Fotsteg om natten
Hej,
jag har tidigare under rubriken Barn/ungdomar skrivit om min dotter som hör en kvinnoröst sjunga och fotsteg oxh som även har sett en vkinna med lång vit klänning. Det var för några månader sedan, och jag fick då tipset att tala med hennes vägledare om att hon skulle få slippa höra/se eftersom hon blir rädd. Det lugnade nog ner sig lite efter det, för hon har inte sagt ngt utom ngn enstaka gång. Jag har visserligen inte frågat för jag vill inte påminna henne, men hon är en sådan som berättar så jag tror det lugnat sig.
Häromnatten vaknade jag av att jag hörde tassande steg utanför vårt sovrum. Det lät som om någon gick på tå barfota på parkettgolvet. Vi har dörren på glänt på natten, och jag trodde det var min dotter som kommit ner för trappan. Jag låg i ssängen och lyssnade en lång stund, och väntade på att hon skulle synas i dörröppningen. Men det gjorde hon inte. istället hörde jag bara det där tassandet. Efter en stund gick det bortåt tv-rummet och in i köket, då hörde jag det inte, men jag förstår att det var där, för sedan hörde jag det inne i badrummet som är intill vårt sovrum. Därinne gick stegen fram och tillbaka flera ggr. Lampan tändes inte, och eftersom jag fortfarande trodde det var min dotter tänkte jag att hon måste gå i sömnen, för hon är mörkrädd. Jag kände då att jag måste gå upp och kolla, gick till tv-rummet och tände ljuset. Från dörröppningen till köket kunde jag se den öppna badrumsdörren där det var mörkt. Jag ropade då min dotters namn, för jag vågade inte gå in dit, då hade jag börjat bli rädd. Inget svar. jag gick då upp på övervåningen och kollade och hon låg i sin säng.
Jag var helt skräckslagen och gick bara och la mig igen. Ville inte väcka min man eftersom det då ändå blivit tyst, men kunde inte somna om på väldigt länge, var så rädd. Tänkte att någon kunde tagit sig in, men både ytterdörr och källardörr var låsta.
Jag har ju trott på det min dotter sagt förut, men haft svårt att tro att det skulle vara något "övernaturligt". Har också hänt andra mindre saker förut som jag kunnat rationalisera bort. Men det här var helt på riktigt, det höll på så pass länge att det absolut inte gick att ta fel på att det var fotsteg.
Kan man få bort sånt här? Jag blir bara rädd, och min dotter blir också rädd.
Jag klickade bara in mig här! så är inte expert på sånt osv.
Ni har ingen katt eller något djur? Och du kanske inbillar dig? Jag vet inte..
Somrig, jag får känslan av att du är öppen och märker när det är någon från andra sidan på besök. Min känsla är att det är någon som vill titta till er och kolla huset så att allting är okej, en kvinna. Inte så gammal, högst medelålders. Jag ser ett nattlinne i vit bomull, volanger och spetsar, det är ett tunt tyg som böljar runt kroppen. Kvinnan är mjuk och vänlig i sättet, tror hon har brunt långt lite vågigt hår och jag får förra sekelskiftet till mig. Hon skulle kunna vara en släkting på en mans sida, förmodligen på din pappas eller möjligen din mans/dotterns pappa. Kan du förstå det jag får in? Jag brukar inte sitta och koppla upp mig så här på forumet, men nu kom det så snabbt och tydligt.
Om ni tycker att det är skrämande så kan ni ta kontakt med ett medium som kan komma och hjälpa er. Då kan ni få kontakt med kvinnan hon kanske har budskap till er eller så vill hon ha hjälp över. Det brukar inte vara så dyrt att få hjälp.
vad läskigt…
Hej Amandla, hur menar du när du säger att du "ser" den här kvinnan. Kan du läsa av detta bara genom att läsa mitt inlägg? Kändes skönt med någon som tar en på allvar.
Det stämmer det du säger om kvinnans hår, min dotter beskrev hennes hår på det sättet. jag ska fråga min pappa och man om de har någon idé om vem det kan vara. Skulle hon ha levt runt förra sekelskiftet eller dött då?
Sen undrar jag, kan man också verkligen på ritkigt se döda? Min dotter och hennes kompis såg en person i fönstret en dag när de kom hem och trodde att det var lillasyster, hon har också brunt vågigt hår. Men ingen var hemma när de kom in.
MiniPim, vi har en katt men hon var inte inne. Dessutom hördes att stegen kom från någon mycket tyngre än en katt, jag vet precis hur det låter när katten går på parketten. Och jag inbillar mig inte, det pågick såpass länge att jag hann bli klarvaken med adrenalinet pumpande i kroppen och alla sinnen på helspänn. Jag brukar vara bra på att förklara bort saker, tex har jag många ggr vaknat av viskningar i örat, men tänkt att jag drömt. Men detta kan inte förklaras bort.
Jag får ofta bilder i huvudet när jag läser, och avstånd betyder oftast inte särskilt mycket i såna här sammanhang. Som jag skrev ovan så brukar jag inte koppla upp mig på forumet, det blir tröttsamt i längden. Men här kom det så spontant och tydligt så det hade känts fel att inte dela med mig.
Att kvinnan skulle ha levt ungefär runt förra sekelskiftet, det är inget jag vet men det var så det kändes. Att känna så här är ungefär som att minnas något sen man var liten, man kan se vissa detaljer tydligt och andra mindre tydligt, en del ser man inte alls och andra missuppfattar man.
Och ja, man kan se andar! Jag har gjort det en enda gång och blev så rädd att jag nästan fick panik, då var jag ung och förstod inte alls vad det var. Numera är jag inte så rädd precis, men föredrar att slippa se dem (jag hoppar ju högt varje gång) utan föredrar att få en inre bild istället.
Att se någon i fönstret är en klassiker, tänk bara på alla fotografier som finns där det syns personer i fönstren. Leta runt lite här på sajten så hittar du massor med historier och information!