Var det ingen som hade någon aning om varför det är så som det är??

Han har plötsligt nu 2 nätter varit där igen, jag har känns mig otroligt avslappnad, trygg och sovit gott!

Jag ser honom inte men när jag stänger ögonen känner jag att han står där, ibland känner jag hur han sätter sig på sängkanten och ligger jag med ansiktet vänt mot kanten av sängen känner jag ibland iskalla drag i ansiktet… Men som sagt känns det tryggt när han är där, jag skulle bara vilja veta vem det är =)

Vi bor i ett hus byggt på 1800-talet, huset har gått i min sambos släkt så jag själv har inga kopplingar till detta hus och därför förstår jag inte varför anden är bredvid mig… Eller kan han vara någon min släkting som bara kollar allt jag har det bra?

Mysigt… skönt att han är tillbaks.. Jag kan tyvärr inte hjälpa dej men ville skriva det iaf.

//L

Kan du inte försöka fråga vem han är? Ligg lungt och stilla och koppla av ordentligt och fråga.

kanske han kan ge dej några svar.

//L

Har försökt men lyckas inte få svar :-( kanske han nångång vill berätta :-)

http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mnparalys

Det är nog ingen Sömnparalys ifall du inte känner att du inte kan röra på dig, somnparalys brúkar vara väldigt skrämmande om man ej är van och då somnar man inte tryggt som du gör :) Det kanske är någon nära släkting som besöker dig. Det tror jag på iaf

Ja Sömnparalys är det ju inte och känns inte skrämmande heller =)

Gissar också att det är någon nära släkting =) Igår kväll började jag plötsligt tänka på min farfar som dog när jag var typ 10år, så kanske det är han =)

Sömnparalys innebär inte bara att man måste bli paralyserad och rädd. Det innebär också att man kan hallucinera mm exakt det det handlar om här.

Givetvis kan man hallucinera. Men då handlar det om en psykisk sjukdom eller något annat. Är man öppen för det andliga kan man få en påhälsning ibland, vare sig du tror det eller ej.

Har man så som ts beskriver känslor och att det är någon där, så det är det nog så. Är man så att säga fullt vaken, så då är man inte paralyserad. En paralysering innebär att kroppen har somnat men inte hjärnan, och då kan man ej röra sig den första stunden. Så här är det inte fråga om en sömnparalysering.

ingen Sömnparalys och inga hallucinationer nej =) och min fråga var ju inte den heller att VAD det är jag upplever, jag undrade ju VEM det är ;)

hallucinationer kan jag ha när jag tagit högen med värkmedicin och muskelrelaxanta (3 stora diskbråck i ländryggen) ibland för att få sova men då stänger kroppen bort andligt och det vill jag inte så ofta… men ibland är värken så svår att jag inte klarar natten annars…

#10 Inlägget borttaget, Harry Lulja får sin första varning.

?? 

#14 Det var ett inlägg som bröt mot våra Skrivregler, därför tog jag bort det och gav en varning.

Ah ok =)

#13 ? Vilka regler?

#17

• Övernaturligt vänder sig till troende och övertygade om andevärldens existens, samt ett liv efter detta. Det innebär att man (i första hand) söker tips och råd inom sajtens ämne eftersom man har valt att söka sig hit
• Vi undanber oss ironi eller förlöjligande av andra medlemmar
• Vi undanber oss kränkande/nedlåtande inlägg till/om annan medlem
• Moderators förbehåller sig rätten att avgöra när en varning eller ett skrivförbud bör delas ut. Detta meddelas i respektive tråd med motivering

Det är inte rätt tråd att ifrågasätta människors tro, Harry

Kära Zofia! Jag har upplevt samma sak för många år sen. Jag hade en man som sov i samma säng med mig ett par veckor. Han snarkade! Och trångt var det i enkelsängen. Fick varje gång kliva över honom eftersom min plats var närmast väggen.

Kände som du att han var skyddande och trygg. Men hade ingen aning om vem han kunde vara.

Zofia, är det egentligen det viktigaste att veta vem han är? Något i ditt liv är just nu så att du behöver trygghet. (Alla FÖRSTÅR ju att du vill veta, men…)

Jag tror det blir som det blev med mig. SÅ SMÅNINGOM kommer du till insikt vem han är. Njut av situationen just nu eftersom du känner dig trygg! Tacka honom.

Sov gott/Marjaana

Vill tillägga att jag var helt vaken varje gång när jag gick in i sovrummet när jag hörde snarkandet och förnimmade min sängkamrat. Gick inte i sömnen heller. Om jag gick ut från sovrummet för något ärende, så klev jag över honom. Kom tillbaka, han var kvar och snarkade.

Nu kan man fråga sig, kan en snarkande människa "skydda" en annan? Nej, det tror jag inte men han ville med sitt snarkande bara ge ett ledtråd vem han var.

Samtidigt hör jag just nu när min man snarkar i sin säng. Det känns tryggt. Han är här, han lever.

Jag är här igen!!!

Alltså, min man är med i detta värdsliga liv. Låter så i alla fall.

Tack alphira! Nej det viktigaste är inte att veta vem han är, men man skulle ju VILJA veta det ;)

Jag går igenom en ganska svår tid och väntar på ev. ryggoperation, är 22år!! Ortopeden konstaterade att jag har för många fel i ryggen, de kan inte fixa allt mm…

Och med tanke på att han inte är där när jag tagit mina mediciner kanske han vill hjälpa mig klara natten utan dem och känna mig trygg nog att klara mig utan dem… Han har inatt hållit om mig hela natten och har bara vaknat snabbt en gång och sedan vaknade jag kl 8 (finsk tid), kände att han steg upp ur sängen när min man kom hem från nattskift, men han blev kvar i rummet =)

Har tackat honom många gånger och berättat att jag känner mig trygg med honom =)

Hoppas din ryggoperation går bra! Men vad trevligt det låter att han var där och håll om dig hela natten :) blir så glad när jag läser ditt inlägg x)

Hej Zofia! Det kan ju vara så att det är din farfar som är med dig eftersom du kom att tänka på honom. Det vet inte jag men som sagt var…

Men jag tror att den här mannen också tycker att det viktigaste är just nu att ge dig trygghet. Dessutom tror jag att han hjälper dig att somna och sova! Annars skulle han göra mer väsen av sig, om han hade något speciellt på hjärtat.

Och vilken gentleman han är, ger plats åt din sambo när han kommer hem!

Operationen går säkert bra, mannen är självklart med!

Hej Zofia! Redan innan jag hann läsa färdigt ditt inlägg kom tanken om en farfar upp, har din farfar gått bort?

T ack så mycket! Ja min farfar gick bort för lite på 10 år sedan… Jag var aldrig specielt nära honom men älskade honom mycket.. Vet inte varför han skulle dyka upp nu plötsligt men kanske pga min livssituation just nu :-)