puffar för min katt tråd :) hoppas nån djurpratare ser den

är ingen djurkommunikatör, men kan prata efter egen "katterfarenhet".

 Hade själv en honkatt, som utmärkte sig i sin kull, hade jag inte sett till att hon hade fått tag i en spene, nähelst som hon skulle äta, så hade naturen haft sin gång, och hon hade svält ihjäl. Kanske en förlossningsskada (ex, syrebrist) eller bara ett förståndshandikapp hos katten, men den fortsatte att vara udda, tills den dagen som den dog.

Den tydde sig enbart till mig, sprang alltid och gömde sig, bara jag kunde klappa henne, men då fick det inte finnas några främmande i huset. När jag inte var hemma, så slutade hon upp med att äta tom.

Jag undrar hur gammal Göte var när han togs från sin mamma. Många gör felet att ta ungarna från mamman alldeles för tidigt och då ses ofta "snuttbeteendet", ofta i kombination med ett disharmoniskt beteende, hos den vuxna katten. Kattungar utvecklas olika snabbt precis som människobarn. Man rekommenderar att en kattunge skall vara 12 veckor och väga minst 1 kg innan den tas från mamman för bli så stabil och harmonisk som möjligt som vuxen.

Det du kan göra idag är att ägna väldigt mycket tid åt Göte. Jag föreslår att du ställer in en säng i ett rum där bara du och Göte kan ha en mysig stund varje kväll, gärna med lek och god mat, men främst kel. Låt honom vara ensam med dig hela natten. Lägg märke till när han börjar vilja ligga med i sängen. Uppmuntra honom att komma längre och längre upp. Det är tålamodskrävande men givande, då du genom kontaktövningar stärker Götes känslor så att han går från skygg till lugn och harmonisk katt. Glöm bara inte att ställa in mat, vatten och toalåda. 

Jobbar själv med skygga katter, ofta födda i kattkolonier och utan kontakt med människor. Men det går att få dem lugna, trygga och harmoniska också. Receptet heter Tid, Tålamod och Kärlek. Och det sistnämnda är det allra, allra viktigaste, att förmedla - KÄRLEK.  

Lycka till!

/Yvonne

oh, yvonne, vilka fina råd. Jo, visst är det så att katter som snuttar har tagits från modern för tidigt. Men jag tyckte att jag läste att hon hade haft Göte sedan han var en bebis, och då kan han ju inte ha tagits för tidigt från mamman? eller.

Kan tillägga att jag ser att Göte springer ute lite hur som helst. Vänta med utevistelse tills han blivit lugn och trygg i sig själv. Om han knappt kommer in, som du skriver, späds skyggheten på, så jag tycker det är hög tid att trampa på bromsen och hjälpa den här katten.

Goda normer och regler är inte bara till för barn. Jag förväntar mig att mina katter kommer in till natten. Då stängs kattluckan. Sedan  får dom gå ut på morgonen igen. På så sätt har man vänt på dygnet så att dom sover om nätterna. Försvinner någon letar jag, och sedan provar jag inte utevistelse på ett tag. Kollar upp vad som orsakat beteendet, om det är sjukdom eller ett steg bakåt hos en tidigare skygg katt.  

/Yvonne

#4 Jo, men jag menar att kattbebisen togs från sin kattmamma för tidigt. Såvida inte Göte mamma redan bodde där. Men jag får inte det intrycket.

Oj hur gammal göte var när vi fick han det minns jag faktiskt inte.

Det låter som jätte bra råd det där, men kel det vet jag inte hur det ska gå till, han sticker ut klona och sprattlar helt galen om man försöker ta i honom. Han vill inte alls bli klappad o kelad med :( den enda han kan komma till ibland om alla sover o det är helt tyst är min man, då kan han hoppa upp till honom i knät till och med och bli klappad en stund, men det händer väldigt sällan.

Om jag stänger in han i ett rum med mig så kommer han stå och skrika tills jag släpper ut han.. ensam med mig hela natten är nog tyvärr uteslutet då jag har en bebis som sover vid min sida på nätterna :) dessutom skriker han och jamar allt vad han orkar hela nätterna igenom om han är inne, håller hela familjen vaken, han vill bara vara ute. Det enda fel jag vet att Göte har det är ett hjärtfel som veterinären upptäckte. Hur ska jag göra då? jag kan ju inte tvångsgosa med honom :) när han är så vrång.. tar tacksamt emot all hjälp o råd jag kan få!

#4 jo alltså med bebis menar jag då vi fick han från kattmamman, dom är ju bebisar tycker jag när dom är så små :) kan tänka mig att han var runt 10 v men jag minns inte exakt.

#7 En bra början är att doppa ett finger i gräddfil och stryka lite över Götes mun. Sedan försöker du få honom att slicka på fingret när han märker att det är gott och blir sugen på mer. När ni kommit så långt att detta har blivit er kontakt går du försiktigt ett steg till. När han slickar stryker du honom försiktigt över ryggen. Om han reagerar så återgå till att bara låta honom slicka finger så länge.

Du skall prata med honom så att han hör din röst, vänligt och kärleksfullt. Sjung gärna lite lågt en långsam melodi eller nynna en vaggsång/psalm.

Ordet "kel" behöver inte betyda att du tvångstar honom om han inte vill. Kel betyder här att du visar att du försöker förstå honom och att du älskar honom. Gör absolut inget som han inte går med på. När han jamar och är orolig, sätt dig på golvet bredvid honom och prata lugnt. Inga häftiga rörelser, bara lugna, långsamma. Låg, mjuk röst. Tappa inte tålamodet. Låt det ta den tid det tar.

Över till den medicinska biten. Göte är tre år skriver du och vuxna  katter kan få hypertyreos (överfunktion av sköldkörteln). I och för sig låter han lite för ung för den sjukdomen, men den går ju att utesluta genom ett enkelt blodprov. Symptomen är extrem oro och rastlöshet, avmagring och ibland, om sjukdomen gått långt, darrningar i framben och tassar. Har själv haft en katt med den sjukdomen på ålderns sena höst. Behandling finns i form av tabletter.

Den äldsta av mina katter ligger just nu på djursjukhus på grund av njurproblem. Han blev väldigt orolig och slutade komma in på kvällarna. Istället försvann han och gick och gick, kunde inte vara stilla. Han hittades flera km bort med hjälp av grannar.

Så det finns olika skäl till att en katt är rastlös och skygg. Antingen psykiska, som man botar med kärlek, tid och tålamod eller kroppsliga som man botar med hjälp av veterinär.

Du skriver att Göte har hjärtfel, men inte vilken sorts hjärtfel. Kanske han har rytmrubbning, flimmer, extraslag? Det känns väldigt obehagligt och stressande. Vid hypertyreos går hjärtat dessutom för fort. Har du själv haft hjärtklappning någon gång så vet du hur stressande och obehagligt det är. En sådan känsla kan driva Göte till att försöka springa ifrån den. Lägger han sig ner känner han ju omedelbart obehaget, så då rusar han upp, rantar runt och jamar. Så ett besök hos en specialistveterinär på djursjukhus kanske behövs.

Själv skulle jag börja med ett besök på ett djursjukhus där man kan ta EKG och ultraljud av hjärtat, kolla sköldkörtel och annat.

Du skriver inte om Göte är kastrerad. En okastrerad hankatt kan vara väldigt rastlös på grund av hormonerna och blir lugn och fin efter en kastrering. Sommartid finns det alltid honor som löper om dom inte blivit kastrerade så då har Göte fullt upp med att uppvakta dessa.

/Yvonne

Göte är kastrerad och han har blivit undersökt på djursjukhus och han har alltid varit så här skygg under sina tre år så jag tror mer att det är psykiskt, kanske av att blivit tagen från mamman för tidigt eller något annat som skrämt honom.

Är det någon av er djurpratare som skulle vilja göra ett försök att känna av varför Göte är så rädd?

#10 Har varit inne på "healing i fokus". Där har MariaJ tagit upp en tråd om djurkommunikation. Hon är själv djurpratare. Kanske kan du skriva ett pm till henne och be att hon hjälper dig och Göte.

#11 tack för tipset, det ska jag göra! :)

Hej hoppar in i den här tråden och kommer med ett mer praktiskt tips! Köp Feliway (googla på ordet, finns hos alla veterinärer) Det är en grej man sticker in i väggen och som avsöndrar syntetiskt "må-bra"-hormon för katter. Används  t ex när katter inte kommer överrens med varandra, när man har flyttat och katten inte känner sig hemma, eller för fertila hankatter som är oroliga. (Det finns två sorter med två olika funktion, fråga veterinär)

Om detta kan få din vän att må lite bättre så kanske han är mer mottaglig för tipsen ovan. Jag menar inte att du ska medicinera bort hans tillstånd, men han behöver kanske lite hjälp att lugna ner sig innan han kan ta till sig din omtanke.

mvh, Annika från Cornish Rex Ifokus