Rädd för mitt eget hem!
För ungefär en kvart sedan stod jag framför handfatet på toaletten på övervåningen. Jag hör ett *PANG*, skrapande läten och vad som lät som fotsteg ute på bron. Toaletten ligger vid ytterväggen innanför bron. Självklart blir jag rent ut sagt skitskraj och väcker pappa och säger att jag tror det är någonting ute på bron eller att någonting blåst omkull. Han går ut och kollar. MEN ingenting har blåst omkull och det är ingen där!
Det är inte första gången det händer heller. För något år sedan hörde jag skrapande ljud och ljudet av någon som gick med tunga steg på trädäcket utanför mitt rum på nedervåningen. Mitt rum är ganska stort (ca 6-7 meter på längden och trädäcket ligger utanför och är lika långt). Det har låtit *pang* *skraaaaap* ungefär som om någon skulle välta en träplanka/balk och släpa med sig den medans den går fram och tillbaka på trädäcket.
Jag blir jätterädd och väcker pappa även den gången, men trädäcket är då tomt på saker och det är ingen där då heller. HJÄLP. Jag känner ett stort obehag av detta.
Kan även nämna att i källaren, vägg i vägg med mitt rum, så är det ett pannrum. Betongväggar, betonggolv, inga fönster och dålig belysning. När jag var liten blåvägrade jag att ens gå in där utan sällskap. På senare tid går det mycket bättre. Vissa perioder kan jag gå in där utan att ens tända lampan. Men huuu vilket obehag jag känner när jag är där ibland…
Ena delen av huset är ganska gammal, medan resten är påbyggnad. Källaren fanns inte där ursprungligen utan grävdes ut på 60-talet av min farfar.
Jag kan ta kort på olika delar av huset, främst källaren och där det hänt saker.
Snälla hjälp mig, jag vet inte om jag ska vara rädd eller inte!
Det vart kanske lite otydligt vad jag är ute efter.
Jag söker helt enkelt en förklaring till vad jag varit med om, ifall det går. Och ifall någon skulle vilja ge sig på att läsa av bilder så är det väldigt välkommet!
En gång, när mitt ex sov över, vaknade jag mitt i natten av ett fruktansvärt obehag. Det kändes som att någon stod snett bredvid min säng och bevakade mig. I mitt eget rum. Jag var livrädd men hade tur att min dåvarande pojkvän var där och kunde lugna ner mig.
Jag vill inte behöva känna obehag i mitt hem!
Jag skrev precis en lång tråd som nämner lite av mina upplevelser i hemsökta hus. Mitt hus är, precis som ditt två ihopbyggda hus, därav min del är 200 år gammal. Förklaringen till sådana fenomen i mitt hus har varit avlidna som är kvar. Fenomenen upphör/lindras varje gång jag "renar" rummet från andar.
En underlig sak som hände ständigt på mitt rum (mest aktivitet här) var att glödlamporna gick sönder. De sprack inte eller så, utan glaset "föll av" sockeln och ramlade i marken. Testade minst 10 olika märken och modeller av lampor men samma resultat.
Ska läsa igenom den!
Något sådant har dock inte hänt mig. Saker kan försvinna och hittas på samma ställe jag letat på flera gånger. Men ingenting sådant. Jag har ingen aning om det har dött någon här, och jag tror inte att den äldsta delen är mer än 100 år gammal. Men det tåls att tänka på. Det kanske bara är energier jag känner av. jag vet inte. Men jag ska som sagt läsa igenom ditt inlägg (känner igen det, kan ha läst det innan) och reflektera vidare
Jag fick en halvtam förklaring om att det skulle ha varit grannens hund som var på bron inatt, men hunden kan ju knappast ha vält ner någonting och sedan ställt upp det igen 
Kanske husalver av något slag annars? Som försöker söka uppmärksamhet. De visar sig ju inte alltid ständigt, utan kan vara helt passiva i perioder för att komma fram och "busa" ibland :)
Kan vara mycket. Kan vara någon som sitter fast där och i desperation försöker få kontakt för vill ha hjälp eller vill bli hörd. Klarar du ej detta själv är rådet ett bra medium . Och du hjälper då över en stackars vilsen själ till ljuset. Eller så kan det handla om gengångare eller minnen som sitter kvar och som åter spelas upp. Det kan vara så men finns många förklaringar till. Hoppas ni finner ut vad det kan vara.