Be om tecken.
Jag har för första gången nu på väldigt länge kommit in i tvivlets rand igen, nästan. Vilket är tråkigt för jag tyckte just att jag har funnit det jag sökte, en tro på Gud och livet efter detta, att vi ingår i något så mycket större, och att jag inte behöver vara rädd.
Så deärför pga tvivlet så har jag bett gud om ett tydligt Tecken på hens närvaro, att visa att hen finns här. Men ännu har ingenting hänt fast jag bett om ett Tecken så många gånger. =(
Jag blir så ledsen i själen när jag börjar tvivla på det andliga, det är skitjobbigt och det är inte ända gången jag haft en så kallad existentiell kris/ångest.
Vad kan det bero på att jag inte fått nåt Tecken. "Be så skall ni få" lyder ju det gamla citatet, men inte verkar det som.
ngn som vet eller kan hjälpa mig med mitt tvivel och existentiella ångesten….
Hej Evangeline90,
Ja kan börja med att säga att du är inte ensam.
Det där "tvivlandet" och känslan som att man nästan är "tom" och varken vet ut eller in längre - tror jag många upplever ibland.
Jag brukar säga att när vi är inför nya insikter så "stängs" vi av likt en motor som ska repareras - vi kan inte vara "igång" undertiden. Jag tror du är i den fasen nu.
Din tro finns inom dig och det du kan påminna dig om är hur du fann den delen inom dig från början ( din andliga sida) Var det en upplevelse, ett uppvaknande eller vad fick dig att tro på något mer, från början?
Tecken på bevis för deras existens handlar mer om att du behöver bli hel på insidan. Hur gärna de än vill "bevisa" något för oss, så når de inte fram - när vi är i obalans.
Det du kan göra är att be om hjälp till att bli "hel" på insidan och hitta tillbaka, du kan säga till dem (som jag själv har gjort)
"Jag är en människa på denna jord och det är inte lätt att vara stark alla gånger. Jag vet att mitt ego talar men just nu behöver jag verkligen få känna eran närhet, få känna att ni finns för mig. Kan ni ge mig det jag behöver som hjälper mig tillbaka till den jag vill vara, att nå min insida, nå min kärna, att nå min själ igen"
Jag har skrivit lite om "Tappat motivationen" under vår Hjälptråd i menyn, kika där om du vill.
Hoppas du fick lite styrka inom dig nu!
Kram Fjäril
Sajtvärd på Övernaturligt

Du kommer få ett bevis när du som mest behöver det! Det brukar vara det fina med dem på andra sidan. Att vi inte alltid förstår o ser hur de jobbar…
Men be din skyddsängel eller gud att lätta på dina känslor, som tvivlet om du tycker det är jobbigt. Och just tvivlet är många gånger något vi själva måste jobba med. Bevis brukar vara av den sorten att du inte ska tvivla på när de kommer, ibland förstår man dem direkt ibland får det sjunka ner lite ;)
Alis volat propriis 
#2
Men jag tycker ju nästan att jag behöver det verkligen nu. Annars blir jag galen känns det som. Det är så jobbigt att grubbla och tvivla. Jag vill ha ett Tecken klart och tydligt så jag kan bli lugn och harmonisk i själen igen. men än har inget hänt. =(
Vi är aldrig ensamma. Det är tanken på avskildhet som gör att vi känner oss tomma.
Gör något annat än att grubbla så länge. Låt tanken komma till ro. Sitt vid ett träd och bara njut. Bara var närvarande utan tanken på att få de svar du vill - tanken på svaren som kan bli som krav som bara hindrar.
Vad kan vara bättre svar än allt det underbara i naturen som vaknar och sprudlar runt om oss?
Eller läs en bok. Jag håller på med Lorna Byrne, Trappor till himlen. Hon har kunnat se änglar ända sedan hon var barn. Hon ser änglar överallt. Alla har en skyddsängel med sig sedan födelsen. Det vore rentav omöjligt att födas annars menar hon. Den ängeln finns alltid med oss.
Kram till dig Evangeline!
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
#4
Tack! =)
Jag har prövat även det, att be om Tecken från min skyddsängel, men inget har hänt. Blir lite ledsen för det. För det känns som att, om nu min skyddsängel är närvarande vid mig hela tiden så borde jag få ett svar. Eller!?

ibland behöver man släppa misstron o kraven och bara tro o känna tilliten till att det kommer och det är oftast då man får det som tydligast. Det handlar om vårt tålamod. Tänk dem, om de ska springa o ge oss bevis o Tecken konstant, det är lika tjatigt det för dem, och dessutom finna ett som vi kan se o förstå. Det finns dagligen bevis på deras inblandning bara man ser dem inte, märker dem inte och förstår dem inte =)
Dessutom med tiden, de har en annan tid o förståelsen av snart o nu kan vara lite vaga för dem, eftersom snart kan vara om en vecka eller två.
Alis volat propriis 