En spännande tråd..=)

Jag har så länge jag kan minnas sätt och hört andar.
När jag var mindre såg jag dom tydligt. Skilnaden var att luften runt dom dansade (så som luften gör över varm asfalt).

Nu ser jag oftast bilder (som foton) och jag vet saker jag inte kan veta.
Jag ser dom inte så ofta längre annat än som skuggor, om man bortser från bilderna som är skarpa.

Jag har aldrig sett nåot som jag direkt kan koppla till ett andeväsen… Skuggor i ögonvrån räknas nog inte tror jag… Annars brukar jag känna när någon är nära, det pirrar längs ryggraden och sticks uppe på huvudet, axlarna och händerna. Ibland även i ansiktet om de är riktigt nära (Tror jag!).

Håller med, spännande tråd ;-)

Hade en period för ca 1-2 år sedan som det hände oerhört mycket på kort tid. Då kunde det vara allt ifrån skuggor, ljusfenomen, fotsteg mm. Men framför allt den där speciella "känslan" av att något annat är närvarande. Svårt att beskriva men det kändes väldigt starkt iaf.

Just det där pirret i hårbotten är det enda som jag fortfarande kan uppleva idag. (någon som vet vad det betyder?)

Just det, dofter som tycktes komma från ingenstans dök oxå upp under den tiden.

Jag ser dem ibland som verkliga personer, men oftast som minnesbilder eller som en/ett filmsekvens/foto på personen när jag blundar.

Ibland hör jag. Ett exempel är när min pappa gick bort och kom och berättade det innan någon ringde och meddelade den tråkiga nyheten. Annars är det, som sagt, svårt att skilja dessa ljud från ljud med en mer naturlig förklaring.

Jag känner dem ibland, rent fysiskt. Som små puttar, klappar eller att någon nyper tag i mig eller i kläderna. När jag var mycket yngre gillade jag det inte alls utan kunde bli mycket rädd när någon kom och gjorde sig påmind på detta sätt.

Tack för att ni delar med er, spännande läsning.

Det jag har hört gällande den där skuggan man kan se i ögonvrån är att det ska vara ens skyddsängel så det är ju inte så tokigt om man upplever det.

Kan också känns dem rent fysiskt, dock allt mer sällan. Sist det hände på ett inte så trevligt sätt var när någon drog mig i håret när jag var på Ica, inte en levande människa i närheten men någon drog mig i håret så huvudet åkte bak lite och ett par hårstrån rycktes av…Paff blev jag kan man lugnt säga.

#3 Är det inte för att kron shakrat är det som öppnar dörren till andevärlden eller nåt sånt? Det sitter ju på huvudet!

#5 Det jag såg var nog den gamla damen jag hade här hemma förut! ^^ Men eftersom det var i ögonvrån bara så kan man inte vara säker på att man såg något… Eller?

Det där med pirr i hårbotten är vad jag förstått väldigt vanligt och för mig är det ett av många Tecken på att jag just har någon närvarande. Kan ju vara kronchakrat ja.

#0

jag känner fysiskt att det är nåt. Det har inte hänt ofta, men när jag hör konstigheter (för mig är det ljud) så kan jag känna det i kroppen att det är "varning på stan". Svårt att förklara men det pirrar och bär sig åt…

Jag "ser" dom men använder även känseln och hörseln när jag kommunicerar med dom. Kan även få in dofter och känna smak.

Steffi

#7

"Kan ju vara kronchakrat ja."

Intressant! Vad är kronchakrat för något? Är det en anatomisk detalj som man kan studera på något vis, eller mer som ett diffust område? Har den/det någon specifik funktion?

(Jag känner till att det talas om chakra i olika former i New Age-sammanhang, men inte så mycket mer egentligen. De kan renas och balanseras eller något sådant, va?)

#10

Its not my cup of tea, but… Google is da shit!

_"…Det är kraftcentret för andlig insikt och intuition långt bortom människans vanliga medvetande."
_http://paranormal.se/topic/kronchakrat.html

För övrigt så vet jag inget direkt om det… totalt ointresserad.

Känna av andevärden..

Tycker det är svårt o beskriva i skrift…Men gör ett luddigt försök.

Jag kan se precis som om dom är levande. Djur o Människa. Men det är alldeles tyst.

Sen så har jag bilder i huvudet, som kommer många gånger väldigt snabt om det är från någon som jag inte är bekant med.Men med gamla bekantar är det mycket tydligar o längre. Sen så är det det som är, Ljuden.hör att det går, dörrar öppnas o stängs,

Sen så hör jag meddelander i huvudet. O det har jag lurat på om det är jaget som pratar med mig…har här o nu en test för att se om det är jaget eller om det är en röst.Åter kommer med det.

Pytte lite om mig.

Lena

# 10 Håller med # 11 här, du finner all info du kan tänka dig på bl.a google.

#13

Ja, naturligtvis kan jag googla själv. Det är bara trist att hänvisas till Google när man frågar efter något specifikt.

Säg att jag googlar och hamnar på en sida som debunkar/inte tror på chakran. Stämmer de källorna då?

Jag skulle uppskatta om du kunde visa exempelvis det som övertygade dig om chakran.

# 14 Det som övertygat mig, visste ingenting om chakran för ett år sedan ungefär, är alla diskussioner med de som är mer insatta i det hela samt då att jag läst lite i böcker och på internet.

Jag är fortfarande dåligt insatt i det hela med chakran, har köpt en meditations cd som just går igenom dem alla men jag är så urkass på att ligga stilla och bara lyssna så jag har trots att jag haft den i 1,5 år fortfarande inte kommit igenom den…

#15

"diskussioner med de som är mer insatta i det hela samt då att jag läst lite i böcker och på internet."

Ja, förmodligen lite som det brukar vara för oss alla.

Min uppfattning om chakran bara att de är svåra att liksom visa på ett objektivt sätt, och att den här energin som flödar ur/genom/in i dem också verkar svårupptäckt. Den verkar mer röra sig om en subjektiv känsla, som i och för sig säkert är verklig för dig.

I fallet med pirrandet på huvudet. Sådant får jag också ibland, i hårbotten. Det är skitmysigt. Jag får ofta det när jag t.ex. lyssnar på en person jag tycker är sympatisk och intressant. Jag kan tänka mig att det har med olika hormoner att göra.

På vilket sätt kan jag ta reda på om pirret egentligen, eller också, är andar som kittlar mig, via kronchakrat eller något sådant, så att säga?

# 16 Vad härligt att du kan känna det pirret när du samtalar med människor, har nog aldrig hänt mig.

Jag har väl själv tittat på när händer detta mig, jo oftast när jag känner av besök så att säga från andevärlden som då också visar sig på andra sätt men då alltid i samband med detta pirret. Känns som att det då sker pga energin. Kanske är det så för dig också, kanske är det positiv energi som ger det där pirret ? Kanske är det hormonellt betingat, jag vet inte men det kanske man kan luska ut.

#17

Jag tror att vi menar samma sak, men säger det på olika sätt. "Positiva energier" känner jag när jag är i ett sammanhang där jag trivs, är uppskattad och får ut något av det.

Det är förvissa situationer som jag kan säga ger mig "bra vibbar", men jag ser inte att det är "energier" i påtaglig bemärkelse.

Mer som en metafor för känslan som uppstår.

Dessa känslor kan dessutom beskrivas med psykologiska och evolutionära förklaringsmodeller, vilket i sig inte "motbevisar" energierna. De blir bara överflödiga (om vi talar om verkliga fysiska, energier).

# 18 Just kring människor vi trivs med verkar vi uppleva samma sak även om vi väljer att benämna det olika och det tycker jag känns helt okej.

Men just mitt hårbotten pirr kommer bara när andevärlden är närvarande, inte annars. Och jag fnattade mig länge i huvudet innan jag bl.a här fann andra som upplevt samma sak.

Intressant det här med pirr i hårbotten. Det upplever jag också titt som tätt, men jag har aldrig riktigt fattat vad det kan bero på. Har också upplevt pirr på kinden eller kinderna.

jag vet inte om det passar in här, men jag tycker det känns som det. detta ska inte tolkas som ett ifrågasättande, utan är mer en undring för en ökad förståelse. Vad är skillnaden på andliga upplevelser och hallucinationer osv? alltså hur kan man veta vad det är man uppplvevt/er? Är det en slags känsla det handlar om…?

Jag ser dom lika tydligt som en levande människa. Som tur är händer det inte ofta för det är lite obehagligt. Har även sett en energi som kommit emot mig och som jag kan jämföra med en havsmanet.

Den svävade och var lika stor som en mattallrik, ådrad och transparent. När den kom emot mig gick jag bakåt och när jag lutade mig fram så backade den.

VAD det var eller vem vet jag inte men inte heller den upplevelsen gillade jag, och samtidigt som detta hände sa min dotter att det blev iskallt där hon satt, och det var ca en meter från denna energi.

Har någon av er andra upplevt samma sak?

Jag har på senaste dagarna känt att det pirrar en hel del mitt på huvudet och ibland på höger eller vänster sida, fast mitt hår är nytvättat. Om det är besök från andevärlden som gör det, har jag ingen aning om.

Jag upplever att det finns olika slags "väsen", men vad är vad, och vad är skillnaden?

1) En riktigt iskall kyla, påträngande, som lyfte på täcket o kröp ner i sängen

2) En närvaro som känns behaglig

3) En närvaro som känns obehaglig, ej samma som alt. 1

4) Mörka o ljusa skepnader i form av människor och djur

Vad är skillnaden på mörka o ljusa skepnader?

Jag kan tillägga att ibland kan jag känna en svepande vind över handen och att det killar vid näsan.

Ni som är mer medial. Kan ni få en pirrande känsla just vid Tredje ögat oxå när någon är på besök från andevärlden?

Hur kan ni veta att detta är "andar" och inte hallucinationer? Eller fenomen som ni tolkar som "andar", som i själva verket kanske är något helt annat? Bara nyfiken på vad ni har för svar på min fråga…

Precis som Anundi kan jag känna detta pirr, antingen i hårbotten eller hela kroppen när jag lyssnar på vissa personer. Brukar ofta vara personer med speciella röster och speciellt kroppspråk. Mediumet Terry Evans har en sådan effekt på mig, vilket gör mig kluven. Samtidigt som jag anser att han en (medveten eller omedveten) bluff gillar jag att lyssna på honom :)

# 28 Men det är väl ändå trevligt antar jag om du nu upplever det när du lyssnar på behagliga röster. Jag får det sällan eller aldrig av att lyssna på någon.

Sedan kan givetvis olika miljöer, geografiska platser, sociala miljöer, osv också påverka oss kroppsligt. Detta kan kännas som kroppslig oro, panikkänslor, pirr, ilningar, tryck på bröstet, gåshud, svettningar, osv. Dessa kan bero på helt o-/undermedvetna reaktioner på en omgivning som av hjärnan tolkas som hotfull, behaglig, osäker, trygg, osv.

# 30 Men det är inte samma sak som det vi beskriver här dock.

#31

Vad är det som skiljer?

# 32 Ja, vad är det som skiljer sig i din reaktion när du blir rädd och när du blir glad ? Förmodar att det känns olika, det gör det för mig.

Samma här, när jag känner pirret i hårbotten kommer detta ofta med andra Tecken på andenärvaro och då har det ingenting att göra med de saker som # 30 tar upp i sitt inlägg.

#32

Varför har det inte något med sådant att göra? Det verkar ju mycket rimligt.

Kan du utesluta sådana omedvetna reaktioner, menar du?

# 34 Det känns som att det skulle gå att utesluta eftersom det inte alltid händer på samma ställe, vid samma tid eller dylikt. Varför skulle mitt undermedvetna reagera med pirr i hårbotten sisådär hipp som happ om ingen anledning finnes ?

#27 Det är stor skillnad på hallucinationer och upplevelser t.ex. andar/spöken/ljus-färgfenomen/lukter mm.

Hallucination: Man yrar och ser konstiga saker, det sker vanligen i samband med droger eller medicin som kan ge biverkningar i form av hallucinationer.

T.ex. jag besökte en bekant som låg på sjukhus, personen fick morfin efter en operation. Han yrade om slemmiga väggar och sniglar som kröp överallt på väggarna och han var ej kontaktbar när man försökte prata med honom.

När man upplever närvaron av något man inte kan se eller ser något ovanligt som förknippas med andar/spöken eller liknande är man fullt medveten om sin upplevelse, du är dig själv precis som vanligt.

#35

Att du inte känner till anledningen betyder inte att den saknas. Dessutom reagerar det undermedvetna på en mängd olika signaler i omgivningen, och det medvetna kan processa det på olika sätt, ibland felaktigt.

Man ser rörelser i skuggor, man ser något i ögonvrån där inget finns, man reagerar på något i omgivningen, man ryser till. Ibland reagerar du starkare på dessa intryck, ibland lägger du nästan inte alls märke till dem.

Steget från "jag upplevde/kände något" till "det måste vara andevärlden" är långt.

#36

Det du beskriver är en typ av hallucinationer, ja. Hallucinationer kan förekomma utan att man yrar.

Att man ser konstiga saker, eller saker som visar sig vara felaktiga är inget ovanligt, och kan ske utan att man hallucinerar.

Synvillor är konstiga saker eller kan upplevas som konstiga, men inte är det spöken bara för det.

# 37 Fast om du läste mina andra inlägg så skriver jag att när jag känner pirret så får jag också andra saker som för mig visar på att jag har "besök". Inte så att jag alltid tänker vid en rysning att det måste vara andevärlden, jag har lågt blodtryck och är frusen av mig så jag ryser till ganska ofta & hävdar INTE att det är pga andevärlden varje gång.

#38 Visst är det så att man kan se och uppleva saker som synvillor som inte är "spöken".

"spöken" är endast en benämning för en slags upplevelse.

#39

Ah, jo, det förstås. Skulle du orka sammanfatta vad du anser är Tecken på att det är andevärlden det handlar om?

#40

• "spöken" är endast en benämning för en slags upplevelse.

Precis. Sen om det är rätt benämning/förklaring är ju en annan sak.

Jag kan känna andar via känseln, se dom som ett bildminne eller ibland som en fysisk person och känna när dom sänder dofter till mig, tyvärr har jag inte kommit igång med hörseln än men jag tar det med ro.

Apropå hallunisation så brukar ju det vara skrämmande saker som ormar, spindlar otäcka saker, även rösthallunisationer brukar vara hotfulla och skrämmande och ibland kommenderande…

Mads, är det inte rimligare att någon faktiskt drog dig i håret, men efteråt inte ville erkänna det?

# 44 Nja, när jag sitter här ensam hemma och sonen sover ?

#42 Man kan tro att upplevelsen är något annat än "spöken/andar" (som endast är ett namn för en slags upplevelse) för att man inte vet vilket ord man ska kalla upplevelsen för, eller för att man inte tror på "spöken/andar", eller för att man inte vet vad ett "spöke/ande" är.

Man kan tro att upplevelsen är något annat än "spöken/andar" för att man inte vet vad det är som man upplever och varför man upplever det.

Varför får man uppleva "spöke/ande"upplevelser, saker som är övernaturliga/onaturliga/oförklarliga, saker som man inte vet vad de är?

För att bli medveten om det som man tidigare inte har varit medveten om, det omedvetna.

# 41 Har jag inte svarat på det tidigare ?

Ni som är mer medial. Kan ni få en pirrande känsla just vid Tredje ögat oxå när någon är på besök från andevärlden?

christine den pirrande känslan beror på att ditt tredje öga håller på att öpppna sig mera, det har inget att göra med någon påhälsning från andevärlden… Men aktiveringen gör att du blir mer mottaglig för den…

Aha.. För ibland pirrar det där. Men mest pirrar det mitt på huvudet eller på sidorna.

#45 Tyckte du skrev att du var på Ica? Men givetvis är det en annan sak om du var hemma själv. Har ingen bra förklaring på den upplevelsen.

# 51 I en tidigar tråd skrev jag om att någon drog mig i håret på Ica, det stämmer. Men här hemma är det svårare att förklara när jag är ensam och sonen sover.

Fler som vill berätta! Spännande!!!

jag har upplevt tilloch från när jag var 14år ungefär.

då jag vaknade många ggr av att någon hoppade i min säng ,eller se en flicka stå längst ner vid sängen.

jag kan inte känna smaker eller lukter än men de utvecklas förhoppningsvis=) men kan känna deras känslor och om dom är hotfulla eller goda

oftast får jag hälsningar i drömmarna på nätterna.

igår natt drömde jag om min farmor som dog när jag var 3år så det var ju trevligt att träffa henne i drömmen.
annars så har ja upplevt att nån har spelat på pianot,en kall känsla som drar förbi eller är brevid mig,lagt min lugg åt sida…det var läskigt att se kan jag säga.
Och ibland kan man känna en hand på axeln m.n

Men något som verkligen slog allt var när jag fick en bild av min kompis mamma som sa att jag skulle ge honom en hälsning..
Det var som en insyn hos i honom i hans lägenhet ..fast jag inte var där.

Det var den mäktigaste upplevelsen.

Till er som säger att det kan vara panikrädslor m.m
Och allt annat negativt om att de kan vara något annat.
Ja vet hur panikrädslor känns m.m  och det är absolut inte de.

Jag får exempelvis inget pirr eller så när jag få panikångest liksom,man vet hur och vad de är när det väl kommer.
Jag förnekade förut med andar och då fick ja mycket påhälsningar kan jag säga,dock inte längre dom kommer när man minst anar det.

Jag kan känna en plötslig doft av parfym ibland fast det inte finns någon förklarlng till den..har tidigare ofta kännt lukt av svavel även om det var länge sen nu..Är det någon som vet vad den doften står för? Jag förknippar ju den med varmare breddgrader på andra sidan (om det finns)  Kan känna att det blir varmt på kinden eller under fotsulan eller på sidan av foten, även på armen/axeln kan jag känna att det hettar ibland, det är en behaglig känsla som jag upplever som att någon vill visa öhmet o värme, har aldrig upplevt den kyla som många pratar om i samband med andar..

Andlig eller närvaro av devor

Pirr i hårbotten och en sval ibland lite kall närvaro runt dig, ibland varm.

Själv känner jag att jag blir kall i hela kroppen efter ett tag med närvaro,speciellt armar och händer

Spindelvävssmekning i ansiktet

Hur ser de då ut?

Andar

ser jag som en gråvit amöbaliknande substans.. (ingenting negativt nu) som har förmågan att forma sig lite som den själv vill. Den kan vara format som en människa men kan lika väl vara en klump med huvud och en arm.

Jag tror det har hänt två gånger att jag sett de där "bollarna" Vi talar inte om Orber som fångas på kamera utan dessa är i en handbolls storlek. Den ena var grå utanpå och ju närmare mitten du kom desto svartare var den, och snabb.. Den andra var mer ljusbrun ju närmare mitten du kom

Devor

..är en annan sak. och här är det olika för vilken slags sort det är..

Alver ser jag som svagt vibrerande figurer, oftast i blått/lila men även andra färger och figurerna ses alltid i konturer. Det är alltid konturernas tunna linjer som pulserar/vibrerar svagt. Som ett stroboskop (hela figuren pulserar alltså inte) vilket gör att den enda gången man får syn på dem är i mörker

Vättar har jag EN gång sett i färg annars döljer de sig, men jag kan konstigt nog ändå se dem på kort som är tagna som små gråa "koner" med svarta ögon ungefär 35-40cm höga

Lukt

Ibland som en sommaräng som är fylld med sommarens alla löften

Ljud

Vättarnas tal upplever jag som väldigt snabbt och pipigt

Har någora gånger mellan sömn och vaket tillstång hört delar av meningar

Provat EVP med blandat resultat

för mig är känslan av "andra sidan" lika tydlig som att gå från ett mörkt rum till ett som är helt upplyst, närvaron knäpps "på" som en ljusknapp

det har skett några gånger när jag hälsat på vänner och när jag frågat om det "händer saker" har svaret alltid varit positivt

det är skillnad på närvaro och närvaro, varm och kall, den kalla vill jag inte ha att göra med…

Jag har aldrig SETT en person/ande/spöke eller vad man vill kalla det. Kanske för att jag alltid stått fast vid att jag inte VILL se??

Men däremot kan jag höra saker, eller saker flyttar på sig här hemma. men det som är mest påtagligt är känslan jag får på och runt mina öron! Kanske låter jättekonstigt men jag får som rysningar på öronen, och då vet jag att de är nåt här :) Nån som får samma reaktion? :)

Jag känner en stark närvaro som om någon stog väldigt nära samtidigt som jag får ett slags tryck över bröstet, andningen blir djupare, hörseln blir konstigt nog mycket skarpare, det känns som att alla sinnen blir mer skarpa på något sätt (svårt att förklara)

Oftast känner jag  sickande känsla i hårbotten och på ansiktet även på armar och ben emellanåt.

Ibland beröring ( känns som en levande männsika lägger handen på axeln ungefär…

Kan även känna en stark kärleks känsla och det har hänt att tårarna rinner av lycka, helt otrolig känsla =)

På senaste tiden har jag även börjat se skuggor, ¨rökliknande¨ gråa som försvinner på några sekunder. men har även sett skepnader likt en människa (dock kunde jag inte se om det var en man eller en kvinna) men känslan var att det var en äldre dam..

Detta förekommer ganska ofta, dock är det på deras vilkor, jag kan inte styra över när de ska vara hos mig, dock brukar det fungera att säga till dem att de ska komma vid ett annat tillfälle då jag är för trött tex, (för oftast är det på kvällen)

tycker om känslan att inte vara ensam =)

Vilket spännande tråd!

Min första upplevelse var ungefär när jag var fyra, fem år gammal och vaknade upp mitt i natten av att det stod en dam i mitt rum, lika tydligen som vilken människa som helst. Hon hade vit lång nattsärk och höll i ett otänt ljus och log, plus att hon/den/det var konstigt tyst. Jag blev väldigt rädd och stängde nog ner ganska så mycket efter det just synmässigt, men känslan har alltid varit väldigt stark och påtaglig. Som att luften är tät. Jag hade också väldigt mycket mardrömmar om osynliga saker som flög runt i luften förmodligen baserat på att det var så jag kände hela tiden.

Hela mitt liv har jag haft svårt att somna eftersom jag alltid haft känslan av att det står någon bredvid sängen och tittar på mig. Ibland kom det så nära att jag slängde mig på sänglampan och flög upp. Det här har pågått ända till för bara något år sedan då jag började dyka in i allt det här lite mer utan att kämpa emot.

Jag har också alltid väldigt tydliga killningar i hårbotten. I början vågade jag inte låta det pågå särskilt länge utan började ruska om i håret så fort jag fick minsta lilla kill, men när jag väl lät det vara så var jag nästan övertygad om att om någon skulle se mig nu skulle mitt hår röra på sig. Nu tycker jag bara att det är mysigt. :)

Sista året har jag som sagt börjat ta upp det här igen och bortsett från att luften tätnar och killet i håret så brukar jag få tryck över sidorna på ansiktet eller som ett tryckande band runt huvudet/pannan och att det ibland kliar trycker över tredje ögat. Jag brukar förklara energin som när man tar en ballong och gnider den mot en matta och sen sätter den väldigt nära ansiktet (utöver trycket). :) Sen tycker jag att det stämmer jättebra in på det sökaren84 sa att alla sinnen blir på något sätt väldigt mycket skarpare.

Nu har jag dessutom också börjat se saker igen vilket jag är jätteglad för. Nu kan jag se dom som små dallringar i luften (som luften ovanför varm asfalt) och små energipartiklar som snabbt flyger omkring, som tomtebloss fast inte så tydligt. Sen också klassikern med mörka skuggor som svischar förbi i ögonvrån.

Jag har också börjat höra tydligare och när jag helt plötsligt hörde min farfars röst tala blev jag så glad att jag nästan började gråta. :) En sak som jag hade mycket förut var att när jag precis skulle somna eller vakna kunde höra ett slags sorl av röster, och ibland var det som att en ande skulle "skoja" med en och säga något i örat så starkt att jag flera gånger har flugit upp ur sängen med hjärtklappning.

Sen också det "vanliga" med bilder och känslor, men det är mer när jag öppnar upp och  "tuna in mig" på anden.

Jättekul att höra att man inte är ensam om alla sina knäppa grejer som man upplever. ;)

Måste börja, som många andra, att säga att detta var en spännande tråd :)

Jag får saker berättat och visat för mig i huvudet. Låter jätte flummigt ;) Men jag vet att det är äkta, då jag oftast bara måste berätta det. För annars så slutar det itne. :)

Då jag är en känslomänniska så har jag lätt att ta in andras känslor och givetvis då även de andliga"känslorna". Får lätt in känslor när jag besöker platser eller så.

Men det är genom drömmar som jag upplever de starkaste möten. Kanske inte alltid de klaraste, men efter ett tag kan jag förstå dem. Men det är väl så att man inte skall förstå allt heller :) Det är ju det som är det fina med det andliga :)

#60 känner att våra upplevelser är ganska lika Tuva-C, det är roligt att läsa tycker jag :)

har även jag sett energier i luften, precis som du beskriver i luften (som tomtebloss fast inte lika tydligt) trodde faktistk att det var mina ögon o synen som brukar spela mig ett spratt, men nu när jag läste din beskrivning fick jag min en anledning att tänka om..

Spännande :)

#62 Haha, ja man börjar ju undra om man behöver ta sig en ögonkontroll ibland. Eller hjärnröntgen också för den delen! ;)

Jag har dessutom börjat se små blå-lila ljuspunkter dyka upp ibland också. Vet att änglar tydligen ska visa sig som olika ljusbollar, men jag är osäker på vad det kan vara. Kanske någon här som vet? Eller så är det helt enkelt bara ögonen som spelar en ett spratt. ;)

#63

Jag har mina misstankar om vad det du börjar skymta.. När du ser dessa slappna av och gör dig så mottaglig du bara kan. I början ser du kanske bara en två tre ljuspunkter, men för varje vecka ser du allt mer.. Efter ett tag kommer du se blå lila flammor, eller blåa streck som skall likna någonting, men det är svårt att ta på det.. och efter kanske ett par månader (eller år) när du är redo kommer dessa att materaliseras till vad det är.. Nykeln till detta är att inte vara rädd eller bli rädd, för då försvinner de..

Jag kan nästan svära på att det du börjar se är devor, var glad för detta då vi inte är många som ser dessa/har sett dessa. Dock är det olika från person till person förståss, Det kan vara lika väl din guide som försöker matrialisera sig..

Öva öva öva, resultat kommer tids nog

#64 Åh vad spännande! Just nu ser jag dom bara mer och mer (fast bara en åt gången) och det går väääldigt fort. Inte ens en sekund, men de är väldigt tydliga. Kan du inte berätta mer om devor? Har aldrig hört talas om det förut?

Jodå, men under andra namn. Naturväsen har du säkert hört innan. Starta en ny tråd om detta så förstör vi inte denna tråd.

Absolut. :)