Bakgrund: Vi bodde på gångavstånd från min farmors hus när jag växte upp. Jag var ofta där och hon var världens snällaste.. gjorde att alla kände sig välkomna och älskade. Farfar var mer tillbakadragen och tystlåten fast han hade ett j***a humör! Men, det var till farmor jag gick för att hälsa på..
Farfar avled i början på 90-talet och farmor 2000.. jag var så chockad och ledsen men kunde inte förmå mig att gråta, inte ens på hennes begravning! Först några veckor senare när min pojkvän var hemma hos mig, så kom alla tårarna……

Dröm: jag har haft ett par drömmar under dessa år, då jag varit hemma i farmors hus, som består av källare med garage, "mellanvåning" och övervåning. Ett rätt gammalt hus. I drömmarna så är jag, eller känner mig, fruktansvärt ensam. Det finns "saker" i huset, och de vill mig ont. De gör så att dörrar flyger upp och smälls igen, de försöker knuffa mig, och dra i mig. Jag försöker att komma undan dem men de lyckas alltid förekomma mig! Jag blir väldigt trängd och rädd i drömmen men naturligtvis så lyckas jag inte ta mig ut ur huset.
Ibland vaknar jag mitt i drömmen, sen när jag somnar om så fortsätter drömmen.

Vad ska jag tro? Har drömmen med huset att göra? Eller farmor och farfar? Eller mig? Eller någonting alls?

Sen så vet jag inte om inlägget platser bäst under "Drömmar" eller "Drömtydning/tolkning"