Har länge, på ett ungefär så länge jag kan minnas; haft en känsla av att det finns något ut över det vanliga omkring mig.

Men igår var det obehagligare än vanligt, igår sov jag till nästan klockan 1 på dagen, men redan klockan 6 på kvällen började jag känna mig trött riktigt trött.
Somnade ganska fort, gott i min säng.
Men den känslan som jag bar inom mig när jag sov går knappt beskriva, det kändes som om något försökte hålla mig kvar, var nästan som en kvävande känsla.

Det jag såg i min dröm var inte skrämmande alls, men det var på något sätt påkrypande. Ville bara krypa mig ihop och skydda mig i ett hörn.
När jag låg i sängen och drömde bestämde jag mig för att jag ville vakna upp, för obehaget gjorde mig som stel.

När jag försökte vakna, kändes det som om något försökte hålla mig kvar.

Kändes som om jag inte skulle vakna igen, men det gjorde jag.
Hade en obehaglig känsla inom mig, vågade knappt öppna mina ögon i oro om att något skulle vara där när jag vaknar.

När jag väl kommit upp, kände jag en spänd värk i nacken, vet inte om det beror på att det var en spänd sömn.

Har haft en känsla av att något mer än jag och min lilla familj som vistas i vårt hem, har känt av detta i flera år.

Hela min kväll och halva natt kämpade jag med att försöka våga somna om igen.

Blev inte många timmars sömn, men under största delen av dagen idag har jag känt mig lustig efter gårdagens händelse.

Känns lite som en vanställning i mitt huvud, jag får hela tiden en känsla av att något inte är rätt.

Måste hela tiden ha koll på vad min dotter gör, bara för att jag tror att något skulle hända henne.
Om jag ligger och vilar lite i mitt rum, men märker av att det är tyst i min dotters rum, så rusar jag snabbt in.
Enbart för att detta obehag hänger över mig.

Har försökt förklara vad det är jag känner och känt för min sambo, men det känns som om att det inte är något han kan förstå.

Har under dagen funderat mycket över vad det är som är fel, är det något eller är det bara jag som är sjuk?..