som bär min själ i sin kropp men har så dålig kontakt med den? För ett antal år sedan fick dessa tankar mig att vakna upp och se mig omkring, vad har jag i mitt liv som jag själv valt och verkligen vill ha? Upptäckte att jag byggde upp mitt liv efter andras förväntningar. Det är ingenting de bad mig om utan något som jag själv valt för att jag trodde att det är det de vill ha. Just för att få den där klappen på axeln som någon skrev här, som vill alla behöver för att känna att vi duger. Det tråkiga är att man inte blir lyckligare av alla klappar på axeln om man gått förlorad och vet inte vem man är, vad man vill eller ens vad man tycker om.

När jag kom till insikten så "rensade" jag i mitt liv. Tittade på vad jag vill och vad som gör mig lycklig, vad som känns rätt. Vilka människor har jag i mitt liv, vilka måsten? Märkte ganska snart att det var inte det yttre, alla ägodelar, mitt fina väbetalda jobb, kläder som gör mig lycklig. Visst det är trevligt att ha allt det här, men lyckan hittade jag när jag tittade inåt och förståd att inga prylar och inga andra människor kan göra mig lycklig och hel. Det kan bara jag själv göra. Idag går jag mycket på känslan och försöker lyssna på min första känslan. Känns det rätt så är det oftast rätt. Känns det inte rätt så är det inte rätt och jag ger mig själv tillåtelse att tacka nej till sådana saker utan dåligt samvete. Det kan handla om allt från en fest man egentligen inte vill gå till, eller att träffa någon som man vet att man inte trivs med.

Du skriver:Du ska vara perfekt. Man ska vara smal, men inte för smal. Kurvig men inte tjock. Äta hälsosamt men inte banta. Du ska se snygg och fräsch ut, jobba hela dagen och när du kommer hem ska du laga nyttig och sund mat, ta hand om barn och ha sex med din partner, städa, träna och så ska du ju ha den där egentiden som är så viktig. Och helst sova 10 timmar.

Ja, det här är en illusion av en perfekt människa vi själva skapat genom media, och som alla vill vara. Men som varje förnuftig människa inser inte är en möjlig eller realistisk bild. Ingen klarar att vara allt det här samtidigt. Även om man mot förmodan skulle lyckas med det så skulle man inte bli lyckligare. För lyckan är väl det som alla vill ha, trots allt. Sen finns det olika sätt att se på vad lyckan är.

Som sagt, jag har rensat i mitt liv, tittar sällan på TV då det mesta fokuserar på det yttre. Är inte med i Facebook fast alla mina vänner och nästan alla jag känner är med. Själv tycker jag att jag inte behöver det. Jag behöver inte veta vad alla gör hela tiden, vad de äter, vart de åker.. skulle jag undra, kan jag ju alltid ringa och fråga. Köper saker jag behöver, gör saker jag tycker är roliga inte för att kunna skryta att jag gjort det eller för att andra gör det.

När allt kommer omkring så är det jag som har huvudrollen i mitt liv och jag tänker aldrig någonsin överlåta den rollen till någon annan. Det är min resa det här.

Tycker att det är bra att du skrivit inlägget för även om vi är medvetna om det här så är vi inte immuna mot påverkan då sociala medier har en så stor roll i våra liv oavsett om vi vill eller inte. Därför är det bra att stanna upp och fundera, precis som du gjorde och ställa sig fråga: Varför gör jag det här? För min egen skull eller för någon annans?

Vilken härlig respons jag får hörrni, tack för att ni tar er tid att både läsa och skriva svar :) Kramar!