Hej, får en varm känsla när jag ser på din bild, vet ej om du känner av närvaro eller ej men om du gör det känns det som att det är från en vänlig själ, som tittar till dig…

men det är vad jag tror…

Kan själv få en sådan känsla när jag besöker mina föräldrar, å då är det en kärleksfull närvaro.

Det skulle jag hoppas  Fast eftersom jag känner mig obekväm med att vara där inne då det är mörkt så hyser jag vissa tvivel. 
Här är en tråd där jag beskriver den senaste händelsen i det rummet, från i julas.
http://overnaturligt.ifokus.se/discussions/4ef3b280d4ebea3185001409-sjalvlysande-tacke#participating-1

Kortfattat, som jag skriver i andra tråden: På senare år (låt säga senaste 10 åren) har jag tyckt mig höra kyrkklockor avlägset när jag ligger och ska sova. Kyrkan ligger 6 km ifrån huset och brukar inte ringa mitt i natten xD

Det, tillsammans med fenomenet självlysande täcke, gör mig riktigt förbryllad. Vad skulle kyrkklockor i mitt i natten ha att göra med en vänligt inställd ande? Jag tycker det är lite läskigt, så när jag hör det så brukar jag dra täcket över huvudet. Så har jag alltid gjort när jag varit mörkrädd och ska försöka sova.  

Jag tycker mig definitivt känna att någonting är där. Men den där känslan hade jag inte när jag bodde där. Så jag har funderat på om min farmor har något med saken att göra. Hon gick bort i December för tio år sedan. Hon var underbar och vi hade mycket bra kontakt. Men om det är hon, varför sådana mysko "meddelanden"?

När du känner detta obehag, har du någon gång frågat vem som är i din närhet? ibland kan jag då få en tanke eller en känsla som gör att jag iallafall har en fundering om vem det kan vara och på det sättet känns det mindre obehagligt.

Att känna av närvaro är relativt nytt för mig, jag kände och hörde mycket när jag var liten men det är först nu som jag känner att jag har börjat öppna upp mig igen… Har väldigt svårt att sortera allt jag har börjat ta in, men känner att jag blir mer och mer bekväm i detta, dock kände jag också mycket obehag och rädsla i början…

När dessa ¨fenomen¨ började hos mig blev jag verkligen livrädd första gången,ville knappt gå in i rummet i fråga. Men fick snart en känsla att det var ¨mitt obehag¨ som fanns kvar i rummet dagarna efter, inte att det fortfarande fanns någon närvaro kvar. När jag ändrade tankegång försvann snart obehagskänslorna för rummet, kan fortfarande känna närvaro där då och då men inget som ¨känns kvar¨ efteråt.

Luddig jag vet, är inte så bra på att sätta ord på vad jag upplever.

Kanske skrämmer du upp dig själv och därför känner du närvaron som obehaglig…

som sagt detta är nytt för mig och kan endast ge råd i form av mina egna upplevelser.

MVH

Jag tror inte du behöver vara orolig. Den som är i din närhet vill säga dig någonting viktigt, inte skrämma dig. Skulle den vilja skrämma dig hade den kunnat göra det på ett annat sätt.

Nåå säg mig.. Ditt självlysande täcke.. Kan du se något mönster i detta självlysande täcke? och vilken färg? Är den grön blå eller vit? Jag tar en vild chansning på blå! Du han ju tala om för din närvaro att du inte ser tydligt.. be "närvaron" förklara på fler sätt..

#3
Jag har inte frågat, därför att jag är nog rädd för att få svar.
Ja jag förstår vad du menar, tror jag. Att försöka ändra sina tankesätt och sin inställning är ofta bra. Så det kanske jag borde göra till nästa gång jag åker upp till föräldrarna 

Hehe, jag har blivit så blödig efter tonåren.. utvecklat fobier, blivit mer och mer nojig, och så är jag mörkrädd och har alltid varit. Så säkert skrämmer jag upp mig själv.

#4
Ja både jag och pojkvännen såg att det var mönster! Fast jag vet inte hur jag ska beskriva det, det var liksom små, små krusiduller och "former". Jag tittade mycket på det men jag kan inte säga vad för mönster det var. Det var faktiskt gulfärgat

Hm jag som alltid sett mig som öppen och mottaglig, kan jag vara rädd för detta? Jag kanske behöver meditera lite över det och försöka slappna av. Så nästa gång jag känner av något så ska jag fråga. Men, ska jag fråga högt? Eller är det något som man ska tänka?

#5 Det beror helt på vad du känner dig bekväm med. Enklast är att ställa frågan högt.

jag får upp en bild i huvudet på en ganska kort kvinna (mörkt hår, men är inte riktigt säker) som trivs att vara där :)

#6
Ja nästa gång jag känner eller märker något så ska jag absolut fråga. Jag jobbar på att samla mod.

#7
Läskigt! Jag har en gissning om vem det är, nämligen, och i så fall stämmer den ringa beskrivningen väldigt bra! Går det att säga något mer?

nja det var det spontana som dök upp i min skalle när jag såg bilden iallafall :)