Åh, jag ryser! Rysningen är min vanliga bekräftelse på när något "stämmer". Där fick du verkligen hjälp, så fint  Han ledde dig säkert så du hittade hållplatsen.

Ja, det kändes också underbart att känna och veta att han finns där för mig. Han räddade kanske t.om. mitt liv. Efter det förändrades min syn på det andliga radikalt. Jag kände hans närvaro ständigt då och då tills den natten han visade sig. Jag hade ett djupt band till honom. Hur menar du med rysning? Nyfiken hur du upplever bekräftelsen? Tackar varmt.

Min första känsla oxå, att det var din morfar som ville visa dig vägen, och framförallt hålla dig vaken och upprätt. Vad härligt. Han är säkert en skyddsängel som är med dig.

#2 Rysningen kan komma när jag till exempel lägger tarot och just har sagt något till klienten, eller om jag fått kontakt med någon på andra sidan, eller som häromkvällen när en av mina guider visade sig väldigt tydligt. Det är som att vartenda hårstrå på hela kroppen ställer sig rakt ut, och så pirrar det från topp till tå, det är inte obehagligt längre sen jag förstod vad det handlade om. Med guiden nu senast kändes det riktigt ordentligt, två starka rysningar på raken. Jag får inte såna rysningar annars i vardagen utan bara just vid andligt arbete. Känslan talar om för mig att jag är på rätt spår med det jag känner och säger, att det stämmer. Som en guldstjärna i boken, det går inte att missa 

Det låter helt fantastiskt och fascinerande Amandla! Väldigt skönt, att känna att mina känslor stämde. Än idag känner jag hans närvaro då och då, just för att hans kärlek till mig som hans barnbarn var oändlig och är. Den är totalt villkorslös. Nettipletti, intressant att du får samma känsla. Det känns skönt och stort tack verkligen! :)

Nu kom jag på en fundering. Bortgångna nära släktingar är väl rätt sällan skyddsänglar?

Om den bortgångne släktingen uppnår den statusen. Varför?

_Intressant om ni vet. _