Vad jag förstått kan det variera. Guiden lär stå längre fram ju mer skydd du behöver, en stark människa har sin guide lite bakom sig. Jag har själv inte sett min guide i det vanliga fysiska livet men väl min mentors. Han har två stycken, en stor bakom vänster axel och en annan mindre som är vid den högra, bägge förefaller vara män.

Guiden är INTE någon du känt tidigare i detta innevarande liv, så det är exempelvis inte gammelmormor som tog hand om dig när du var liten eller så. Däremot har jag inte sagt att någon man känt inte följer en, men det är inte som huvudguide, den finns med från första dagen, men som biträde går det nog. Jag har läst att ofta är könet olika men det är ingen regel, du får den guide som passar med det liv du ska leva, jag har t.ex. en man som huvudguide men det finns flera kvinnliga andar som finns i min närhet, dessa har jag träffat vid uku'er.

Jag har en liten annan åsikt än föregående talare, även om det mesta verkar vara i samma riktning. 

Har förstått att ju längre ifrån dig hjälparen står, desto mindre behöver du vakas över. Står hjälparen bakom dig behöver du oxå mindre hjälp, än om hjäparen står framför (precis som ovan #1). Jag har oxå förstått att man till och med kan ha en hjälpare ovanför sig, om man verkligen behöver beskydd från alla håll. Detta vart hjälparna står varierar från person till person och ändras genom åren beroende på hur ditt liv ser ut just nu.

Ju mer beskydd en person behöver desto fler hjälpare har denne oxå har jag märkt när jag har testat m pekare. Man kan alltså gå m pekare för att se vart personer har sin/sina hjälpare. Otroligt intressant är d!

Hej _lia!

Vad är en pekare? Var får man tag i en? Hur gör man?

Usch känns som att alla vet utom jag… Jaja, vill man veta nåt så frågar man.

Kram

Oj, glömde! Tack båda för svaren.

Pekare är som de där pinnarna man använder som slagruta. Två krökta metalltrådar som man håller i händerna.

Klart man ska fråga. Man börjar med frågor, sen kommer de egna erfarenheterna vartefter i livet.

Mina guider måste ha det jättekul tillsammans med mig, eftersom jag bara sitter vid datorn eller tvn för det mesta, men jag jobbar 3 dar i veckan så då blir det nog lite omväxling för dom :D

#6 Det är inte säkert att de upplever det som trist, de läser dina känslor och lyssnar på dina funderingar, det säger mycket om dig.

#3

Såg att du redan fått svar Jessica, är inte inne så ofta, m vill tillägga att mina pekare gjorde jag på skoj efter Margit Sandemos beskrivning i boken "Vi är inte ensamma". Å de fungerade så bra att jag har dem ännu. Är väl en 10-12 år sedan nu… :)

Ta en svetstråd och klipp två 35cm bitar. Böj dem i skarp vinkel vid 5cm. Som två jättestora L ungefär.

 Lycka till!

ps. Jag är bara glad att jag kan svara på ngt. En annan gång svarar du mig på ngt som jag behöver ha svar på… Kram :) ds.

#3

Just ja… Kom ihåg att hålla jättelöst i pekarna annars händer d noll :) de ska mer eller mindre bara balansera mellan tummen o pekfingret.. m den långa delen framåt, lilla "i" handen. Läs gärna kapitel 14 i boken jag just nämnde.

#1  Jag har haft den "äran" att få se en av mina guider (antar att jag har flera)  Han visade sig för mig för ca 4år sedan en väldigt vacker indian med vind i håret å ett spjut i handen.. jag kände hans närvaro ganska ofta ett bra tag… men nu för tiden känner jag ingenting….undrar bara har man verkligen samma guide hela livet och om man nu får en som passar för det liv man ska leva hur ska mitt liv då vara? =)

Så teatraliska guider ni har, min är klädd som en verkstadsmekaniker anno 1930 och har till och med en häftig keps.

#11     En verkstadsmekaniker e väl inte fy skam?? och med keps dessutom!!!

Just det, han förklarade när jag mötte honom i "det astrala" att han hållit på med (veteran)bilar när han levde.

Min ärade mentor som ser "saker och ting" förklarade att den som hade ansvaret dessförinnan - jag bytte guide för ett år sedan - var klädd som en klassisk lokförare från ånglokstiden.

Tydligen byter man åtminstone någon av de mer framträdande guiderna vid lämpliga tillfällen.