Direkt ner i en ny kropp när man tagit livet av sig…. Men jag har hört om så många som tagit livet av sig och sedan spökat många år efter det. Hur går det ihop?

Det låter som att Sylvia Browne är katolik, eller åtminstone uppfödd sådan. Hon beskriver självmordet som en synd, som något brottsligt, precis som katolikerna. (Någon som begått självmord får inte begravas bland andra katoliker etc.) I min mening är självmordet det modigaste man kan göra, att våga dö av sin egen hand. (Lek med tanken, så får ni se!)

Jag känner inte Browne, förstås, men det låter som att hon anser att man ska ta ett straff om man begår självmord, och därför säger hon att man hamnar i en ny kropp direkt om man gör det - vad har hon för belägg för det? Jag brukar vanligtvis inte be medium mfl. att bevisa sina kunskaper, men jag avskyr när folk drar alla över en kam. Vem bestämmer att alla som begår självmord hamnar i en ny kropp direkt? Gud eller? Det hela luktar religionsbaserat, och min erfarenhet av amerikanska medium är dessvärre kantad av såna påståenden. Det gör att jag inte kan ta Browne på allvar - pengar eller inte.

My two cents…

Håller med…..katoliker tror att om man tar livet av sig så är man  fördömd i all evighet och har inte inträde i ljuset.

Tänk tex om man är obotligt sjuk i nån hemsk sjukdom tex cancer och väljer att somna in pga smärta..låter inte klokt faktist…

Håller med ahnna här!!

Glömde säga att jag också har hört att många som tagit livet av sig, har varit kvar och "spökat" länge och väl, innan de fått hjälp och kommit över på andra sidan.

Om jag har förstått saken rätt, så skriver vi ju våra egna planer innan vi stiger ner här till jordelivet, och då måste väl det också inkludera hur vi ska dö? Så nog har vi väl valt det själva, utan att det måste ses som ett straff för att man tar självmord?

Sen att det kangå snett vid självmord, kan ju se som en "läxa", att man kanske inte var riktigt färdig här med  jordelivet. Är det inte en läxa för en själv som hamnar i koma, så kan det ju vara en "läxa" för de som lever runt okring den som försökte ta livet av sig. Vad vet jag? Bara en gissning..

Men jag har bara min farbrors kommentar ekandes i huvudet. han föröskte ta livet av sig med tabletter plus att han försökte dränka sig i badkaret. Men han misslyckades med självmordet, och låg sen på lass länge och väl. Han  repade sig aldrig, och det han sade till mig och min syster innan han dog, var att  : Vad ni än gör, så försök aldrig att ta livet av er" !!

Det är nog bäst att se till och försöka "lyckas" ifall man bestämmer sig för att ta självmord…..

Hallå

Kul med alla svar.Ja jag vet inte..  , hmmm tänker på dom 5 reservutgångarna som det sägs att man har i sin plan.Varför inte välja dom istället-dom kanske inte passar in tidsmässigt???

intressant fråga va??????

Nej Sylvia är inte katolik -hon har  en kyrka som heter Society of Novus Spiritus i Kalifornien.Hon har en andlig vägledare sen barnsben som hon kallar Francine som förmedlar detta budskap.

Gå in på www.sylvia.org

Jag har också läst Sylvia Browns böcker med stor behållning… jag har läst mycket annat också… och kommit fram till att alla beskriver världen utifrån sina egna ögon. Det har hjälpt mig att finna min egen sanning.

#6 Det jag menade var att hon kanske har en katolsk syn på självmord. Många i USA föds in i katolska familjer, eller familjer som gått ifrån katolicismen men som ändå har vissa ideal kvar. Jag har bott hos flera värdfamiljer i USA och några av dem var katoliker - på helt olika sätt, allt från extrema troende med bordsbön varje dag till "ja, vi går i kyrkan på söndagrana, men mer än så är det inte". Men började man diskutera med dem såsken deras tro igenom många gånger, för att det är så starkt rotat från föräldrar och far/morföräldrar.

Men det var mest en tanke - för jag fattar fortfarande inte vem som bestämmer att alla som tar livet av sig hamnar i en ny kropp direkt. Varför måste det vara så?

Jag har också läst alla Sylwias böcker, sen får man ju ta till sig det man känner känns mest sant för en själv

Det kan inte finnas ngt måste efter . Det råder fullständigt fri vilja, även efter. För det fäljer logiken samtidigt Men låt oss säga det finns  3 olika kritetier; Guds vilja, den egna fria viljan, slumpen. Slumpen är den reservoaren som i verkliga livet med.

Annajkon skrev här bra. Det gäller att hitta sin egen sanning.

Mvh Reino

det intresserad mig oerhört hur manniskan har en ideal. Verkar som man ska hålla vid den. Har mött tusentals människor på nära håll. Man ser det tydligt hur livet många gånger gestaltar sig karmatiskt. Det gäller även självmordskandidater. en alkoholist eller uteliggare vill inte ha ett liv, lever i misär, men har världens ödmjukhet o förståelse. Ser man inte att man inte ska döma. Det är handlingen den destruktiva sidan som man kan titta. Varför…blir det så ,  man straffar sig själv. Det behövs mycket smärta  för att man ofta kan visa sin sida. Avslöja det här är jag….

Ha en bra dag ,Reino

Hej!

det här hör egentligen inte till frågan.. men jag undrar; Min pojkvän begick självmord för två år sedan, och jag är helt övertygad om att han är här ochj vakar över mig. Måste han gå över till andra sidan (jag är självisk!!), eller kan han stanna här? Och om han måste gå över till andra sidan, hur skall jag bära mig åt då, eller kan han göra det själv?

Hej min personliga övertygelse är att vi inte straffas om vi tar livet av oss. Tidigare trodde jag att det var så, men idag har jag fått så många Tecken på att de jag känner som tagit sina liv har fått frid. de har kommit till mig och anhöriga på seanser flera gånger.

Den ene kom ett halvår efter sin död när jag var på sittning hos Jörgen Gustavsson. Han är en av de som återkommer ofta ofta. Skulle han ha varit tvungen att gå ner i en ny kropp direkt skulle han inte kommit igenom ett medium.

Jag tror inte andevärlden är dömande, man dömer sig själv och tar man livet av sig får man så småningom återkomma hit och fortsätta det man inte avslutade.

ljus Rose

Denna tråd skrev jag 25/2.Vår son Kim tog livet av sig 2/3.Det underliga är att jag nånstans i mitt undermedvetna måste vetat om vad som skulle hända.Jag satt och dagdrömde om vit kista med ett hjärta av röda rosor-sa till mig själv -nu får du sluta med dom dumheterna.-Sen gick det som det gick…jag brukade alltid känna av Kim när han var ute på dåligheter/festligheter-blev orolig och rastlös-nästan som  vid varsel.Men när telefonen ringde och man sa att Kim var död kände jag ingenting-jag tycker att jag då om nånsin skulle känt av honom!Vi pratade med honom kvällen innan-han var på ett strålande humör.Inget som tydde på det han gjorde sen på natten.Kim hängde sig-troligtvis för att inte vakna upp som ett paket.Frågorna är många idag.Ångrar han sig nu?Var befinner han sig?Har han det bra?-------Ta vara på er därute kram/galder.

Detta var intressant, jag fattar at jag m[ste studera lite…..har aldrig h;rt om att man skriver sin egen plan…jag har ju mina egna teorier om det d'r. Om man ska l'sa bara en bok om detta vilken rekommenderar ni . Nu funkar inte mitt tangentbord n[t vidare och jag hittar inte r'tta knappen f;r att 'ndraq p[ det…grrr

#14 Sitter här med tårar i ögonen när jag läser ditt inlägg. Känner med dej och din familj.. vill bara skicka en KRAM

#16 Tack!Mest svarade jag på inlägget för att jag funderat så mycket på ämnet.Säger man att Kim tog livet av sig tar alla för givet att det var genom tabletter.Att hänga sig har jag fått förklarat med att man kan inte misslyckas-då är det fakta-inget rop på hjälp…

Livet förändras på nån minut-vi måste lära oss ta vara på minutrarna-men det är så svårt i vardagen som "äter upp en"det finns dom som går hemifrån på morgonen för att aldrig återvända.Och många gånger har den som är kvar skuldkänslor,ångest.Jag försöker ändra mig,tänka annorlunda,vad är viktigt idag?Hur vill jag leva resten av mitt liv-vad vill jag arbeta med from nu….var rädda om er och andra.Kram/galder

Att folk spökar efter självmord kan bero på att spöket inte är detsamma som själen. En man berättade på en internethemsida om att han hade fått följande vetskap från andra dimensioner: Ibland när någon dör överlever någon av de inre kropparna, astralkroppen, eterkroppen eller mentalkroppen. Den vet inte att den är död, och som vanligt väntar den på order från den fysiska kroppens hjärna att utföra något. Men hjärnan ruttnar i graven och själen har gått till "himlen". Då valsar den kvarvarande astralkroppen, dvs den rör sig i geometriska mönster och utför sådant som den brukade utföra när den var inre betjänt i den hela människan. Man kan kommunicera telepatiskt med den kvarvarande inre kroppen på samma sätt som när man kommunicerar med en själ i "himlen". Den vet allt som den människa som den var en del av visste och den tror att den är en del av den människan fortfarande. Den tänker och tycker som den människa som den en gång var en del av.

Någon annanstans, kanske på internet, har jag läst att de utomjordingar som skapade oss människor även skapade spökfenomenet för att hålla vårt intresse borta från själen. Det låter rimligt att om vi kommunicerar med kvarvarande astralkroppar nöjer vi oss med det och vi öppnar oss inte för telepatisk kommunikation med själen. De kvarvarande astralkroppar, som kallas spöken, kan vara förklaring till att människor reinkarneras parallellt med att de stannar kvar och spökar på en plats där de bodde i sina tidigare liv. Det som går vidare till nästa människokropp är bara det innersta av oss, dvs själen.

Vad självmord beträffar tror sig många mediala personer ha fått veta att självmord inte är ett brott utan ett sätt att smita undan en viktig lärosituation. Begår man självmord söker sig själen tillbaka till en liknande lärosituation, dvs svårighet, i nästa liv för att lära sig att klara av den då i stället. Alltså är självmord meningslöst. Men man får förmodligen en massiv karmaskuld till de anhöriga som man sårar.

Jag undrar fortfarande om dom"reservutgångarna" man påstås ha-varför nyttjar man inte dom-eller är det det man gör????Eller om självmordet ligger i ens livsplan då kan man inte bli straffad med ett nytt liv!Mediet Sylvia Brown skriver om detta-och jag och min syster diskuterar vilt…är självmord att smita undan?Eller lär man sig så mycket av det att det är tvärtom?

Jag har haft kontakt med människor som har försökt ta livet av sig eller varit väldigt nära. Man kan tycka att det är fegt eller att man inte tänker på sina nära, men vad alla inte förstår är den oerhörda smärta som dessa människor känner inom sig när de vill dö. De ser ingenting bra med att leva överhuvudtaget och alternativet kan bara vara bättre.

Sen finns det människor som talar om för folk att de vill ta livet av sig, det kanske kan ses som ett rop på hjälp MEN det ska alltid tas på allvar.

Som anhörig och vän kan det vara frustrerande eftersom det ofta inte finns någonting alls man kan göra. Har man en svår depression kan man inte bara "rycka upp sig" som vissa vill. Man kan behöva både terapi och medicin för att få hjärnan på rätt spår igen. Har man gått med depression en längre tid så vänjer sig hjärnan vid detta och producerar inte samma ämnen, det är därför som medicin fungerar bra på vissa men inte på alla.

Bara några tankar…

Bra sagt Freja 42.

Min bror sa till mig en gång för länge sedan: "De säger att de som tar livet av sig är fega människor. Men det krävs mycket mod för att ta livet av sig." Några månader senare förstod jag bättre vad han menade för då hade han fattat tillräckligt med mod…

Jag fick frågan av någonting "Vill du dö" bara sådär…jag var helt ensam hemma och så chokad som jag blev då så svarade jag aotomatiskt Nej… Kan de vara en sådan "5-reservplaner" ?  Vi lever och vi dör vad som händer utöver det blir till erfarenheter…

Jag har svårt att tänka mig att universum är så skapat, att ALLA som tar livet av sig går direkt till en ny kropp. Jag tror inte livet funkar så. Det måste vara olika för alla, tror jag.

Alla som tar livet av sig har inte samma erfarenheter. Varför skulle dom uppleva samma sak då? :)