Jag kan försöka ta en bild på hur den ser ut nu imorgon… Men min kamera är inte bra så det kommer ändå vara suddigt

Ingen…?

puff

Vet inte vad det är med den fast den känns obehaglig tycker jag =S

Nåt känns "fel" med kvinnan och barnet till höger på fotot tycker jag.

Håller med #5

När jag såg kvinnan så tog jag bort fottot.

aj då, ni får inte fram någon info eller så? :/

Fick inget =/

Jag fick en obehaglig känsla av fotot.

jag dras till pojken i bilden jag, något med sjukdom och ensamhet och ledsamhet tycker jag. Flickan till höger i bild får jag nån bortskjutande förnekande lite obstinat känsla hon är inte nära med pojken, det finns nån konflikt där.

Kvinnan och mannen känns stabila och dåtids respekterande, inte kärlek men ändå respekt dom emellan, det var bra liksom trots omständigheterna.

Kan vara helt fel ute men det är vad jag känner och jag kan absolut INGET om sånthär.

Aj då… Vad tycker ni att man ska göra av fotot? Jag tycker jättemycket om det och skulle vilja ha kvar det men finns det inte något sett att hjälpa dem på? Lägger in två nytagna bilder på fotot ifall det är någon som får fram något mer…

.

går det inte att rensa ur energierna ur fotot? Måste ju finnas massor med folk som kan sånt här.. det är ju inte fotot i sig som jag kände av utan personerna på fotot…. Men möbler och sådant kan självklart dra med sig energier osv. Salvia skall väll rena? Observera mina frågetecken så det är ju frågeställningar och absolut inte fakta.

Jo men det var det jag menade :) jag vill ju hjälpa människorna på fotot att få lugn och ro, jag tror faktiskt att vi redan har en ensam ande här hemma som verkar ledsen, så det skulle vara bra om jag kunde göra något, även fast jag är jätterädd för ''spöken'' :P

Du kanske kan anlita ett medium =)

Ja kanske det :)

Puffar lite… ingen annan som känner ngt?

Jag var tvungen att stänga ner bilden direkt, extremt läskig bild faktiskt. Jag tycker att den lilla flickan ser lurig ut, som om hon planerar någonting.

Behåll fotot precis som det är, det är inget fel på det.

"Dåliga energier" bedömmer vi med våra sinnen och tänker man negativt om ramen så visst kan man få en dålig känsla. Sätt upp ramen och be din mamma ändra inställning istället.

#18 Ja lite läskig är den ju, men det tycker jag att alla gamla foton är :P och samtidigt så är de ju vackra också… Du får möjligtvis inte fram något mer om personerna?

#19 Igår bestämde jag mig faktiskt för att sluta tänka negativt om fotot, och det fungerade ganska bra då jag inte känner något direkt obehag av den längre, men jag ville ändå fråga här en sista gång för att min mamma tjatar som fan…

Mja, jag är ju ingen sådan person egentligen. Jag upplever själv en hel del hemma hos mig, men just det fotot tycker jag verkar lite konstigt. Pojken och flickan verkar luriga, precis som om de planerar någonting, speciellt flickan som verkar mest ond. Men det kan vara ja som har fel.

Jag tror inte riktigt på onda andar… jag tror på att man kan bli skrämd och att dom kan busa och ha sig, retas för det är så dom fått uppmärksamhet. Men däremot kan man nog känna "förhållanden" mellan två personer eller andar.

Ondhet känns för mycket skräckfilm =P

spirit33 - Jag anser att du har fel, för man kan visst läsa av ett foto och känna in dess energier och likaväl som goda energier så kan man känna av onda eller negativa energier. Jag bads en gång att läsa av ett liknande foto och kände ett väldigt obehag och visst att nåt otäckt hade hänt den familjen. Sen i efterhand när jag fick all feedback (jag visst inget i förhand) så visade det sig att två av bröderna hade blivit mördade och modern i familjen hade dött i en brand.

Detta foto som Elinh visar mig, ger dåliga vibbar också.

#22 Jag tror på att det finns ''onda'' andar, det kanske inte är så att dom verkligen är onda men om dom kände stor sorg/islka vid sin död så tror jag att det kan hända att den sorgen/ilskan kan växa sig starkare efter deras död. Jag tror att andar är ganska lika levande människor (vilket kanske inte är så konstigt egentligen?) men jag tror att dom har mycket starkare känslor, och dessa känslor baseras på hur de kände då de dog.

#23 Jag skulle gissa att det spirit33 menade var att vi kan inbilla oss ganska mycket, och detta stämmer i alla fall in på mig väldigt bra då jag kan få för mig både det ena och det andra :P

Elenih - Det är pga av att man tror att man inbillar sig som det blir fel. Man ska lita på det man får fram medialt och jag gör det. Det fotot som jag snackade om i förra inlägget var ju inte inbillning.

#25 Det är det min mamma säger också, men då den hänger i mitt rum och jag gärna vill ha kvar den OCH sova lugnt inatt så väljer jag att ''ignorera'' det. Men har som sagt inte känt något obehag sedan jag bestämde mig för att sluta tänka negativa tankar om den…

Nu fungerade det ju att sluta tänka dåligt om den för mig, men finns det något mer man kan göra för att lugna(?) andarna så att man slipper obehags-känslan?

SALVIA. Tänd på det och gå igenom lägenheten/huset. Det är mitt bästa råd att ge. Mvh

#20

Igår bestämde jag mig faktiskt för att sluta tänka negativt om fotot, och det fungerade ganska bra då jag inte känner något direkt obehag av den längre, men jag ville ändå fråga här en sista gång för att min mamma tjatar som fan…

Härligt! Tack för att du vågade experimentera med mitt råd. Det låter som din mamma är lite rädd för att det ska vara något, och det har jag erfarenhet av att enbart rädslan framkallar både det ena och andra som inte är verkligt.

#23

Men kära du, det är bara ett foto med en ram… Det enda det kan göra är att få vårt sinne att fara iväg och tro både det ena eller det andra. Sinnet uppfattar fotot om man nu måste uppfatta ett foto mer än som ett foto, och då har det stor betydelse vad man associerar till det fotot.

Man kan ha ett katastroftänkande som är mer än vanligt bland andligt troende, eller man kan ha ett troende som förutsätter att saker och ting är possitivt, eller för all del inte tro alls.

Jag har hållt på länge med andliga ting och och är numera härdad och står med fötterna på jorden. Det innbär att jag har hört åtskilligt med människor som har en viss förmåga, enligt dem själv. Med det sagt så hoppas jag inte att du blir förolämpad av att jag inte tar någon större notis om din förmåga att läsa kort. Att du känner dåliga vibbar betyder enligt mig ingenting.

Varför skulle det finnas negativa energier i ett kort om någon av dem har blivit mördad eller brunnit inne?

spirit33 - Du kan väl inte ha hållt på med andliga ting länge om du inte vet vad psykometri går ut på. Det är ju inte bilden i sig som är laddad, det bilden föreställer förmedlar avläsningsförmågan.

#30

spirit33 - Du kan väl inte ha hållt på med andliga ting länge om du inte vet vad psykometri går ut på.

Hmm, jo jag har erfarenhet sen ett tiotal år tillbaka, närmar sig tjugo år. Jag är inte säker på vad du anser är psykometri, men jag anser att psykomotri är inget man bara kastar ur sig som en kul grej eller som vaga lösryckta påståenden.Sen vad det går ut på, är nog upp till var och en att avgöra.

I så fall ska det vara konkreta preciserade påståenden som inte kan misstolkas för något annat… Det är för mig psykometri. Och bara för att man nu har en åsikt om ett fotos energiladdning(?) så behöver det inte betyda någonting.

Det är ju inte bilden i sig som är laddad, det bilden föreställer förmedlar avläsningsförmågan.

Om nu inte bilden(eller ramen) är "laddad" så finns det med andra ord inget hemskt med fotot, som jag försökte förklara, eller?

Det här var ett obehagligt foto. Mamman och pojken, men även i viss grad flickan ger mig märkliga vibbar. Jag får känslor av kyla, kanske sjukdom (möjligen psykisk), ångest, sorg, ilska, starka känslor. Men när jag tittar på pappan och bebisen(och även här till viss del flickan) känner jag istället trygghet och glädje, kärlek, frid. Märkliga blandade känslor. Men behåll fotot! Det kan inte skada någon, och det är både vackert och stämningsfullt, trots att jag får obehagliga vibbar.

Flickan ser lite frånvarande ut, kanske därför jag får så blandade känslor.

usch och fy…….

ryser i hela kroppen…

Tyckte det var lite obehagligt också, konstigt nog. Men om du inte tycker att det är det, du skrev ju att du tycker jättemycket om det, så tycker i varje fall jag att det är det viktigaste :) Låt det sitta uppe (din mamma ska väl inte hänga i ditt rum 24/7) om du nu tycker om det.

jag blev faktiskt bara glad när jag såg fotot :) kände inget negativt om det iafl :) brukar få konstiga vibbar annars.

det med dem större barnen så verkar dem vara tillbakadragna. men hur många barn är inte det i den åldern?

den vibben jag får är mellan mamman och de äldre barnen, som en dålig relation mellan dem som barnen tagit med sig genom livet och sen haft det jobbigt… men det är inget ont eller negativt över den iaf, är nog mest hjärnspöken :)

Jag tyckte det var ett vackert foto….

#0 om du går in på hjälp tråden så finns den ett inlägg om hur du renar gamla föremål, kanske är någonting som kan hjälpa dig. :)

Kram

TS: Jag brukar inte läsa bilder som jag inte får se bättre än så här. Men jag hittade detta om fotografen. Du kanske är intresserad? Hans historia kanske har något att göra med känslan som vissa får av bilden.

Här är det: bilder.ostergotlandslansmuseum.se/fotogafer/emdu.htm

Farsan ser ju as härlig ut :P mamman ser mest bara alltmänt plågad ut och barnen ser typ less ut över att måsta vara med på bild :P

Jag känner inge alls av dåliga vibbar av tavlan, tvärt om, dom ser ut som vilken familj som helst, och att dom har tagit sig tid och betalning för att efterlämna en bild av sin familj, visar på vördnad o stolthet…

Mannen ser mycket lycklig ut med sin lilla familj, och barnen var nog precis som vilka barn som helst, som busa o bråka med varandra, men i ögonblickets märkiga händelse, så blev dom t o m blyga o lite skrämda kanske.

För nog skulle jag ha blivit det om det skulle dyka upp en gubbe med en sådan där stor låda på treben och som antagligen oxå blixtra o small till lite med i fotoögonblicket…om det nu var en sådan kamera!!!

Det enda negativa jag kan känna av är att mamman är troligtvis sjuk, hon ser lite insjunken ut i kinderna och ögonen ser matta o insjunkna ut,  kan ju bero på en svår förlossning av den senaste barnet och att hon inte riktigt har tagit igen sig….kanske just därför som fadern har bestämt att det skall tas en familjefoto…han kanske var nära att mista henne i barnsäng, som var ändå vanlig då….

Så jag tycker inte att det är något alls att frukta i denna tavla, och det din mamma kanske känner av är att personerna på tavlan kanske vill till sina egna ättlingars vägg…att dom har barn eller barnbarn som egentligen är de rätta ägarna till fotot…….

Kanske kunde det ligga på sin plats att forska lite i vart fotot kom ifrån från början….

Först vill jag tacka för era svar, ni hade minst sagt blandade känslor kring fotot… För tillfället så ligger det i min byrå, det ska så småningom sättas upp på väggen (ska fylla en vägg med ramar hade jag tänkt) men jag måste erkänna att jag trots allt får en ''obehags-känsla'' när jag tittar på det (dock inte alltid, vilket är väldigt konstigt, antagligen är det hjärnan som spelar mig ett spratt). Har försökt få mer info om bilden men tyvärr så visste den förra ägare inte vart den kom ifrån (hon hade köpt den på loppis). Jag ser även att bilderna jag tog är av väldigt dålig kvalité, men nu har jag en ny mobil med bättre kamera så jag kan fota det igen om ni vill. Mamman är jättevacker, pappan ser ut som en kul prick, sonen ser ut som en zombie, dottern är jättesöt och bebisen ser ut som lilla My! :P

Jag känner också obehag känsla när jag ser bilden, speciellt mamman ger mig dåliga vibbar.. meen i och försig så tycker jag de flesta äldre fotografierna som just dessa är läskiga :P

Fy fabian va otäck mamman eller kvinnan va .. vet inte varför för vill inte veta. Såg bilden i nåhon sekund sen va jag tvungen att ta bort bilden.. brrr fick rysningar..

Åh fick hjärtklappning. Tror nån av barnen dödade en av de andra… Testa o lägg en bergskristall vid fotot för o rensa. Har det vid alla gamla föremål

❤️Å vilka känslor jag fick av detta foto, dessa människor! Det är inget ont över det hela, däremot är dom hos dig på fotot för att påminna om att kommunikation är viktigt! Vet inte hur bra ni är i familjen på att prata om allt, men denna familj gjorde det inte! Många besvikelser känner jag av, en massa saker som är undanhållna och därför mår de inte bra. Det gavs aldrig chans att berätta sitt hjärtas mening för ingen ville lyssna på någon. Därav den otroliga frustrationen kring fotot/människorna.

Prata om fotot hur det känns, hur ni i familjen mår, vad som är bra och vad som är mindre bra är mitt råd, lyft upp allt till ytan, tankar, funderingar, etc…

Jag ska också säga att under all denna besvikelse finns en kärlek som lyser starkare och klarare än besvikelsen för under all denna sorg och saknad älskade de varandra högt.

Ibland är kärleken motsägelsefull och man gör konstiga val inför dem man håller mycket av. Mycket i den här familjen har varit missriktad kärlek för att de inte vetat hur man visar omtanke. Kramar till exempel var totalt främmande för dem…

Kärlek till denna familj! <3 Jag tycker mer och mer om fotot för varje gång jag ser på det!

Kram🙂