Jag kopierar mitt svar i den andra tråden.

Samma här, trots vänner och familj så känner man sig ensam. Jag har också tänkt mycket på det här och jag tror att det handlar om att vi alla arbetar inom samma branch men på olika sätt, vi abetar på våra egna sätt där vi är ganska ensamma. Det är därför jag så gärna vill få fram mer samarbete =)
Jag tror att vi är många som känner så.

Hej Maria

Jag vet inte om det har med att man är medial att göra, som man upplever ensamhet. Men jag känner igen mig i det du skriver. Jag har också folk omkring mig men känner mig i grunden väldigt ensam. Det har jag alltid gjort och jag hade en väldigt jobbig uppväxt. Var ensam som barn och hade väldigt stor fantasi. Befann mig i en egen värld med låtsaskompisar. När jag lärde mig läsa blev jag en bokmal, som alltid hade en bok under näsan. Egentligen flydde jag in i böckerna, de hjälpte mig överleva i en hård värld.

Men de senaste 15 - 20 åren läser jag inte så mycket längre. Mest faktaböcker av olika slag. Så här på sommaren hinner jag läsa en del annat.

Men jag har en liten fundering, kan det vara så att alla människor känner sig ensamma. Vi föds ensamma och vi dör ensamma. Nån enstaka gång under livet upplever vi samhörighet med en annan människa. Gyllene ögonblick som man bär med sig i minnet.

ljuskram Rose

#2 När jag var barn kände jag mig också väldigt ensam trots en stor familj med 8 barn och med huset fullt av vänner, hos oss var det ungdomsgård jämt =)

#3 Märkligt nog kan man ju känna sig ännu mer ensam när man har mycket folk omkring sig.

Jag är från ett splittrat hem så det enda syskon jag har kontakt med är en syster uppe i Jämtland. vi har hittat tbx till varandra på grund av det mediala. Kuuuul.

Samarbete mellan medier behövs verkligen. Det är ju ett ensamarbete så kollegor att prata med behövs.

Rose

#4 Så du har en syster i Jämtland =) När du åker till Jämtland så hoppas jag att du, din syster och jag kan träffas, det vore jättekul! =)

Ja man kan många gånger känna sig sååå ensam trots att man har många runt sig.

Jag känner också igen mig i det ni skriver att jag föddes in i ett splittrat och otryggt hem. Jag flyttade från min trots allt trygga punkt i Blekinge till Kristianstad då jag var 3 år. Jag har också minnen från jag var liten som innebar att jag var mycket ensam. Trots att jag hade min storasyster, så kände jag också mig redan som liten lite annorlunda. Jag fick heller aldrig någon bekräftelse på allt jag upplevde som liten, utan det var tyst. Jag varken vågade eller ville berätta det jag upplevde då jag såg andar, för vem skulle förstå mig. Jag var också rädd ibland då jag skulle komma hem själv, för hos min elaka dagmamma kunde jag inte vara. Hon var inte snäll vid oss barn. Jag levde i skräck på dagarna hos henne och jag grät hejdlöst då mamma tvingade iväg mig till henne varje morgon. Mycket hände med mig från födseln fram till 6-8 års ålder. Jag har gått tillbaka genom hypnos och sett mig själv som liten, och gått igenom dessa känslorna en gång till som jag hade då. Idag vet jag ju varför jag fått uppleva detta och kan hantera det, men inte då.

Jag har haft ett fåtal olika lugna stabila tillfälle i mitt liv som jag minns, resten lägger jag till facket…" utveckling inom det mediala ".. För så uppfattar jag mitt liv. Jag vill inte vara utan mina erfarenheter för de har gjort mig till den Maria jag är idag..och det är jag tacksam för ändå !

Jag tycker också att samarbetet mellan oss medium är otroligt viktig, och jag önskar verkligen att vi kunde slå oss samman och träffas på en mediumträff så smångingom.

Kram och ljus till er !!

Vänligen MariaJ:-)

#5 Jag har tipsat henne om dig, det är väldigt ont om medier i Jämtland. Åker upp i september så jag hör med henne om vi kan åka till Backe,eller om du kommer neråt, hon bor i Brunflo.

kram Rose

#7 Vad kul! då måste vi ses!

Kram

Ja jättegärna, kuuul. kram Rose

Vore jag ni så skulle jag försöka att skapa någon form av "union", alltså en förening för yrkesverksamma medier. Själv kände jag mig också väldigt utanför i början av min yrkeskarriär som fysoiterapeut. Vi var ju inte riktigt "rumsrena" jämfört med leg sjukgymnaster. Nu har vi en egen förening i svenska terapeuters riksförbund, där vi kan få stöd och hjälp i vår yrkesutövning.

#10 Hej tuvstarr det är på gång med ett mediumförbund. När jag jobbade med naturmedicin var jag medlem i ett naturmedicinskt förbund. Men de flesta av oss hade gått samma utbildning. Medium har ju olika utbildningar eller är självlärda. Det gör det mycket svårare att enas om riktlinjer. Dessutom som man kan se i forumet finns det splittringar mellan oss medium. Så vi får se vart det bär hän, ett förbund behövs….

ljus Rose

Hej Maria!

Känner så väl igen mig,visst har man vänner.Man pratar om "väder och vind".Jag har liksom två sorters vänner den första grupp (om man nu kan säga så,inget ont menat) med dom pratar jag om ovärdlsiga ting,man skrattar och skämtar.Sedan har jag ett par väninnor som jag pratat om andliga ting.Men tyvärr ingen jag kan gå till när jag mår dåligt (säkert mkt mitt eget fel,har svårt att tala om mig själv.Och att be om hjälp är ännu svårare,även om jag har blivet mera öppen de' senaste åren) Jag har lång och svåra depressioner,kanske lite extra långa då jag inte vill ta medicin (jag tror att man bara lägger locket på.Och känslor för eller senare kommer i kapp en.)Har också haft en tuff och jobbig uppväxt! Det är först de senaste åren jag börjar känna mig hel.Jag har gjort ett stort inre arbete med mig själv.Jag har nog också ett stort behov att vara ensam.Men det är skillnad,en påtvingad ensamhet eller val ensamhet. Och jag tror att man känner sig dubbelt ensam,när man har människor runt sig,och känner sig utanför.Man har ingen man kan gå till med sina tanakr och känslor..

Kram//molly

Jag det behövs och skulle egentligen ha kommit till för länge sen. Mediumförbundet som nu är på gång tror jag blir bra när allt är klart =)

#11 Nja, jag tänkte mig nog mer ett förbund som tillvaratar era intressen, och dessutom fungerar som stötta för medlemmar som av någon anledning har "slut på bränslet". :)

Känner igen mej i mycket av det ni skriver. Har en uppväxt där jag var både udda och väldigt ensam. Ingen som trodde på mig.

Mitt hem var splittrat med alkohol och kyla. Jag hade ingenstans att vända mig med min rädsla över att *se* och uppleva sådant som andra inte såg.

Idag släpper jag in människor till en viss gräns men aldrig för nära. Därför finns känslan av ensamhet kvar.

Ett förbund för oss medium vore jättebra och jag har hört rykten om det. Hoppas det ska gälla alla. Med eller utan certifikat.

Det här känner jag igen mig i mycket väl. Men är inte medial (vad jag vet) Skriver kanske lite utförligare senare….

Jag  känner  mig för det mesta ensam och utanför på kurser, familjeträffar, jobb, personalfester m.m.

Fick flytta till mormor och bo hos henne när jag var 3 år. Mamma var bara 21 år och hade fått 3 barn redan, jag har astma och det var lugnare hos mormor men jag tror inte att det är bra att en treåring inte får bo hos sin mamma även om jag älskade min mormor.  Umgicks mycket med pensionärer som liten. Har jämt fått höra  " Du har alltid sån fantasi"  Kommer tyvärr inte ihåg vilka "fantasier" jag hade som barn

Ibland undrar jag om det är något inom oss som skapar ensamheten. För jag är inte ensam. Jag har många som tycker om mig.

Ändå kan jag ha en tomhet inom mig…ibland, inte alltid.Kan det vara en signal på att något är fel? PÅ att vi kanske gör något som är dåligt för oss eller att vi INTE gör något som är bra för oss?

När jag talade om för ett par som jag umgåtts med väldigt mycket att jag börjat med mediala ting så har dom brytit kontakten med mej helt! Särskillt tjejen i sammanhanget vägrar prata med mej!Mötte henne i en affär..då tvärstannade hon och stirrade som en tok ,sen vände hon och sprang ut ur affären! Jag har absolut inget otalt med henne,vi har aldrig bråkat eller så ngngång!Som om jag vore farlig! Killen hennes pratar jag med fortfarande,men jag är inte välkommen dit som förr…Tänker ta upp detta med honom nästa gång jag träffar honom.Nu vet ju inte jag till hundra procent om det är det här mediala det handla om.JAg kan inte förstå vad det annars skulle kunna vara.Vi hade så jättefin kontakt förr…Trist är det….

Vet du Pudde, jag tror att det beror på din väninnas rädsla för det övernaturliga. Behöver bara gå till mig själv, så inser jag att jag betraktade dessa människor med viss skepsis men framför allt rädsla förr i tiden. Ofta beror det sannolikt på vår egen okunnighet i detta ämne, just för att det är något som framför allt inom kyrkan, har varit tabubelagt och inte riktigt rumsrent.

Så sent som för ett par veckor sedan sa en troende person till mig att: "Sånt skall man inte befatta sig med, det kan föra olycka med sig.." Ren okunnighet alltså! Och än en gång blir man bedrövad över dessa renläriga troende, som tycker sig ha rätten att sätta sig över andra trosuppfattningar!

Hejsan
Det är lite det jag var inne på i förra tråden..
att denna känsla troligtvis kommer ifrån det faktum att vi trots allt går vår egen väg inom oss.
Vi kan tycka att vi vandrar jämsides och till viss del e de sant i och och med att vi delar erfarenheter och lär oss genom varandra..men det inre arbetet sker inom oss själva..
Ingen annan kan visa vägen i det liksom..därför uppstår ensamhetskänslan för att vår själ "vet" att det är så..(tror jag)..
Människan är så fokuserad av att vara i grupp i allt som händer och sker men att det inte fungerar så när det väl gäller att hitta sitt inre ljus (andlighet)
Troligtvis är det på grund av detta också som rädsla tittar fram och ter sig som avundsjuka när dom ser anda andliga ta sig fram i sin utveckling..eller att dom ser deras inre ljus omedvetet.
Jisses så flummigt de blev detta *skrattar* men jag hoppas ni förstår va jag menar

Kramisar

Jag tycker verkligen att det är en bra ide´med ett mediumförbund. Tycker också att det ska vara öppet för alla verksamma medium oavsett om man har certifikat eller ej precis som RosieB skrev ovan. Då det ger alla samma möjlighet att få vara delaktig. Däremot tror jag att det måste finnas ett regelverk som ska följas för att få vara med, och bryter man mot de regler som finns i förbundet så utesluts man.

Vem håller på att starta upp detta ? Jag tycker att det låter oerhört intressant. 

Vänligen MariaJ:-)

Var nu inne och läste om det på en sida på nätet. Deras träff är imorgon, så då håller jag tummarna för att det snart kommer ut och etableras. Om det inte redan har gjort det.

Vänligen MariaJ:-)

#23 Det kan ta tid innan allt är klart. Men bättre att det tar tid och blir bra än att det kommer ut för fort och inte blir så bra.

Jag håller med dig MariaJ och hoppas vi snart får se det ute.

Ett regelverk behövs i våra områden precis som i alla andra yrken.

Jag vill se något dit männskor kan vända sig med både rekommendationer men också där det kan lämnas upplyssningar om mindre seriösa personer. Typ som vi konsumenter kan vända oss till ARN. Avvek lite från tråden nu men jag tycker detta är viktigt. Både för oss och den vanliga människan. Hoppas ni förstår vad jag menar.

Det är inte bara vi som känner oss ensamma i vårt utan det finns överallt och ju ensammare jag är ju mer oskyddad är jag.

# 24 Jag absolut. det är viktigt att förbundet är stabilt och med bra grundförutsättningar innan det kommer ut och blir offentligt för alla. Jag kan absolut vänta, och jag hoppas att det blir öppet för alla verksamma medium.

# 25 jag håller med. Jag tror också att det vore bra med ett förbud, där de som söker seriösa duktiga medium kan vända sig. Som det har tagits upp i flera trådar innan så är ju tyvärr inte certifikatet en 100% garanti längre för att mediumet arbetar enligt alla etniska och integritets krävande regler. Det finns ju tyvärr de som får sitt certifikat, men ändå går över gränsen då det sen blir verksamma.

Så jag hoppas att alla andra kvaliteter i människan (mediet)ochså lyfts fram, tillsammans med personens mediala förmåga och utveckling då regelverket skapas.

Vänligen MariaJ:-)

Ja vi är nog många som känner igen oss i denna tråden om medialitet och att känna sig ensam….Även jag…

Visst skulle det vara en bra ide med "ett mediumförbund"
som skrivs här…. Men då bör en sådant förbundets ledning vara
Neutrala , opartiska och bestå av både icke certifierade och certifierare personer..och helst inte av.. kursanordnare..