Man i dimma -hjälp mig förstå
*Vet inte om jag postar i rätt tråd så flytta gärna om jag gjort fel
Tycker att detta är jobbigt att diskutera men känner att jag har funderat så länge på detta utan att bli ett dugg klokare för det.. kanske någon här kan hjälpa mig förstå.
Jag har stött på en mans gestalt båda gångerna har det varit ganska tät dimma ute. Vill veta varför han söker mig.
1:a gången var jag ca 8år, jag och ett gäng kompisar hade pallat morötter vid ett hus, brevid finns en mindre skogsdunge, en väg som går över en järnväg. Mannen i huset med morötterna kommer ut o skriker på oss, varav vi springer mot skogsdungen, på vägen stannar jag antagligen för att jag är för skraj för att springa in i skogen, eller för skraj pgr av morotsgubben, jag blir istället kvar på vägen och ser bort mot järnvägen och på vägen i dimman ser jag en mansgestalt (dock väldigt otyligt). Han verkar inte vara i direkt rörelse. Jag ropar på några av mina vänner som går för att kolla vad det kan vara.. men när de kommer fram på vägen vid järnvägen, är "mannen" borta. Och vi tänkte inte mer på det.
2:a gången jag mötte denne gestalt var jag runt 18år och skulle gå hem till min mamma från en väninna. Hon och hennes Rottwailer földe med som sällskap en bit på vägen. När vi gått ungefär halvvägs befinner vi oss vid en fotbollsplan med gåbana vid sidan som jag skulle passera. Även denna kväll är det dimma ute. Vi står och pratar om div, sen tycker jag att jag ser något längre bort på cykelvägen vid en stolpe.. så jag frågar min vännina om hon oxå ser "hatten på elskåpet", hon tyckte dock inte det såg ut som bara en hatt, utan hon såg även rocken.. Detta gjorde ju jag med, men ville inte säga nått för att dels skrämma upp mig själv, eller henne. Medan vi diskuterar mannens utseende börjar hunden morra och backa, vi tittar ner på henne någon sekund, och när vi sedan tittar tillbaka ut mot gångvägen har "mannen" kommit betydligt närmre, vilket resulterar i att vi vände på klackarna och sprang därifrån.
Jag är i princip säker på att det är samma man jag sett båda gångerna.. men jag kan inte förså varför han 1. visar sig för mig? 2. Söker kontakt med mig. 3. Och varför just i dimma?
Jag är inte speciellt sugen på prata med andar, inte någon ande faktiskt. Och just upplevelserna kring denna man tycker jag är obehagliga. Så snälla, om någon av er duktiga människor här kan hjälpa mig att få någon som helst klarhet i detta skulle det betyda oerhört mycket.
(jag kan beskriva mannen mer utförligt, inte exakt kanske men ändå lite mer utförligt om någon vill)
*putt*
Hej, vilken spännande historia.
Tackar så hemskt mycket för fått ta del utav den, på något förunderligt sätt bekräftas lite om egna saker jag själv befarar som en orsak i sammanhanget. Nu vet inte jag hur väl underbyggt följande kan tänkas vara Men har under senare tiden personligen varit med om fenomen och känner mig relativt säker på att vattenådror och källådror kan stå i nära relation med dessa händelser på så sätt att det kan bidra med förutsättningar i trigga fram liknande händelser bara övriga förutsättningar överrenstämmer.
Dimmbankar kan ju uppträda direkt över den här typen av platser i landskap och med hjälp ifrån naturliga krafter i marken så inte omöjligt att saker som t.ex kapillärkraft kan ge upphov till avdunstning ovanför dessa linjer vid rätt tidpunkt så dimma uppstår. Det krävs ju även att vädret och luftfuktigheten sammanfaller för dimma ska kunna visa sig. Jordstrålning kan ha viss inverkan också.
Så på frågan varför just dimma beror troligen detta på att för dig så fungerar förutsättningarna på bästa tänkbara sätt för att fenomenet skall kunna få uppträda. I annat fall är det inte säkert att de hade gjort detta.
Jag tror han är där för hjälpa och ledsaga dig vid dessa stunder men kan själv inte hjälpa dig längre än så utefter egen förmåga.
Första gången kan det ha varit för att markera att detta var inte speciellt bra med rådet undvika att göra om detta igen.
Andra gången kan ju ha varit ett sätt till distrahera och fördröja så något särskilt inte skulle inträffa.
Enbart gissningar 
Tack hålväg för att du tagit dig tid att läsa och funderat, det betyder mycket för mig.
Spännande teorier du har, ska fundera lite kring dessa minsann. :)
![[broke78]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Kan du beskriva mer ingående hur skepnaden såg ut som var i dimman? :)
#0 Jag tror inte det är något att oroa sig för.
Minnen från så tidig ålder som 8 år skall man alltid ta med en nypa salt och detsamma gäller saker man ser i dimma (våra hjärnor har en förmåga att fylla tomrummet med sådant som vi känner igen).
Varför tror du att det är samma man (och varför en man och inte en kvinna?) och varför tror du inte det är en människa som är ute och går?
Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism
#4 Jag skulle egentligen behöva rita en bild, ska försöka göra det så fort min tenta är över på fredag.
Men det är en lång mansgestalt (inget är tydligt då det som sagt är dimma), han har ganska tydlig benstruktur i ansiktet, han har hög mörk hatt, längre mörk kappa och hyffsat breda byxor. Han skulle kunna vara mellan 185-195cm, medelkroppsbyggd. Ser ut att ha huvudet något sänkt, men ändå så han ser på/mot mig.? Han ser inte ut att vara fattis (den slutsatsen drar jag pgr av mina mycket bristande kunskaper i klädhistoria samt det faktum att han inte verkar ha trasiga/nötta kläder. Kanske från 1800-tidigt 1900tal? 35-50år?
Det är som sagt svårt att ge ett tydligt signalement pgr av dimman.. men detta är det jag kunnat urskilja.
#5 Andra minnet är från när jag är 18, och då var det dessutom både min väninna och hennes hund som reagerade på samma man. Och ja, jag är säker på att det inte är en kvinna, om hon inte är fruktansvärt bra på förklädnad och väldigt lång.
Det skulle absolut kunna varit en vanlig person som var ute och gick första gången, som sedan "försvann" in i dimman.. men eftersom jag sett denne person på två helt olika orter och tillfällen, i samma klädsel, som dessutom inte är tidsenlig, och sista tillfället förflyttade sig denne enormt snabbt fram emot oss, vilket iofs vore sjukt najs om man som vanlig dödlig kunde.
Vad fick du för känsla inom dig dom gångerna du såg honom?
Var det fruktan, oro ,obehag eller ett lugn, en förundran, positiv känsla?
Du kan även kontakta Woozy här på iFokus. Han har haft kontakt med ett andligt väsen som är klädd i samma kläder som du har sett.
Tack Norpan88 för svar.
Jag kände ingen positiv känsla, blev mest kall/stilla o kände obehag. Men det kan lika gärna bero på att jag faktiskt blivigt skraj båda gångerna jag sett honom. Och eftersom jag känt så har jag heller inte valt att stanna för att känna efter om jag skulle kunna uppleva någon annan känsla.
Ska kontakta Woozy också, tack för tipset.
Starta ny diskussion