Han heter Markus Gårdbäck. www.andligkirurgi.se

tror han heter Gårdbäck

Ahh vad snabba ni är.. Tack så mycket.

Godmorgon på dig också galdra!

Gomorron,Galdra…härligt att "höra" din ljuva glada stämma!!

God morgon Galdra!

Tänkte tjuva lite plats här på din tråd!! ;-) För nu har du ju fått svar, och det jag ska berätta är ingen stor grej….MEN..I går frågade min son( 11 år) vad psykometri är??

Vad säger man, jag som inte är helt insatt…men jag sa iaf att man tex kunde känna av ett föremål vad "den har varit med om" och så drog jag till med att…man kunde känna dess energi, som typ en aura *s*…

Känn på den här då, sa sonen och tog en glaskula som stod i fönstret. OKEJ sa jag…och förde händerna mot den.

Nej!! ropar han till..det pirrar och jag ryser och så sticker det i mina fingrar och min mage är alldeles konstig, som när man är lite rädd eller nåt!!

Eeeh, hallå! det var väl jag som skulle känna nåt, vad hände??

Prova du, sa jag till honom. Och han förde händerna mot kulan -wow, va coolt, inte visste jag att man kunde känna en bit utanför..det är som nått ivägen och så känns det som slajm å pirr.

Sen sa jag, prova att bunda och känn/se om du ser nån bild. och nästan direkt sa han - men mamma, jag ska väl inte se ett hus heller? -Det kan man säkert sa jag. Sen berättade han att det var ett gammalt hus…ett stökigt skrivbord med kulan under en brevhög!! :-)  Ja, glaskulan är en brevpress!!

Att jag inte visste det här sa han, det var kul.

 Sen gick han och lade sig och sov…

Hälsningar/ Pia

wow!

men va roligt! jag bara ryser, det är så härligt när ni föräldrar uppmuntrar era barn och inte bara säger att allt är blaha.. Jättebra! Han kan komma att gå långt.

Häftigt Bybo med din son.Ska man uppmuntra barn eller ska man låta det komma av sig själv?Otroligt kul tycker jag…..

Tack :-D

Jo, det är just det, hur man ska förhålla sig till "det". Men, jag lyssnar och pratar om det liiite…om de vill. De tar det naturligt på nått sätt…Ja, jag känner att båda mina pojkar är extremt känsliga… Kram!

Min 10 åring har ett nyväckt intresse för andar. Jag har aldrig trott att han har märkt av något här hemma, men för några dagar sen berättade han att han sett en man i sitt rum, mannen  sträckte sig mot honom. Jag frågade om det var hans morfar…men det var det inte sa Emil…undrar vem det var! Kanske finns det någon här som inte jag kännt av.

*ler*

Ja, min son jag berättade om, är ocks 10 år….men 11 om några dagar :-) Han har också sett en man i sitt rum…en munk flera ggr utomhus…eeh…. Letat efter nyckel och då har den bara ramlat ner från kylskåpet :-)

De ser nog mer än vad vi anar de goa barnen…..

#9 Jag skulle väldigt gärna att min mamma uppmuntrat mig lite. Istället har hon bara sagt att det är nonsens och inbillning, sen skojat lite om de.
Så visst tycker jag inte att man ska försöka prata bort det, utan vara ett stöd. Men inte för "påig", utan om barnet tar initiativet och berättar om saker som händer, t.ex att de hör/ser/känner saker så ska man absolut inte försöka ignorera det eller säga att det är löjliga påhitt och struntprat.
Även om barn kan ha livlig fantasi ibland(beror kanske lite på ålder). Gör man så kan det resultera i att man aldrig någonsin vågar berätta för någon och måste kanske bära en tung börda helt själv.
Och ingen gillar ju heller att bli idiotförklarad.

 Kram!

Det är ändå bra att ni tar barnen på allvar.När jag var liten sa mamma bara att man drömt…men jag har pratat med henne nu i vuxen ålder och nu har hon en helt annan syn på saken.Fast jag har ju gått och varit arg många gånger för jag vet ju vad jag såg och kände…..

När barnen upplever otäcka saker vill man nog gärna skydda dem genom att säga att de drömt. Jag brukar försöka att inte säga just det…men det är svårt för jag vill inte heller påtvinga dem min bild av andevärlden. De får som många visa människor sagt bli saliga på sin tro! Jag hoppas att det är rätt att göra så, de vet att jag alltid är öppen för att lyssna på dem om de upplevt något.

de e nog bra Dilba….tror jag.Att man finns där om dom vill komma….

de e nog bra Dilba….tror jag.Att man finns där om dom vill komma….

Jo, vill bara påpeka att jag inte försöker påtvinga dem nåt. BRukar mest lyssna och säga : Va kul. Sen om de frågar mer…säger jag en del tror så en del tror si… och att jag funderar om det kan vara så ibland…osv….och sen säger jag typ, vad spännande för dig…och att det inte är nåt farligt..*s*…

gOKVÄLLER / pIA

Vet ni…igår hände en massa saker! Det som gjorde mig mest glad var att jag stod och pratade med en kvinna som jag alltid tyckt oerhört bra om…det är inte så att vi är bästa kompisar eller så…jag kan inte ens påstå att vi umgås, men jag har alltid upplevt att vi har en connection. Så började vi prata om barnen och hon säger att min son nog är lite känsligare än hennes. Och då kom jag in på detta jag skrev högre upp i tråden. Och då börjar hon berätta om sina upplevelser och det visar sig att hon lägger tarot och har kommit mycket längre i sin utveckling än jag. Jag kan inte beskriva hur glad jag blev över att det var just hon som berättade detta för mig.

Jag berättade för henne om detta underbara forum så jag hoppas hon kommer hit!