Efter mitt inlägg i går så vill jag påpeka.

Det var det första jag lärde mig i början av min utvecklingsresa var:

Läs aldrig av folk som INTE ber om det! Läs aldrig av folk som du känner instinktfullt att du inte ska läsa av!

Ännu en gång blev jag kallad offer, och minnerna av min våldtäkt välde fram och det gör ont, trots att det inte sker i verkligheten idag, utan bara i minnet, så upplever jag det som jag var tillbaka i min gärningsmans famn! Ja, jag är ett offer och ja, jag söker folk som har en vänlig inställning till mig. I min verklighet är vänliga människor väldigt, väldigt ovanligt och väldigt, väldigt unikt!! Jag är mer van vid det motsatta!

I går kom alla ljusvarelserna, med sina undersåtar änglarna och andra varelser tillbaka i sitt klaraste ljus och kärleksutstrålning. Jag var tillbaka till lidandet som jag hade fått slippa under några dagar. När de stod framför mig så förstod jag varför jag egentligen aldrig ville arbeta med det andliga. Jag måste själv befinna mig i mitt egna helvete för att få svar på människor som villa ha readings från allt mellan himmel och jord. Det är inte jag värd!

Jag kände att nej, nu måste jag lösa ett nytt problem för att få tillbaka min harmoni. Problem, sorg och lidande tar upp plats som harmoni, lycka och glädje kunde existera i stället. Därför fattar inte jag varför folk anser att de har rätt att affirmera sina problem i ur oh skur. Vill folk må dåligt? Det är inte vägen till upplysning vad jag kan se via logiskt tänkande! Jag har lärt mig att inte använda min tid till att meditera, utan att lösa mina problem när de är små. I morgon existerar dom inte. Jag kan inte förstå hur folk vill vältra sig i problem? Kanske för att jag själv inte vill vältra mig i mitt helvete - Det blir alltid konflikt i det. Jag tycker inte det är värd min smärta, när folk inte hittar sina nycklar och behöver hjälp!

Jag kan likna detta med en klasskamrat på Universitetet som bröt sitt ben. Omvärlden kom fram till henne spontant och mot hennes vilja för att berätta när de eller deras kompis hade brytit något. Men det var ingen som hjälpte henne med väskan (jag tycker det är en självklarhet att man hjläper folk som har det svårt) och liknande och ingen reagerade på att nu är det hon som har det svårt, det syntes att hon hade skadats sig - gipset! Jag tycker att då kan man hålla inne med sina egna erfarenheter och hjälpa till. Varför uppför sig folk så? Fattar inte folk att detta uppförandet är inte medkännande mot den som lider! Det är att lägga på den drabbade med mer problem som inte är relevant för stunden! Jag tycker det är egocentriskt, självupptaget och brist på hänsyn! Det var så folk behandlade mig efter mitt helvete. Det skadar än över de skador som redan fanns!

Jag kunde inte kräva hjälp, bli avläst eller få någon som lyssnade på mig för mitt var för svårt och jag skulle visa medkänsla för omvärldens problem. Jag fick fixa mitt uppehälle själv där människor i vanliga fall får hjälp med olika bidrag till försörjning, bara för att mitt helvete var för svårt för folk att hantera. Alla fel som har begåtts är även dom för svåra för att redas ut! Men om jag sa samma sak NEJ - då fick jag en yxa i ytterdörren vrål, hot och galna personer, till riktigt läskiga hatbrev. Jag har inte utbildning att hantera dessa människor!

När jag vägrade att se ljusvarelserna och valde att återvända till att tänka på min döda far, min bud på lägenhet och mina jobbsökande - så försvann ljusvarelserna och änglarna.

Jag vet nu varför jag har varit så arg över att folk vill ha sig själva lästa av mig - Jag måste gå ner i mitt helvete för att se något. Omvärlden bryr sig inte om jag lider eller inte. De vill bara ha sina svar! Det är min upplevelse av folk. När de är nöjda med svaret, så försvinner de. Många kräver att jag ska arbeta gratis! Sedan håller det på så i dagar, tills jag går in i väggen. Då ska jag ändra på mig!

Jag kan ge, med min fria vilja, utan krav från omvärlden! Det är då jag fungerar BÄST!

Ni som svarar på tråden - Personangrepp mot mig som person - undanbedes. (det hör inte hit) ni kan göra något bättre av era liv! Diskussion om tråden - ja tack! Bråk mellan medlemmar på iFokus kan tas via PM! Ni har rätt att inte hålla med mig om min text, men lämna min person utanför detta - jag kan hela mitt liv! Jag vill helst ha svar som sätter min text i en ny kontext som skapar nya tankemönster hos oss alla! Det är dom inäggen som får mitt engagemang!