
En otrolig grej
Vi har varit hos ett par bekanta ikväll.Jag var den ende rökaren så jag gick iväg en bit… satte mig på en sten och så känner jag hur det pirrar på ena sidan av huvudet + att jag får gåshud. Några meter bort finns en skola över hundra år tror jag att den är. Jag ser en kutryggig gumma med en plåt hink och en sopkvats en sådann där bunden ni vet ingen piasava utan en sån som man ser i teckningar som häxor har. magna eller Magny får jag till mig. hon ler och saknar några tänder , och dicker kaffe på fat. Hon var nog inte så fin som en lärarinna utan jag fick en kännsla av såpa och ved+ att jag såg stigen som hon gick på till skolan. Helt otroligt, hon var så glad, hela jag blev upprymd. vad hon ville vet jag inte, men så nyfiken blev jag. Skolan är numera ett museum. Jag bara måste in där och se m8ig omkring när det är öppet.

Häftigt då man stöter på dessa "charmtroll"!

Det var nog skolstäderskan du såg. Oh vad jag avundas Er som kan SE, jag SER aldrig något utöver det vanliga.
Hoppas att det kommer att HÄNDA något här snart i alla fall när jag skall börja på min andra släktbok. Hoppas min morfar kommer o berättar något om sitt liv, han gick bort sex år före jag föddes och det är honom jag skall skriva om.

#2 ja det var nog nån form av städerska, har inte varit in i skolan än.
Vilken fascinerande upplevelse! :D Kul att du berättar. Jag vill höra mer om sånt här. :)