Måste få berätta...
Jag har sedan en såkallad "nära döden upplevelse" varit väldigt mottaglig och ju äldre jag blivit destå mer har det blivit.
I alla fall igår när jag var hemma hos en kompis så kände jag mig iaktagen, ja kollar åt vänster in i det mörka matsalsrummet och känner en otrolig närvara. Får en känsla av oro och ångest o ledsamhet som jag vet inte är min egen, men jag går därifrån för att berätta för min vän och hennes far som tror mycket på sådant men inte är särskilt öppna.
Vi sitter i soffan och pratar hit och dit om händelsen och jag börjar störtgråta och känner extrem depression. En stark avundsjuka av vilken kärleksfull familj det är som bor där växer i mig, vi talar mer om det och jag känner hur någon försöker be mig om hjälp. Kändes som att närvaron i fråga ville ha hjälp därifrån. Jag kände att det var en lycka i att någon familj äntligen mår bra i huset (eftersom det inte hänt så mycket trevligt där) men ändå otroligt deprimerad och sorgsen.
Jag vart så frustrerad för mig själv att jag inte kunde hjälpa denne när jag kände allt så starkt, fick otroligt dåligt samvete så vi försökte tillsammans säga bra saker och jag kände gradvis hur jag vart lugnare och kunde släppa dennes känslor…
Detta vart ju hästlångt, men ja hoppas någon läser i alla fall. Det var en otrolig upplevelse samtidigt oerhört jobbigt. Om jag vill hjälpa någon över, vem kan jag få hjälp av? Och om jag inte vill få sådan extrem kontakt hur ska jag göra då?
Tacksam för svar, kram
Om du följer spår du aldrig sett förr, kan du lära med ditt hjärta här och nu.
Nehe inte en enda här på sidan som har något att säga uppenbarligen
Om du följer spår du aldrig sett förr, kan du lära med ditt hjärta här och nu.
Sorry, jag läste ju inlägget förut, men glömde ju helt att svara!
För att undvika en sådan extrem kontakt kan du ju "stänga ner" dig själv.
Ang att hjälpa folk över, så skulle jag tro att du kan gå en kurs inom medialietet .. eller faktiskt bara fråga ett medium hur man gör.
Såg på något program förut när ett medium skulle hjälpa någon över.
Han sa högt att dom skulle gå in i ljuset och att det inte var farligt. Samt att han visualiserade sig själv att han gick med anden fram till ljuset så h*n inte behövde gå ensam.
Ingen aning om hur det fungerar dock ..
Hoppas det svarade lite på dina funderingar iaf. :)
- Therese
Jag har heller ingen jättekoll på det här men har fått lite berättat av "de som kan". Om någon som "kan mer" än mig vill rätta eller lägga till något så gör absolut det, det behövs säkerligen!
Visualisera en ljuspelare, var som helst men lämpligen i närheten. Be den som du har kontakt med att gå in i ljuset. Lämna gärna kvar ljuspelaren (visualisera att den finns kvar efteråt) så att andra kan använda den om de ser den. Du kan be ärkeängeln Mikael att närvara för beskydd och stanna kvar så länge pelaren är öppen. Ljuspelaren är som en reva i ett lakan och det går att gå åt båda håll genom den som jag förstår det.
Skit i vad det är, men det funkar. Om du kan känna det du berättar om så kan du skapa det Therese G. och jag berättar om. Om någon vill lägga till några säkerhetsinstruktioner så gör gärna det, jag bara återberättar saker som jag själv inte behärskar. Så jag vet alltså inte om det finns något mer man borde tänka på.
Okej, men tack så mycket för svaren! Känns ju som att jag borde fråga någon erfaren dock innan jag exprimenterar själv så att inget dåligt händer 
Om du följer spår du aldrig sett förr, kan du lära med ditt hjärta här och nu.
Det handlar väl lika mycket om "risker" som att göra en bra insats, tänker jag. Tänk på den stackars anden också, tänk om man lovar att allt är så fint på andra sidan ljuset och så hamnar de på Gullmarsplan. Det är iallafall vad som hindrat mig från att försöka mig på något liknande.
Starta ny diskussion