OT sista dagen..
Usch, vad vemodigt allting känns. Det är jobbigt när man går ut nian och sedan står på McDonalds och gråter floder.. ^^ Inte förrns nu inser man hur mycket man älskar sin klass och hur mycket man delar tillsammans. En historia har man byggt upp på 10 (vissa 13) år och många gemensamma minnen. Vissa vet man att man inte kommer hålla kontakten med och några av dom kommer man sakna så fruktansvärt.. Jag förstår inte hur man ska kunna börja om från början i en ny skola med nya människor och så mycket främmande? Vi var som 'one big happy family' och fanns alltid där för varandra och lyste upp dagen när någon kände sig nere.. Nu känns det som att ja inte ens kommer kunna njuta av 10 veckors ledighet..
Detta har inte direkt med ö.n att göra, men ja kände bara för att prata av mig lite. Det känns så himla jobbigt att tänka tillbaka på allt man upplevt. Hur går man vidare?
Ja du, det är inte lätt. Speciellt inte om man har just bra vänner. Men då finns det telefon, email, vanligt brev och tåg. ;)
Du ska tänka på att vad du än gör i framtiden kommer du att möta bra och dåliga människor. Ibland måste du flytta och även om det känns svårt så kan alla förändringar leda till något gott. Man vet aldrig. :)
Men som det är nu ska du ta tid till sorgearbetet, tycker jag. Tvinga dig inte att vara glad för det är att förneka sorgen. Gråt och minns det som var bra. Skriva kan hjälpa väldigt mycket, skriv dagbok och visa ingen utan skriv bara för dig själv. Tänk sen om du läser det om 30 år vad du ska bli glad av att du skrev ner hur det kändes! :D
Så småningom går man vidare för det händer nya saker i livet. Och kom ihåg att du kan hålla kontakten med dom du vill, genom hela livet. :)
Tack för ditt inlägg. det tröstade lite faktiskt.. :) Ska tänka på och ta till mig det du säger, för det låter väldigt rätt. ^^
Har precis vinkat av min ursnygge son i kostym på väg till 9:ans bal. Han tycker det är jätteskönt att sluta. Så kan det också vara för en del. Så minns det som var kul, håll kontakt med de som du har närmast dig och gå vidare. Om tre år känner du kanske samma separationsångest - då från dina gymnasiekompisar men det hör livet till… kram och lycka till!
Imorgon är det skolavslutning för yngsta sonen, sen börjar han i mellanstadiet… fy vad fort det går när barnen växer upp! Inte länge sen han låg i vagnen och jollrade =)
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
![[Caroline92]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Nemi: Vilen skola går/gick du i? :)
Å nästan samma fråga till dig enba. Vilken skola går/gick din son i?
Kanske kan va nån jag vet vem det är lixom :)
Men du bor ju inte i uppsala, så chansen är kanske inte den största ;)
#6 Jaha, förlåt ;) Har inte kollat upp vart ni bor :P
//Caroline
Starta ny diskussion