Vara en skyddsängel för ett litet barn? Igår förmiddag hände en sak som får mig må dåligt när jag tänker på vad som kunde hända. Vår snart 10 månaders dotter sitter på golvet och leker. På väggen över henne har vi två vägghyllor med krukväxter, fotografier, dopsaker samt en urna med aska efter en av våra hundar som vandrat vidare. Denna hund, en gudasnäll Rottweiler älskade allt & alla, fanns inget ont i henne. Hon lämnade oss för lite mer än tre år sedan. Dottern satt igår nedanför dessa vägghyllor och lekte med sina saker, när hon var klar kröp hon vidare till en annan del av vardagsrummet, tog kanske högst en minut så rasade ena hyllan rakt i golvet, precis där dottern lekt en minut tidigare. Alla saker rasade ju i golvet, men urnan landade konstigt nog på fönsterhyllan, helt oskadd. Det jag nu funderar över är om hunden har en "tass" med i det hela när det trots allt gick bra? Hade inte urnan stått på hyllan hade jag nog inte tänkt i dessa banor. Kan hunden vara hennes skyddsängel, eller var det bara ren tur? //Linda