Kan tänka mig att det är samma som högkänslig personlighet, DN hade en artikelserie om det under sommaren. Fast just de mediala bitarna stod det inget om där, men jag tycker det passar in bra i mönstret.

Jag är också sån, väldigt känslig för dofter och alla andra sorters intryck.

Jag förstår…

Jag menar i samband med om man kan "uppväckas", plötsligt bli andligt medveten.

Alltså att det blir som en följd effekt.

För mig har det absolut trappats upp sen jag började min andliga utveckling.

Hur upplever du det?

Jag ibland kommer av mig och känner mig som ett frågetecken och är rätt oerfaren.

Plus att jag vill ju se att det är "äkta " och vara på på jorden med bägge fötterna.

Dock händer det grejer jag inte kan förklara.

Jag började bli mer och mer andlig nu med åren.

Menar att jag vill förstå. :-) därför jag gärna lyssnar på erfarenheter som andra har.

Jag blir lätt väldigt trött av höga ljud, starkt ljus, starka dofter, många människor, blir ofta irriterad när det blivit för mycket. Har jag varit på något ställe ex krogen så måste jag vila dagen efter, och då varken dricker eller röker jag. Någonsin. Om det var det du menade?

Det känner jag igen. Der mesta.

Jag går ut och dansar typ en gång i halvåret. Eftersom allt intryck blir för mycket.

Andligheten är en annan del också som jag vill utforska, hur det hänger ihop med high spiritual sensitive person som en följd.

Vad blir det för följder helt enkelt

Det som jag tyckt varit svårast att komma underfund med är när det är någon annans känslor jag fångat upp, om jag plötsligt byter sinnesstämning kan det vara för att jag tagit in det från en annan person. Behöver inte vara någon jag träffat eller känner, räcker med att det är en granne eller kanske någon som stod i samma kö i mataffären.

Jag förstår, ungefär som att byta radiokanal. Har du upplevt några fler följder? Tack. Jag känner lite igen det faktiskt. Ibland upplever jag olika fenomen, dock förstår jag mig inte på dem. Det tar väl tid att förstå och ta till sig det man upplever allmänt.

Jag är ganska lika som TS =)

Mest känner jag av energier runt mig men ofta kan jag se t.ex. en hare skutta över vägen redan före den är synlig för chauffören i bilen (före den altså ÄR på vägen), ibland hör jag min telefon ringa/pipa redan före den påriktigt ringer eller piper… Har också varit med om att jag såg ett träd luta och frågade sambon om man borde ta ner det före det faller (inget konstigt med det) men han sa då att trädet stått så fler och att det inte är någon fara, 2 dagar senare hade det fallit rakt över vägen…

Röster och musik hör jag också ofta fast jag är ensam hemma och inte hat tv eller radio på…

I bilen byter stereon ofta kanal av sig själv, ändrar volym och kan stänga av sig och komma på av sig själv, detta i sambons bil men det händer endast när jag är med i bilen, tvn kan också stänga av sig om den så vill utan att någon rör kontrollen =)

Man blir van med tiden ;)

Oj, många olika fenomen du upplever. Jag kanske känner av hur folk mår redan innan de närmar sig. Jag känner energin och ibland har jag sett "färger". Aura. Vad innebär det om man ser violett aura upprepande gånger? Fenomenet tycks uppträda när jag behövde stöd som allra mest Mest har jag sett blå aura. Jag känner mig rätt "färsk än", så jag försöker begripa det jag får in i medvetandet. Jag är rätt rationell och är lite överraskad över det som sker, som om jag inte tror mina ögon samtidigt som jag ändå är inte förvånad. Förstår ni känslan?

Förstår känslan precis =)

Skulle oxå gärna se auror, det är en sak jag aldrig upplevt =(

Jag har lite svårt att tro det som sker. Eftersom jag har en mycket rationell sida av mig. Är det verkligt?

Om du förstår vad jag menar?

Dock är andligheten starkare hos mig och är en andlig sökare. Jag känner att jag strävar efter något större än mig själv.

Hur hanterar man om man ser ett fenomen som uppträder?

Jag reagerar lite grann med skeptism men samtidigt vill "öppna mig"?

Jag behöver nog förstå.

Det mesra jag upplever blir jag lite skraj av först… Men jag har inte haft energi att utveckla mig… Jag vill men det känns som något säger att jag ska låta bli :-\

Jag förstår. Du , du behöver inte vara rädd. Om man känner sig rädd så innebär det förmodligen att man är varken mogen eller redo. Jag har lärt mig att andliga utvecklingen får gå i sin takt. Det ska kännas bra. Jag börjar känna mig redo för att gå till ett ställe för andlig utveckling.

Apropå rädsla så håller jag med om att den kan vara en indikation på att man går för fort fram och ska stanna upp. Rädsla är en del av utvecklingen, d v s, det är något du förr eller senare behöver möta i dig själv. Det kommer man inte undan på den andliga stigen.

Det finns många människor, särskilt inom "det andliga" som är så väldigt rädda för det ena och andra och som inte förstår hur rädslan i sig kan hjälpa till att skapa alla möjliga konstiga fenomen och upplevelser.

Rädsla är en energi, som om den får styra eller om den undertrycks (då styr den också fast på ett omedvetet plan), skapar problem och motstånd i livet.

Är man rädd för något, så kan man se det som ett bra tillfälle att stanna upp och ifrågasätta rädslan innan man går vidare. Lär känna den, var sitter den i kroppen, vilken tanke eller berättelse är kopplad till rädslan och på vilket sätt hindrar den mig just nu?

Finns det en sanning i rädslan, eller är den en illusion? Ger rädslan mig kraft, eller tar den kraft ifrån mig och gör så jag känner mig liten, svag och utsatt?

Att ta itu med sin rädsla är det viktigaste, sen kan man ta itu med det eventuella fenomen man upplever om det behövs. Rädslan får aldrig vara det som styr eller som man agerar utifrån, då skapar man bara fler problem.

Av ren nyfikenhet, hur "gick du till väga" för att få veta att du var en 'spirituell sensitive person'?  Skulle själv vilja prata/besöka någon som kan det där, kan läsa av människor 

/koj.

Det är en mycket duktig astrolog som jag träffade.

Hon träffade rätt på väldigt många sätt när hon ställde ett personligt horoskop.

Jag blev väldigt förvånad och dessutom reagerar jag känsligt på energi stenar.

Ni vet kristaller. Jag känner av dem.

Jag frågade mig förstås varför jag reagerar så.

Då visste jag nästan instinktivt vart jag skulle vända mig.

Dock är jag försiktig med att ha bråttom vad gäller känsligheten.

Jag vet av erfarenhet att det är bra att utforska långsamt så man kan skilja på vilket och hålla sig nere på jorden. :)