Själar existerar inte som flertalet tror, bara på speciella få utvalda platser, i hus, eller där ohyggliga händelser inträffat med dödlig utgång. Det befinner sig själar i din omedelbara närhet. Det är inget vi behöver uppsöka för att uppleva eller något vi heller kan fly bort från. För många människor som dras till "spökhistorier" eller vill "se något" fokuserar för hårt på att försöka se själarna med ögonen. Låter det konstigt? Det är konstigt i jämförelse med vad du är van vid. Under vår uppväxt på jorden lär vi oss att tala, lyssna och se. Och vi förlitar oss på det vi hör och ser, men inte alltid. Är det något som avviker från det "normala" eller något annorlunda som inträffar, så söker vi oftast en logisk förkaring till det inträffade. Vi som fått uppleva möten med själar har absolut ingen ambition eller något behov av att försöka övertyga någon om det som finns omkring oss. Jag berättar gärna för de som funderar över detta. Och för dig som enbart lägger din energi på att motbevisa min relation till andevärlden, säger jag endast ödmjukt, du har inte upplevt det jag upplevt och upplever dagligen. Så hur skulle du bedömma eller kritisera något du inte vet något om eller själv har upplevt? Att se "spöken" är så långt ifrån en spökfilm man kan komma. Får du någon gång se en själ så blir det något helt annat. Lite förenklat kan man säga att ju mindre du letar efter "spöken" ju mer är chansen att du kommer se eller uppleva ett. Har du någon gång kännt att det är isande kallt på din vänstra sida, och bara på den sidan? En tydligt märkbar temperaturskillad mot högersidan. Grattis! Du har besök från andra sidan. Har din tv någon gång startat eller stängts av utan anledning? Grattis! Du har någon som vill ha din uppmärksamhet. Brukar elektriska saker göra lite som de vill ibland. För att i nästa ögonblick fungera perfekt? Jag kan fortsätta länge. Har du någon gång kännt som om någon iakttar dig fast du är helt ensam. Om jag säger såhär, jag antar att du ibland känner att någon tittar på dig och du automatiskt vänder dig om och mycket riktigt så är det någon som gör det. Fast du inte sett personen med ögonen. Varför vänder du dig om för att titta? Den känslan känner du igen va? Om du får den känslan när du är helt själv tex hemma, och att håren reser sig på din arm eller nackhåren och du skulle beskriva en form av närvarokänsla. Grattis igen! Hoppas jag kanske väckt någon fundering eller nyfikenhet hos dig. Och du, lek inte med de döda, du kan få en mycket oönskad reaktion…

Hej Melodi!

Vilke otäck upplevelse. Jag har varit med om liknande upplevelse när jag var yngre.
Jag tycker at det är svårt att säga vad som är rätt eller fel av vad andra upplever eftersom det är just Deras upplevelser.
Vad gäller sömn och drömmar så kan ju även annat spela in, ångest etc. samt att hjärnan faktiskt inte har vaknat även fast man själv har det.

Jag har även själv sett mycket när jag var yngre. Den största fördomen som jag själv lärt mig av är att när det väl händer så blir man inte rädd som man tror att man ska bli utan snarare ett lugn som infinner sig i kroppen. Dessa själar/andar/energier har framträtt som de mest vanliga människoskuggor, ljusa i dagsljus och mörka i mörker. Inget konstigt alls.

Men jag känner igen mig i hur du upplever det.
Jag hade en speciell lägenhet där jag vaknade nästintill varje natt av att någon stod vid min sängkant och tittade på mig vilket senare urartade. Jag fick känslan av att denna kvinna försökte kväva mig, och på morgonen när jag vaknade så stod fönstren på vid gavel och spisplattan var på. Det började brinna otaliga gånnger, tillslut flyttade jag därifrån det var omöjligt att vara kvar…

Att be om beskydd och ljus skadar aldrig! Hoppas att du får ordning på det, oavsett vad anledningen är