Funderingar
Jag har så länge jag kan minnas varit "öppen för andevärlden", jag har hört, sätt, känt och drömt om andar. Jag har alltid, i hela mitt liv även trott på att dem finns.
De funderingar jag har är - kan jag stänga av på något sätt när jag anser att det blir för mycket?
Varför "dras" dom till mig? för överallt där jag bott under mitt snart 18 åriga liv har det funnits andar, och då har mamma tagit kontakt med ett medium som hjälpt dem över. (undantag för huset vi bor i nu, än så länge) dock här hemma hos min pojkvän där jag spenderar den mesta tiden, eller ja, har spenderat de närmsta 10 månaderna har det hänt en del saker, till och från.
Sen vill jag veta hur jag kan få folk att acceptera det jag tror på, och att dem inte hånar mig eller det. Som idag vid matbordet då min pojkvän och hans mamma hamnade i en diskussion om andar finns eller inte, och hon sa att man ska inte tro på något som inte är vetenskapligt bevisat, hon tror inte alls på det. Jag kände mig hånad när hon sa det, jag vet att man kanske bara ska strunta i det, och inte bry sig, men det kan vara svårt, speciellt då jag själv är så säker på att det faktiskt finns, också säger hon att det är inbillning osv. Jag kände inte ens för att börja diskutera så jag satt tyst.
Är tacksam för alla tips och råd, jag vill gärna höra om andras upplevelser och funderingar också!:) jag vet att jag inte är ensam!:)
kram
Du kan absolut stänga av och på men det kräver sin lilla träning. Jag brukar tänka mina chakran som lotusblommor och när jag ska öppna upp ser jag hur dom öppnar och skjuter det ut ett starkt vitt ljus. När jag stänger ner gör jag tvärt om, men lämnar ett blad öppet för hjärtchakrat. Det finns en miljon olika sätt att göra det här på, men testa att googla på "stänga ner sina chakran" t.ex.
Är man väldigt öppen så har andar väldigt lätt för att utskilja just de personerna eftersom de lyser upp på ett annat sätt för dom än dom som är "stängda". Behöver dom hjälp så är det klart att dom dras till det ljuset.
Det där med att få folk att acceptera det man tror på. I början är man ofta väldigt mån om att alla runt omkring en ska förstå och man blir väldigt ledsen när någon man känner kritiserar ens tro och det man är. Mitt råd till dig är att backa undan från dom personerna och låta dom få ta den tid det tar att acceptera läget. Dom är helt enkelt inte där än och då är det bättre att bara låta det va.
Sök dig hellre till personer som kan hjälpa och stötta dig i din andliga utveckling och ge dig självfötroende. Jag själv kan av egen erfarenhet säga att det oftast släpper efter ett tag för dom man lever med. För vissa går det snabbare och för andra lite långsammare, men portionera ut det så att dom inte får all information på en gång, då blir det lätt övermäktigt och risken är att dom skjuter det ännu mer ifrån sig.
Lycka till med allt! :)
okej tack så jätte mycket för tipsen!:) har hört innan att man ska kunna föreställa sig att man stänger en dörr, eller blåser ut ett ljus, för att "stänga av" men har inte haft chansen att prova det än!:)
ännu en gång, tack så jätte mycket för att du tog dig tid att svara!:)
Starta ny diskussion