Farfar hälsade just på
Min farfar var väldigt pedantisk av sig. Vi stod varann mycket nära. Jag fick alltid höra av honom att när man ska lägga sig på kvällen så ska man vika sina kläder fint och inte bara kasta av sig dem på golvet. Jag är en rätt lat person och brukar just kasta av mig kläderna på golvet när jag ska lägga mig, men ikväll fick jag minsann höra det av farfar. Var tvungen att dela av mig för det är så typiskt honom, han var riktigt barsk och sa: jag har lärt dig bättre än så unga dam! För första gången så känner jag det som en slags tröst och glädje över att han tittar till mig ibland. Men han har nog aldrig varit så tydlig med sin närvaro som den här gången. Det är bara farfar sa han, var inte rädd.
Nu ligger mina kläder perfekt vikta på golvet vid sidan av sängen. ;-)
Det där med rädsla, har varit rädd i många år och är till tider ibland fortfarande rädd men sen jag läste ett inlägg här om Ärkesängeln Michael så har min rädsla nästan försvunnit helt! Än en gång, läs det inlägget om ni är rädda, inlägget heter "Till alla rädda!!!"
Vad härligt att du känner dig trygg sagalina123 och det var en klok farfar - inte slänga kläder på golvet! 
Sajtvärd på Övernaturligt
Jo, det är väl så har jag förstått att man kan be dem ge sig till känna men om man har rädslor fungerar det inte, rädslorna blockerar en. Så verkar det ju vara i ditt fall, när du släppte rädslan fick du påhälsning. Lustigt sätt dock, det måste vara oerhört viktigt för honom med pedanteri 
#2 ja det är min farfar i ett nötskal, han var väldigt pedantisk inom det mesta. Köpte man en sak så skulle man också ta hand om den och inte bara låta det samla damm, det skulle putsas och hållas rent, på hans sätt. hahahaha Att han var inom det militära samt brandman gjorde nog inte honom mindre pedantisk kan jag tänka mig, skjortan skulle vara skrynkelfri och man skulle se presentabel ut. ;)
Det där med rädslan är också helt otroligt hur mycket det har påverkat min medialitet, nu ser jag mer klarare, svårt att förklara men du förstår säkert vad jag menar. :P
Vad härlig läsning.
Ja, det tog tid innan jag säkte garden till änglarna. Trodde inte på dem innan. Men idag vet jag.
Och du vet också att de finns alltid där. Och lyssnar och hjälper.