Verkade som att några var intresserade av att läsa lite dikter som jag har skrivit, så tänkte lägga upp några.

(DET ÄR INTE TILLÅTET ATT KOPIERA MINA DIKTER! Inte utan att fråga, iallafall!)

Den första är den dikten som jag skrev till mormors begravning och läste upp där. Jag hade tänkt att ge henne en dikt i julklapp, och eftersom hon dog tre veckor innan jul så lovade jag henne (medan hon fortfarande levde, men var medvetslös) att hon skulle få sin dikt iallafall. På begravningen.

Jag är uppväxt med tron

Att du alltid kommer finnas där

Och att förlora dig..

Det har aldrig funnits i min värld

Du har ställt upp för mig i alla lägen

Funnits vid min sida genom hela livet

Jag är så tacksam för allt du gjort

Och förlåt för att jag har tagit dig för givet

Att jag är ditt barnbarn, att du är min mormor

Är jag så stolt och tacksam för

Du måste hjälpa oss igenom det här

Jag vet att du hör

Förlåt ännu en gång

För att jag åkte bort på din födelsedag

Jag vet att du ville att jag skulle åka

Men jag önskar att jag hade stannat kvar

Det sägs att tiden läker alla sår

Men det kommer aldrig sluta göra ont

Och tomrummet du lämnade efter dig

Det kommer alltid att vara tomt

Det finns så många stunder kvar i mitt liv

Som jag hade velat dela med dig

Du togs ifrån mig på tok för tidigt, mormor

Och du fattas mig

Men du är på en bättre plats nu

Och jag måste låta dig gå

Sov gott, min ängel

_Jag älskar och saknar dig så

___

_Sen är det en annan som jag skrev till mormor i våras, när jag hade sabbat allting i skolan osv. Dikten talar nog mest för sig själv.

Jag undrar vad du hade sagt
Om du hade varit här
Hade du varit lika besviken
Som mamma och morfar är

Jag gör mitt bästa
Men jag bara förstör
Allting har blivit så mycket svårare
Efter din död

Du vill inte att jag ska vara ledsen
Du vill se mig glad
Jag försöker verkligen
Men det är inte lätt när man är svag

Jag önskar att tiden bara kunde stanna
Så jag fick andas ut
Ta tid på mig att läka
Och bara få gråta ut

Men med studenten hack i häl
Ställs det alltför många krav
Och med indraget studiebidrag
Så finns inte motivationen kvar

Vissa dagar är faktiskt inte så dåliga
Förrän någonting påminner mig
Mitt hjärta går sönder varje gång
Och det skriker efter dig

Det känns som en mardröm
Och jag vill bara vakna
Men det här är permament
Du kommer inte tillbaka

Jag måste lära mig att leva med det
På ett eller annat sätt
Men varje gång någon påpekar det
Ber jag den bara hålla käft

Det är aldrig enkelt att släppa taget
Om någon som alltid funnits bredvid
Hur ska man kunna gå vidare
Utan den viktigaste personen i ens liv

Jag saknar dig så mycket
Jag hoppas att vi ses igen en dag
Och förresten, mormor
_Det är alltid du och jag! 

____

Och en tredje.. Skriven ett halvår efter att mormor dog.

Jag minns det som om det vore igår
Jag minns varje ord, varje tår
Natten på sjukhuset, vakande vid din sida
Smärtan.. så intensiv att den inte går att beskriva

Du var så stark, du kämpade på
Och trots att ingen av oss ville det, var du tvungen att gå
Det var för tidigt, men din tid var tydligen inne
Jag är iallafall glad för alla fina minnen

Vad jag än gör, var jag än är
Allting påminner om dig, du är alltid där
På bussen varje morgon, i affären nästa dag
Du är med mig överallt, precis som om du vore kvar

Jag saknar alla samtal, även de som gick mig på nerverna ibland
Jag saknar din röst, ditt skratt och framför allt din famn
För att få en "mormor-kram" finns det ingenting som jag inte skulle ge
Men det blir inga fler kramar, för du finns inte mer

Det är ett faktum som plågar mig dag in och dag ut
Hur kan någonting man älskat hela livet bara ta slut?
Det viktigaste för mig var våran relation, vårat otroligt starka band
Du kanske är död, mormor, men jag släpper aldrig din hand

Precis när allting i mitt liv hamnade på plats, var det tvunget att rasa samman
Det fanns så mycket kvar som du och jag skulle göra tillsammans
Du försvann alldeles för tidigt, men det är inte ditt fel
Jag är bara så trasig utan dig, utan dig fattas det en stor del

Jag vet att varken smärtan eller saknaden kommer att gå någonstans
Men jag hoppas att jag någon dag kommer att hitta en balans
Så att jag orkar leva med den, tills våra vägar ännu en gång korsars
Men helst av allt, vill jag att de senaste halvåret ska ha varit på låtsas..

___

Nu är det nog om mormor.. Hihi.. Den här skrev jag till en kille som jag föll för alldeles för snabbt. Han är dock bortglömd nu, men gillar dikten.

Utan att söka
Utan att leta
Du kom
Och utan att veta

Att jag sökt överallt
Letat i hela mitt liv
Efter just dig
Så fanns du helt plötsligt bredvid

Allt jag någonsin drömt om
Fanns inom räckhåll från min hand
Så nära, så underbar, så fin

Men medan jag stod och beundrade dig
Väntade på rätt ögonblick
Så hann någon annan före
Och nu blir du aldrig min

___

En kort dikt till en kompis som inte önskade nått hellre än att jag aldrig hade blivit en del av hennes liv.

Jag önskar mig en tidsmaskin
Så jag kan gå tillbaka i tiden
och göra allting ogjort

Jag önskar mig ett suddgummi
Som kan sudda ut de kapitel i mitt liv
där du var en del av det

Det sägs att man aldrig ska ångra något
som en gång fått en att le
Men hur kan jag låta bli?

___

En dikt jag skrev några veckor efter min väns död.

_snart två veckor sen min ängel flög iväg
sen en av mina bästa vänner lämnade vår värld
bara sexton år, ditt liv blev alldeles för kort
det måste skett ett misstag, det kan inte varit din tur att gå bort

du hade alltid ett leende på dina läppar, du var alltid så glad
du var ljuset i mitt mörker, den som lös upp min dag
det spelar ingen roll hur långt vi än bodde ifrån varann
du stod alltid bredvid mig och höll hårt i min hand

när alla andra höll för öronen så fanns du där för att lyssna
du fick mitt hjärta fortsätta slå när det var nära att tystas
du räddade mig, och det är jag mer än tacksam för
kommer jag någonsin förstå det här? fatta att du är död?

att du finns där någonstans kommer jag nog alltid tro
vet du att om jag kunde så skulle jag bygga mig en bro
en bro till himlen och hämta hem dig igen
jag skulle göra vad som helst för att få dig tillbaka, älskade vän

du behövde inga vingar på dina skulderblad
för att jag skulle se vilken ängel du egentligen var
jag visste det hela tiden, att du var för bra för vår värld
men jag önskar ändå att jag hade fått behålla dig här

jag hoppas att du finns där och vakar över mig, precis som du sa
och att du väntar på mig, så att vi ses igen en dag
och när den dagen kommer så ska det alltid vara vi
jag älskar dig ängel, vila i frid_

___

Och en sista. Dikten jag skrev till min vän (hon som dog) när hon fyllde 15 år. Hennes sista friska födelsedag.. Min present till henne iallafall.

_Vad hade jag gjort om du inte du fanns?
__Utan dig i mitt liv hade jag inte haft någon chans.
__När jag faller så hjälper du mig upp igen.
_Du är världens bästa vän.

_Jag önskar verkligen att jag kunde beskriva,
__hur tacksam jag är över att du finns vid min sida,
__hur lycklig jag är över att du finns på denna jord..
__Nej, hur mycket du betyder går inte att förklara med ord.

__När du än behöver, så kommer jag att ställa upp
__Du kommer aldrig att stå ensam när livet är tufft
__Jag ska vara din klippa när det stormar på havet
__Jag kommer aldrig någonsin att släppa taget

__Idag fyller du 15år och jag hoppas att du förstår
__Det kommer alltid, alltid att vara vi två

___

_Skriv gärna och berätta vad ni tycker om dom :) Tack så mycket för att ni tog er tid att läsa dom iallafall!

Kram på er allihop!