Det du skriver, och dina känslor, berör mig djupt, jag hoppas av hela mitt hjärta att du kan få en glimt av din älskade ängel, och jag hoppas att dit hjärta snart får läka, så du kan  se och känna din inre styrka. I kväll är det dax för sön healing på sajterna och då kommer mina tankar gå till dig, för jag tror du kan behöva det. Kramar Fia

vill inte ha nån healing just nu men tack i alla fall..

 Förstår dig, själv kan  jag inte heala, men ville bara skänka dig en tanke. Kram Fia

jag är inte mottaglig för healing just nu

healer inte själv då jag anser att man ska låta bli om man inte är sig själv riktigt..energierna är inte på topp då

 Oh lilla gumman, jag tror jag vet hur du har det.När min mamma gick bort så kändes det som om sorgen åt upp mig innifrån och jag gick då ner i en djup depression. Började så sakteliga repa mig efter ca ett halv år.Nu är det 19 månader sen hon gick bort och jag tycker forfarande att sorgen  och saknaden är tung att bära.Jag har också svårt att få in i mitt huvud att hon verkligen är borta, jag får forfarande en känsla av att hon ska kliva in genom dörren närsom helst.

Jag sänder ljus och värme till dig för är du på samma ställe som jag var på då ( mörkt och kallt) så behöver du det.

Kram Tatty

vännen  kramar om dig hårt…jag vet hur det känns…fast vi har olika sorg..saknaden är svår…fast det det är 18 månader sen  så är det svårt här oxå…lyssnar idag på cosmica…tittar på foton..tänker känner saknaden o lukten…var rädd om dig..så ses o hörs…kram…till bara dig helena

Helena!
Du går igenom en jobbig sorg och jag skickar tankar och kramar, ta hand om dig vännen!!!

jag är fruktansvärt arg..arg på allt på gud som är så grym..på mina andar i hallen som jag bett fara och flyga (det var kul i alla fall) jag förstår inte varför det inte var jag..skulle gärna byta om det gick.jag tycker livet är en enda stor plåga har försökt komma på en enda grej som gör livet värt att leva.Finns ingenting tyvärr denna värld passar inte mig så är det..Ilskan riktigt kokar i mig

Känner verkligen med dig. Jag har av egen erfarenhet lärt mig att sorgen och saknaden aldrig försvinner helt men man lär sig leva med den och kan istället för en enorm saknad även  känna glädje över de stunder man fick och minnas personen med glädje i hjärtat i stället för enbart sorg och saknad. Tiden läker nog inte alla sår men den lindrar. Tror nog att din ängel vill att du tar vara på och gläds åt livet och att när tiden är inne möts ni igen.

Du finns i mina tankar,Helena./Kram Ewa

Helena.

Vad jag än säger och vilka råd jag än ger så hjälper det inte dig just nu-eller hur?Därför säger jag bara var så rädd om dig du kan-tiden jobbar för oss…..Kram/Galdra

Stor varm kram till dig från mig.

Kram Åsa

Det finns ingen tid till nånting tyvärr..kan inte förstå varför inte döden tog mig istället..jag tycker folk ska få bestämma själva om dom vill sluta eller fortsätta,det finns inga men eller se till dit eller datt ibland får man vara egoistisk så är det bara..jag vill varken ha kramar eller värme eller nånting jag vill bli befriad från denna grymma värld jag är så urförbannad helt enkelt..Jag vet att jag har en massa andar omkring mig som försöker trösta men jag jagar iväg dom..dom får inte komma nära så dom står på avstånd jag lyssnar inte ens på min ängel..det kallas för en djup depprission eller vad det nu är men explosionen är nära..

Hej Helena. Tycker absolut du ska söka proffisionell hjälp när du mår så dåligt. Om inte det är något alternativ för dig så ta kontakt med dina närmsta vänner, någon som kan lyssna  utan att ge en massa råd. Det är bra att du använder det här forumet för att avreagera dig men tror att mänsklig kontakt också är viktigt. Det är väldigt svårt att ta sig ur en djup depression om man hamnar där för länge så agera nu och ta all hjälp du får. Kom i håg att ensam är "inte" stark.

då kan jag tala om att jag har säkert träffat 100 psykologer  sedan jag varit barn och det finns ingen som kan hjälpa mig..när jag var 12 år så gjorde jag misstaget att berätta att jag hörde röster och såg en massa konstigheter och blev inspärrad på barnspsyk med diagnosen depprissionsångest bla…Det finns inte proffessionell hjälp för mig det kan jag lova…man får lite piller och vill man leva som en zombie så väljer man det..

Jag är så ledsen att höra att du mår så skruttigt. Det är verkligen hemskt att man kan få må så dåligt. Jag önskar att jag på något sätt kunde lindra din smärta. Hela jag blir så påverkad av att läsa det du skriver. Det sliter i hela kroppen.

Var rädd om dig Helena

Tråkigt att höra om dina dåliga erfarenheter. Helt vansinnigt att dom inte lyssnat på dig och varit mer vidsynt. Alla är ju inte så inskränkta och det kanske finns någon här på forumet som vet någon linje man kan ringa bara för att prata av sig. Anledningen till att jag tjatar om att det är bra att prata med någon är att det i alla fall hjälpte mig att bli starkare och jag hoppas att det också kan underlätta för dig. Det viktiga kändes inte att någon sa något utan att man kände att någon lyssnade och förstod. Vissa saker ska man inte gå igenom ensam. Kram på dig och hoppas du finner styrka.

#16 helena har du hjälp med barnen nu när du mår så..Finns det nån som hjälper dig med det praktiska?Föräldrar?Jag tycker inte heller du ska vara ensam med denna ångest/depression..Finns det ingen inom vården du känner att du kan lita på/tala med?Man känner sig verkligen maktlös Helena-Brukar det gå över utan hjälp???Kramar till dig/galdra

jag har alltid klarat mig själv..jag har ju andarna du vet dom smyger på tå just nu *L* nej jag väljer att vara ensam.

  Åh Helena, jag känner verkligen med dig!!! Känner igen din ilska och orättvisan man känner och alla dessa VARFÖR!?

Jag själv försökte få hjälp utåt men blev bara hemskickad med en massa starka tabletter, nä ibland har man "undrat"  Det har funnits många stunder då man funderat över livet…               Vet att inte mycket hjälper i såna här "stunder" men hoppas ändå att du kan känna stödet från oss här på forumet!!!!

Bamsekramar till dig Helena! / Katie

I sorgen går man igenom olika faser och en av dessa faser är just ilskan, man blir arg och förebrår sig själv o.s.v. Det är inte konstigt Helena att du har det jättejobbigt nu och jag förstår det du går igenom nu, vi är flera här som har gått igenom sorgen och du vet att vi finns för dig, om jag hade varit i Eskilstuna nu skulle jag komma hem till dig och finnas där för dig! Men jag kan finnas i tanken och jag sänder kramar till dig vännen!!!

Tack Ewa för samtalet idag…jag vill bara berätta att Ewa (Bounty) skrev till mig och berättade att jag hade ett meddelande i en bok som skulle finnas på min berömda hatthylla..jag gick genast dit och börgade rota.Där ligger två lådor och i den ena har jag kokböcker i som jag inte packat upp sen flytten.jag tittade igenom böckerna och då ramlade det ut ett fotografi på min ängel och våran dotter som jag letat efter i ett par dar nu…Det var en hälsning det..nu har jag gråtit ett par timmar efter det..Ewa tack för det…och visst är det som du säger..han är galen i mig fast det visste jag redan förstås…jag fick i alla fall en hälsning..nu vet jag att han är kvar i alla fall..

Vill också sända varma Håll ut- håll omkramar till dig, Helena. Håll ut- för allt i världen. I andevärlden finns inte tid så när du tids nog återförenas med din älskling så tror han att det har gått 20 sek. fast det i världslig tid gått 20 år. Håll ut Helena. Det är värst nu, din  sorg och att du förbannar din värld kommer att läka ut om du låter det få ta tid och plats. Du har rätt att känna det du gör fast gör inget drastiskt. Dina känslor och reaktioner på det som hänt rasar omkring i dig och låter dig bli helt omtumlad. Det är ännu en fas i sorgearbetet. Ett tungt arbete…… så Helena, håll ut! Det blir bättre…. ett annat sätt att förhålla sig till saknaden och sorgen.

Du finns även i mina tankar Helena. Stor kram även från mig.

Känner med dig Helena.
Känner så väl igen de olika sorters känslor i min egen saknad efter mina syskon.

Och precis som som skrivits här så försvinner aldrig sorgen och saknaden, men man lär sig på något sätt att leva med den.
Men det är tufft….
Men det är mycket viktigt att man har någon att prata med för att få sätta sina tankar och känslor i ord, och ha någon som lyssnar på en, så att man inte fastnar i en deppression.

Skickar dig en jätte-stor kram.

Idag känns livet lite lättare att andas igen..åtmindstonde för stunden..

Bra, Helena. Ta vara på de stunderna, gör något gott för bara dig och ta väl hand om dig. Du är värd bara det bästa och vi sänder dig många tankar och kramar.

#27 Härligt helena att det känns bättre idag…Kramar till dig/galdra

hej vännen!

läser med gråten i hjärtat vad du går igenom..jag miste båda mina föräldrar strax efter varann..min pappa dog på mammas begravningsdag..han satte en köttbit i halsen på söndagen o dog på onsdagen..så vi fick 2 st på en gång..sorgen o smärtan är outhärdlig..men jag fick även vara med i den andliga världen där o se det underbara fina när dom möttes igen..jag fick även vara med o ta emot min mamma när hon kom över tillsammans med min farmor som hämtade mig strax innan jag somnade..så jag vet hur fiiint o befriande det är där..det lättar lite..men det är ju den fysiska biten som är så svår..ingen ringer  kommer hit fysiskt etc..men det som hjälper mej är att det finns egentligen ingen skiljsmässa…kärleken överbrygger allt..men tomheten finns där ändå..det blev lite långt..men det bara rann ur mej!

tänker med värme på dej och alla andra! har skrivit mycket om det här på min hemsida..kika dit om du vill!

kramar om dej vännen med ljus o kärlek och vet att du är aldrig ensam!

 http://ljussyster.spaces.live.com/

om du klickar vidare till min hjärtebok.står lite om vad som händer efter den fysiska döden..glädjen kärleken som finns där!