åh vad jag önskar att du får svar på din fråga. Jag tror inte att jag är medial men jag är övertygad om att han "hör" om du tänker dig ett samtal med honom. Om han var sjuk är jag också ganska säker på att han fått frid nu och mår bra och kan hjälpa dig den tid du har kvar tills ni träffas på andra sidan. Jag hoppas att någon som verkligen kan sådant här svarar på din fråga.

Ingu1

Jag beklagar sorgen! Hoppas du har någon vid din sida som kan trösta!

Ofta när vi vet om att vi ska lämna jorden, så ställer sig själen in på det. Vad jag menar är att när vi dör plötsligt så förstår vi ofta inte det, utan blir först väl omhändertagna av de på andra sidan.

Men din pappa kommer nog snabbt över och kan då besöka dig snart.

Mitt tips är att vänta. Gå inte runt och spänn dig, då kan du lätt missa den där känslan. Det är svårare för dem att nå oss, än för oss att nå dem. Så är du för koncentrerad på att se, känna och höra, så kanske du som sagt missar hans besök (men du behöver inte oroa dig för det heller, han försöker igen)

Tipset är också att lyssna till låtar, filmer och annat som påminner dig om honom. Det är så de talar till oss också, inte bara genom att vi ser dem eller känner en närvaro.

Som sagt, han kommer säkert och visar dig sin kärlek snart (som redan är där)

Kram Fjäril

Tack Fjäril.

Åhhh..
Jag beklagar verkligen sorgen.
Jag vet hur det är att förlora sin pappa…..

Man har så många frågor efter som man vill ställa. Ställ de….han hör de.
Han kommer att komma till dej och berätta för dej att han har det bra.
Säkert i drömmen. Men lita på att de är sanna och att han kontaktar dej på det sättet.

Många varma kramar till dej.

Beklagar sorgen 

Jag tror att man kan säga hejdå ganska snart efter man lämnat kroppen, men sedan tror jag att det kan ta ett tag innan man funnit sig tillrätta och kan hantera allt på ett bra sätt i den andliga världen.

Ju längre tid man varit ande, desto mer medveten är man nog om vad man kan göra för att tex flytta på ett föremål, ta kontakt med en människa på jorden osv.

Verkar som ni var väldigt nära varandra. Jag hoppas ni får kontakt snart. kram

Tack Ramiraz.

Jag känner på mig att jag kommer å få kontakt med pappa. Vi stod varandra mkt nära, jag var pappas flicka.

Min pappa var förberedd på döden.. o kan meddela att han kom redan två dagar efter.. det va bara en snabb visit.. men det var när jag behövde han som mest!

så lita du på att han kommer  ;)

Hoppas… Tack!!!

Beklagar sorgen Ingu1 och visst besöker han dig men ibland tar en del mer tid på sig än andra och för dom existerar inte tid som för oss.Men jag är övertygad om att han redan tittat till dig och du kommer att känna av honom på så många olika sätt.

Det kan vara en doft som var speciell för din far,eller ett minne som ni har som betyder mycket och han kan ge dig just detta minnet väldigt starkt.Ofta är det en inre kommunikation med bilder och känslor och ibland rent fysiska där saker byter plats eller en vind som plötsligt drar förbi,den där varma handen som ger en klapp på kinden sätten är oändligt många och dom brukar komma på ett sånt sätt så vi känner igen dom och bara vet att det är ett besök från våra kära.

kramen på dig 

Tack.

Jag blir så glad för alla svar.

Jag beklagar dig din sorg.

Du har fått så många fina svar och råd så det finns inte så mycket att tillägga. Men jag tror att de tycker om att vi talar med dem även när de är på "andra sidan". Jag tror att de hör oss och de vill inte bli bortglömda, så tala med din pappa i vanlig samtalston emellanåt. Så som ni gjorde när han var på den här sidan.

Kram

Beklagar din sorg och säger som många andra här - du har fått bra råd - vill endast tillägga har din pappa och du kommit överens om att ge Tecken så kommer han göra det antagligen då du minst anar det!

Ge dig tid att sörja den fysiska delen/kroppen så kommer hans själ/ande att fylla dig med Kärlek !

tills han kan uppfylla sitt löfte!

Hej Ingu 1.

Låter det hemskt om jag säger att jag gläds av att din pappa fick gå vidare..med sina nära o kära intill han?

Visst gör det ont och vi måste få gå igenom sorgen att mista en som stått oss nära. Tänker mer på och gläds av din pappas önskan om att gå vidare.

Min farmor önskade att få somna in efter tre strok..kände bara enbart glädje då hon äntligen fick somna in. Min pappa gick botr år 2000, han vart endast 65 år, glädjen fanns där igen..han var så ensam och ville bara bort. Farmor har alldrig visat sig men däremot kom min min pappa som undrade om allt var okej;)

"Ingu 1" Lev ditt  liv här och nu! Det finns så många val du kan göra..

<3 kramar från Maili

Åh, spännande!! ♥

Jag håller med alla här :)

Allt du behöver göra är att vara i ett tillstånd av inget motstånd.. antingen neutral och inte tänka på nåt särskilt, som ibland när man bara dricker en kopp te eller tömmer tvättmaskinen, lite ofokuserad och dagdrömmande - då kan han poppa in!

ELLER, du kan själv medvetet fokusera dig till den vibben han hänger på nu. Tänk på honom, något ni gjorde med mycket inspiration eller glädje eller värme i, nåt favoritögonblick, var lite lös i tanken liksom, öppen för vad som dyker upp, säg hej och se vad som poppar in i huvudet, eller dyker upp i omgivningen.

Jag gjorde så när en vän precis gått bort, var och handlade och frågade i huvudet, ok, så finns det ett liv efter döden Anna? var är du nu i så fall? Hur har du det?!? Och nästa ögonblick fick jag en impuls att vrida på huvudet och såg en tidningsrubrik med "Här är Annas nya liv!" och en glammig festbild från schlagerfestivalen :)   (Hon skrev låtar och hade skickat in bidrag dit året innan, haha!)

Nästa dag frågade jag igen ungefär samma sak, men hur är det där då?, och fick en impuls att gå till kylskåpet och hämta mjölk, och på paketet stod "Här är roligt att vara för här är alla glada!" :)  Efter det kunde jag hitta känslan av att vi kommunicerade lättare, och vi kunde börja prata mera bara inne i huvudet, jag sa nåt och "hörde", kände svaren!

Tack å tack… jag vet inte vad jag skall svara, jag läster Era inlägg å mellan raderna också å jag blir så glad.

I helgen gjorde jag iordning fotografier i ramar på mina föräldrar och mina farföräldrar samt morföräldrar de fick en fin plats i mitt hem. Tidigare har dessa fotografier legat i en låda. Jag fick känslan i helgen att jag ville ha dem synliga tillsammans.

När jag och min man sitter och tittar på tv i söndagskväll då hör vi ett krasch, nej sa vi båda, vilken tavla av fotografierna var det som åkte i golvet. Vi sprang dit båda två, alla tavlorna hängde på sin plats å inget annat konstigt såg vi helller. Konstigt sa vi båda å gick å satte oss igen.

Mina farsföräldrar har jag aldrig träffat, de dog innan jag föddes.

Det måste ha "spökat"… Vad tror Ni?

Spännande säger jag direkt, sitter här med ett stort leende! Såklart det var någon som skojade till det lite  Vem tror du att det var?

#16

Kan det ha varit min far…ja absolut…

Jag tror du själv är den som bäst kan bedöma det, du verkar ju vara känslig 

I lördags när vi kom hem efter begravningen ringde telefonen, det var om ett arbete jag sökt, gissa om jag blev överlycklig. En stund senare undrade jag om de va pappa igen… Ha en fin söndag allihopa. Kram

Beklagar sorgen Ingu1! Det kan vara svårt att acceptera att de vi älskar försvinner från oss fysiskt.

Du har fått många bra svar och nu verkar du ju redan ha fått Tecken, så härligt. Ibland kan det dröja ett tag för dem att ge sig till känna för att de inte har samlat nog med energi än för att kunna komma igenom men ibland går det lättare.

Min kompis fick ett vagt svar av sin far via ett medium kort efter att han hade gått bort och mediumet sade att om ett halvår kommer det fungera bättre och det gjorde det också. Hon har kommunicerat med honom via medium som berättade så detaljerade saker att det inte fanns någon tvekan. Men min kompis har även känt av honom själv ibland, bara som en känsla.

Min farmor kom till mig i en dröm ganska många år efter att hon gått bort (man märker tydlig skillnad på en vanlig dröm och en sådan) och förrförra julen innan jag skulle åka till mina föräldrar så bad jag henne högt "att du kommer väl och hälsar på oss i jul" samtidigt som jag tittade på hennes foto. På julaftons morgon kom hon. Hon hade hört :).

Min morfar gick bort 1983 och jag har inte känt av honom alls (men både min mor, mormor och min moster har fått Tecken. Min moster som inte alls är troende blev väckt av honom när hon hade somnat när hon ammade mitt i natten och hade ett levande ljus i en träljusstake som höll på att ta eld. Hon hörde morfars röst uppfordrande säga hennes namn och ruska tag i henne för att vakna. Snacka om skyddsängel), men så förra året gav han sig tillkänna när jag och mamma åkte bil i hennes barndoms hemtrakter, det var en minnenas resa. Vi pratade intensivt om morfar och hon pekade ut olika ställen som hon och anfäderna hade anknytning till. Radion hade inte haft täckning på över en timme utan brusade bara (vi var ute i landsbygden och skogen) helt plötsligt strömmar svag dragspelsmusik ur högtalarna under några sekunder och sedan försvann ljudet igen och täckningen var inte tillbaka igen förrän flera timmar senare där den först försvann. Radiokanalen som var på brukar heller inte spela den typen av musik. Morfar var speleman och just dragspelare. Jag är övertygad om att han ville visa att han hörde oss och var med.

Stod ni varandra så nära och dessutom bestämde att ni skulle "höras av" så kommer du uppleva det igen. Det är lika fantastiskt varje gång det sker. Kram

Tack.