Som rubriken lyder en tråd tillägnad det slumrande folket i norr.

Hade från början funderingar jag hade tänkt berätta om min senaste upplevelse ifrån drömmarnas värld men vi håller väl diskussionen lika fri & öppen som vi brukar. Alla lika välkomna & bidra med vad man än tycker kan vara intressant.

Ok då börjar jag med min historia;

När jag tänker efter så är de faktiskt inte första gången detta hänt men samtidigt har man aldrig riktigt reflekterat över just den typen av upplevelser, så för mig har dem drömmarna alltid hamnat i samma grupp som allting annat man vill glömma förtränga och inte minnas, sånt man aldrig har glädje av som en normal dröm som annars ger mig som person en återhämtning och en vila som gör att man mår bra och får känna sig utsövd.

Vi har läst en del trådar här på forumet som berör historier om UKU och förlamade tillstånd, själv har jag kanske aldrig riktigt kännt mig som en i mängden av alla dom som klarar bemästra den biten, det händer inte mig liksom.

Astrala resor och utanför kroppen upplevelser, dit har man väl ännu inte lyckats hamna men förlamande tillstånd kan jag dra mig till minnes man haft, under senare år har det t.o.m inträffat oftare än hur vanligt det var man råkade ut för detta när man t.ex var yngre.

Kan säga i nästan samtliga fall så har jag vaknat upp efteråt och förstått att någon av mina armar har domnat bort & somnat, kan bero på jag legat lite på sidan och legat lite på armen så dom hamnat i kläm eller helt enkelt domnat.

Själva upplevelsen från ligga som en förlamad geléklump är bland de otrevligaste man kan få vara med om. Svårt & avgöra i ett omtöcknat tillstånd om de händer på riktigt och är verkligt eller om det är en dröm. Man kan inte röra sig, man kan inte kommunicera, man kan inte göra sig hörd. man kan inte springa därifrån. Men verkligt är det varje gång och man känner också genast att detta är inte en dröm utan något annat skrämmande.

Dom första gångerna detta hände mig så var jag nog antagligen ganska liten, kan minnas funnits benägenhet till upprepas ett flertalet gånger under min uppväxt och fram tills nu. När man bodde hemma hos föräldrarna så kändes den platsen mer som hemma så där tänkte man kanske inte speciellt mycket på vad som hände när de hände. Däremot när man flyttade till ett annat ställe så har den här "symptomen" börjat ge sig mer till känna och även gjort sig tydligare. Man känner helt enkelt in platsen man befinner sig på när detta inträffar. Drömmar brukar annars aldrig vara lika förknippade med den platsen man befinner sig på när man drömmer men i förlamat tillstånd så gäller tydligen inte den reglen.

Varje gång det händer så vill jag skydda mig ifrån något jag inte känner igen mig i och går mentalt in i en skyddande ställning där jag med alla medel som står till buds vill skydda mig ifrån något.

Eftersom kroppen inte kan röra sig men den nedre biten av luftvägarna ändå klarar att skapa lite ljud så blir det så man värjer sig. Till en början små gurglingar som blir kraftigare efter hand.

Nästan alla gånger slutar det man ligger där och väser & fräser som en liten katt eller ryter och skriker som ett argt lejon.

Har även fått se en syn av något svart & mörkt som kom svepande på golvet mot mig första gången detta hände på de nya stället men nu senast på morgonen så låg jag vänd mot en vägg så kunde inte se vad som fanns bakom mig om de fortsatt men tror de hänger samman med rädslan i första läget men inte hundra.

Någon som känner igen sig?