Bild på min kattunge

Fina kissar du har, kissungen är väl en rex? Cornish eller Devon, jag vet inte riktigt skillnaden. Men ljuvliga i sättet och att ta i är de  som varm sammet.

Jag kan tänka mig att hon blev häpen, hon är inte van vid att en människa vill kommunicera. Hon försöker säkert själv men trodde inte att du kunde förstå henne. Jag tror att katter (såväl som andra djur) reinkarneras, så hon kan mycket väl vara en gammal själ.

Tack :D Ja, han är en Devon Rex =) Helt underbar lite kisse!
Det är ju inte så konstigt om han blev förvånad, uppfödaren kanske inte har kommunicerat med honom. Men jag hade inte räknat med att han skulle bli så rädd. Det gjorde mig lite förundrad. Får se hur han reagerar nästa gång.

Det kanske är så att han (heter han Elvira? eller rör jag ihop det?) är känslig för dina energier? Ta det lite försiktigare nästa gång, bara snudda vid honom med tanken och låt honom bestämma själv om han vill komma.

Huskatten som bor hos mamma och pappa heter Elvira. Min lilla pojke heter Devlin =) Mjo, det är möjligt. Ska försöka lite försiktigare nästa gång. Tack :D

Ok, då förstår jag! 

Oj. Min draperi rörde precis på sig "av sig självt" och jag tyckte mig känna någon väldigt svag närvaro. Jag frågade om det var någon här och jag kände hur det blev kallt på min ena sida och kattungen Devlin som låg brevid mig och sov fridfullt flög plötsligt upp och pep förskräckt till, vilket resulterade i att jag fick hjärtat i halsgropen. Jag sa att h*n/den/det skulle låta bli min katt. Hoppas det hjälper. Nu har katten lugnt lagt sig ner igen.

Haha, det kan mycket väl vara någon du känner som märker att du är uppmärksam på energier! Tror inte att du behöver vara ett dugg rädd 

Här är nästan alltid nåt. Fast inga "spökerier" med grejer som flyttar sig över bordet eller dylikt, på så vis är här lugnt. Men jag säger till alla (alltså familj och vänner) att här inte finns något, för jag vill inte veta av det när jag ska sova. Idag var första gången som jag pratade med den som var här, förutom att jag tidigare sagt att jag vill bli lämnad ifred och att bara mina guider och hjälpare får vara här.

Pappa har en teori om att jag drar till mig andar och att de blir nyfikna på mig för att jag märker av dem. Kanske kan ligga nåt i det. Jag tror säkert att de känner att jag känner av dem.

Jag har bara velat bli kvitt dem då det var så mycket negativa energier i mina föräldrars hus och jag lämnades inte ifred. Nu vet jag inte hur jag ska göra, om jag ska försöka kommunicera, eller försöka rena lägenheten och säga åt alla att hålla sig borta. Jag vet inte vilket jag vill. Jag blir alltid så oerhört känslosam och ofta tyngd av att de är här nämligen.

Har du sett vår Hjälptråd? Den ligger klistrad, där hittar du mängder med råd och tips om hur du kan hantera din öppenhet. Jag skulle tro att du behöver lära dig att stänga ner.

Har inte läst så mycket där. Ska ta mig en bättre titt. =)   Jo, det tror jag också att jag behöver.