Alla har vi skyddsänglar. När jag läser det här får det mig att tänka på min lillebror, han var också busig och vi sade alltid i familjen att den ungen har verkligen skyddsänglarna med sig, han råkade ut för allt möjligt men han var högt och lågt också. Han har också träffat sin skyddsängel i en dröm. Jag tror att dessa barn gör att man uppmärksammar det mer eftersom det händer mer kring dem. Skönt att du känner dig lugnare nu efter att dem har visat dig att de finns. :-)

Min son har haft en svart katt vid sin sida sedan den dagen han föddes

Hon finns där än idag

Jag tror att det är min Farmor för hennes sista önska var att få se honom men tyvärr ville inte ödet det

Hon dog när jag var i 5 månaden

Jag vet inte hur många gånger man råkat komma i tid när ens barn tänkt göra något farligt! Just på väg att stoppa en liten grej i munnen, (en gång en knappnål!)klättra upp på vindstrappan, öppnat upp skådörren där jag förvara diskmedel och sånt, som tur var bara tagit en diskborste att leka med! Då känns det som att det är en liten påminnelse från någon däruppe och en väckarklocka till en själv att man skall vara mer uppmärksam!!

För några veckor sedan ramlade min lille vilde ur sin barnstol, jag stod knappt en halvmeter ifrån honom men han ramlade "åt andra hållet" så jag fick inte tag på honom. Mitt i fallet blev han hängande i luften i någon bråkdel av en sekund för att sedan falla vidare ner utan att göra illa sig. Jag hade nog inte reagerat över det om det inte hade varit för den blicken jag fick av honom när han hängde där i luften, han såg helt trygg och lugn ut.

Kanske en ängel men jag tror att det var en av våra permanenta gäster som hjälpte till när det behövdes!

Jag har en fråga till Elisabeth.J:

För 3 år sedan dog en väldigt nära vän till mig, olycka eller självmord, vet ej. Månaden efter fick jag veta att jag var gravid. Lycklig självklart! men samtidigt sorgsen, han skulle ju aldrig få träffa barnet.. har sedan första dagen av graviditeten "bett" honom att vaka över min dotter och vara med oss.

Tror du/ni att man kan be om en sådan tjänst? Vakar han över henne och mig? Många gånger har hon varit så sjuk så sjuk av sin astma att hon vid ett tillfälle nästan gick ifrån mig och efter just den sjukhusvistelsen och alla tårar och utskällning från mig på hans dåliga jobb som vakare *ler* har hon faktiskt inte blivit så pass dålig att vi behövt åka in med henne. Är det han?

kan man "bestämma" vem som är deras skyddsängel? Jag pratar med honom varje kväll…. utan någon som helst respons… eller?

Man kan be andevärlden att vaka över sitt barn. Om din vän vakar över din dotter är svårt att veta genom forumet. Har du haft en tanke på att kontakta ett medium för att få kontakt med din vän? Då kan du förhoppningvis få svar på dina frågor.
Man tilldelas en guide/skyddsängel när man föds och andevärlden finns också med oss och hjälper till. När min yngsta som var bebis så hade han också astma och var nära att gå bort en gång. Jag gick ut och satte mig en stund på sjukhusets bakgård, där bad jag till hans guider och andevärlden om all hjälp och sedan vände det och han tillfrisknade. Efter det försvann hans astma =)

Jag blev så glad av ditt svar att jag blev tårögd! *haha*

Jo, jag har gått i de tankarna i några år nu men jag vet inte vad som hindrar mig från att ta kontakt med ett medium. Jag tror att det har med det känslomässiga att göra, kan fortfarande inte tänka på honom utan att falla i gråt! *haha* Men nu ska jag definitivt ta kontakt!

Försvann astman!? Grattis.. det är något jag önskar för hennes skull också men som det ser ut nu så verkar det vara ödet för henne.. =)

Tack så hemskt mycket för ditt svar Elisabeth!

Kram!

#7 Du måste känna själv om eller när det är rätt tid att ta kontakt. Det är inte konstigt att det är jobbigt känslomässigt i sorgen. Du behöver inte heller vara rädd för att gråta under en sittning, det är väldigt vanligt att känslorna kommer upp och då mer av glädje, glädje över budskap och närvaro.

Kram

När jag var gravid med mitt andra barn i v32 gick vattnet. Jag blev inlagd på sjukhus & de bromsade värkarna som jag fick.Efter några dagar gick mitt vatten igen, det forsade ut 2 ggr med 3 timmars mellanrum, vilket gjorde mig riktigt rädd. jag hade fått sprutor som skulle skynda på hans lungmognad.

Jag låg i sängen & bad med tårarna rinnande att mina bortgångna nära & kära samt andra goda med högre makter att skydda mitt barn.. En vecka efter att vattnet gått så mkt föddes min son 7 veckor för tidigt, med navelsträngen runt halsen några varv samt knut på den.  till min stora lycka andades han hur bra som helst & behövde ingen syrgas, ingen kuvös utan bara värmesäng & vi fick åka hem när han var 16 dagar gammal & han hade börjat amma så han fick i sig det han skulle.

Jag tror absolut på att min bön blev hörd & jag är så tacksam att allt gått bra :) Nu är han 12 veckor gammal & världens sötaste  :)

#9 Tack för att du delade med dig av en sån fin upplevelse! Jag tror att dem alla hjälpte er den gången. Grattis till lillen!

Tack  :)

#9 Blir så djupt berörd av din berättelse,och ljublande glad för att du fick hjälp,stöd och att allt gick väl med din lille son.Kram till er båda./Ewa