Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etikett: upplevelser
Läst 2409 ggr
Subluxan
0

HJÄLP MIG TOLKA VAD JAG SÅG!!!

Hej!

Jag är lite skärrad och förvirrad idag. Inatt blev jag väckt av att "någon" stod vid min säng och gjorde svepande rörelser över mig, som om han ville påkalla min uppmärksamhet och säga mig nåt.

Det var ett ansikte och kropp så tydligt, fast ändå genomskinlig, ungefär som om han var gjord av vatten eller luft, men att alla konturer fanns ändå. Jag kände igen ansiktet men kan ändå inte bestämma vem det var, jag har 3 att välja mellan utifrån utseendet. Först var det som en dröm (jag kommer ofta ihåg mina drömmar och de är alltid extraordinära och annorlunda) men jag vaknade - HAN väckte mig. Jag trodde först jag "fortfarande" drömde men insåg att jag var vaken. Det var en "hel person" jag såg bredvid mig fast ändå var han inte längre än 1.00-1.20 och han försvann inte. Jag blev livrädd och trodde vi hade en inkräktare hos oss eftersom han stod kvar. Jag kastade mig över till maken och väckte honom, pekade på figuren och viskade att där stod någon, upprepade ggr. Jag tänkte att om jag "drömmer" borde han försvinna när jag visar mken, men han var kvar, rörde inte en fena, bara tittade på mig. Maken såg ingen och sa att jag sov, men nu satt jag upp och gnuggade ögonen. Maken la armen om mig och sa gång på gång att där inte fanns någon. Han var kvar ändå. Jag fortsatte viska att d'r stod någon, hjärtat bultade. Jag la mig ner men stirrade stint på figuren som var kvar. Det tog många sekunder/minuter? innan han "försvann. Det var som om han ville säga mig nåt. Av någon anledning trodde jag det gällde mitt liv, att jag fått besök för att jag skulle dö och den känslan satt kvar även sen han "försvann"…

Jag har alltid önskat att jag ska kunna se/känna/höra av andevärlden då det faschinerar mig, men har inte haft den "turen" riktigt. När jag var ung, upplevde jag vid några få tillfällen att jag var med om lite övernaturliga saker men var aldrig riktigt säker om det var så eller om jag inbillade mig. Det som hände inatt vet jag var verkligt, jag VET att jag inte inbillade mig. Då jag tror mig veta vem det var, blir jag konfunderad, han har varit borta sedan 70-talet men jag har inte så många minne av honom.

Kan någon hjälpa mig tolka/tala om vad jag kan göra om han kommer igen, jag vill inte missa chansen att ta reda på vad han vill, men jag blev jätterädd inatt. Eftersom jag inte riktigt fått uppleva och sånt jag önskat få uppleva, har jag trott att jag inte har den förmågan, eller att orsaken till att jag inte sett, berott på att jag velat se…….

Jag mår inte riktigt bra idag, skärrad och vilsen, hjärtat pumpar hårt fast ändå inte.

Kan nån tala om varför det hände, vad är vanligaste orsaken, eller; kan nån av er rent av SE vad jag var med om??

[marion69]
0
#1

Det måste ha varit läskigt att vakna till. Tydligen så har han ett budskap till dig. Jag har själv sett en sådan varelse några gånger, kort mörk,fast, men ändå genomskinlig på nåt sätt.

Det kan handla om ett varsel/buskap, men jag vill inte skrämma dig på nåt sätt då du säkert redan är uppskrämd. Bara för att dom är mörka i sin skepnad betyder inte att dom är "onda".

Vad tror du han ville säga? Jag tror absolut inte att du ska dö, det får du inte tro!

Min fd pojkväns far såg dessa varelser innan min fd pojkvän gick bort. Jag vet inte om det har ett samband. Men låt dig inte skrämmas!

Kan du försöka meditera kanske och söka svar från din guide eller änglar?

Det kan ju inte vara kul att ha sådant som oroar i bakgrunden. Om jag får till mig negativa upplevelser/tankar så brukar jag be om beskydd för mig och mina nära och kära och söka svar genom Meditation.

Du kan väl berätta hur det går?

Kram

Subluxan
0
#2

Hej Maroin!

Tack för dina ord, det känns skönt. Fast det var så märkligt, just där och då, precis när han försvann, var det väldigt påtagligt i mina tankar att det handlade om döden-MIN död. Jag hoppas jag har fel, men jag kan inte komma ifrån hur det kändes. Inatt har det varit lugnt, har drömt mina vanliga drömmar, men inget besök. Jag hoppas ändå att det upprepas, på så sätt att jag då förhoppningsvis kan samla mig och fråga vad han vill. Han var så lugn men ändå målmedveten med hans sätt att försöka väcka mig. Hm, undrar hur det skulle blivit om jag börjat prata med honom? Jag är nog lite rädd där, just för vad det ska handla om, budskapet han har, för budskap, det har han. Märkligt hur väl en känsla kan ta plats och vara så självklar. Jag menar, en känsla är ju inte fakta och du förstår vad jag menar.

vad har du för kunskaper och erfarenheter? Jag kan ingenting om detta, även fast det alltid faschinerat mig enormt! Har du några tips, läsbart på nätet eller vad som helst?

Guide eller ängel, har ingen aning om hur det är/funkar. Kan du berätta för mig? Jag har frågat en tjej här som kan guider (kommer ej ihåg vem) hon trodde att det kunde vara min guide, men ajg vet inget om guider!

Jag är inte rädd och oroad över att det ev. handlade om min död, det jag blev rädd för där och då, var först att jag inbillade mig, eller att det var en inkräktare men han stod ju kvar fast jag kastade mig mot maken. Jag förstod att det var något annat, särskilt när maken inte såg honom fast han var kvar och jag visste att jag var vaken. Tyvärr, när jag berättade om detta för maken, visade det sig att han tittat mot dörröppningen, medans "han" stod bredvid min sängsida- vilket är på motsatt vägg…Så jag vet inte, kanske han skulle sett honom om han tittat runt i rummet. Det kommer jag aldrig få veta, men förhoppningsvis får vi besök igen! Jag är inte rädd för honom, döden eller så. Jag blev bara så chockad särskilt som jag tvivlat på de 2 "fjuttiga" saker jag upplevt i tonåren. Därifrån till nu har det varit tomt. Visst, jag har känt av närvaro men jag har inte pratat om det eftersom jag inte vet vad omgivningen skulle bemöta mig med då. Men jag VET vad jag såg natten till igår, ingen tvekan nu!

Du får gärna höra av dig med tips och frågor, jag har inte ens koll på vad jag skrivit till dig nu, allt bara bubblar ur mig!

Tack än en gång och med förhoppning om återseende!

[walkinbeauti]
0
#3

Det här med död uppfattas väldigt lätt fel,vi misstolkar detta många gånger.Andevärlden kommer ofta till oss i symbolik,med symbolsika bilder som vi får tolka.Döden brukar vara starten på något nytt alltså inte den egna fysiska döden.

När jag läser här får jag tanken att du nu öppnar upp dig och i takt med vår andliga resa och utveckling behöver man lägga mycket gammalt bakom sig för att börja leva på nytt där kan döden komma in som symbol,för att börja om behöver vi dö och kan då gå vidare med nytt i våra liv.

Nu är jag ingen tarotexpert tvärt om Skrattande men vet så pass att just kortet döden om det kommer upp betyder det pånyttfödelse inte att vi själva ska gå och dö.Men det är väldigt lätt att man tror det handlar om död när det egentligen handlar om att få nytt liv.Andevärlden kommunicerar ju inte som oss utan visar oss mycket symboler och dom är inte alltid lätta att tolka men man lär sig efter ett tag.

Jag förvånas inte om det är din huvudguide som gett sig till känna,du är helt enkelt redo och mottaglig och då brukar dom dyka upp.Kan ju också vara en annan guide eller en ängel.

Önskar lycka till och hoppas du får svaret av denna som visat sig ven han/hon är Glad

Subluxan
0
#4

#3: Du kan nog inte komma närmare det självklara svaret än du gjorde här ovan!!

Det ÄR mycket på gång i mitt liv nu; jag börjar sakta återvända till livet från utmattningsdepressionen, sonen har förhoppningsvis fått rätt hjälp att klara av gymnasiet nu ( ADHD och Tourette Syndrom) vilket också inneburit att han "flyttat hemifrån" och bor på internat,

jag börjar fundera över att orka utbilda mig i en helt annan riktning än den yrkesbana jag är på nu,

jag börjar lära mig lyssna på kroppens signaler (är EDSare = kronisk led-och muskelvärk bla) och har så smått börjat säga "nej" till saker jag inte klarar/orkar.

Mitt ständigt dåliga samvete i tron att jag är en urusel mor, fru, vän och anställd börjar avta, jag kan se skaer ur annat perspektiv nu.

Så det är ABSOLUT mycket förändringar just nu. Även om jag inte påbörjat alla de asker jag räknat upp, har det börja slå rot i mig. Baa DET, att inte slå bort de tankar som komer till mig, är ett stor steg.

Jag blir mer och meer nyfiken på vad "han" ville när han kom. Jag känner att han är närvarande nu med, men jag törs inte möta honom än; barnen är hemma och jag är lite rädd för att jag inte skulle klara av att höra vad han kommer med för bud. Därför känns det jätteskönt att läsa dina ord, allt kom i annan dager nu och det jag kände när jag läste ditt inlägg var; jamen SJÄLVKLAAART!!!

Tack snälla! Nu återstår bara att jag blir helt redo, för han väntar på att jag söker upp honom, jag känner det. Men han är förstående till min rädsla, han är här och bara väntar, ingen press, liksom.

[grinda]
0
#5

#4 Vill bara hälsa och önska allt gott till dig…och lycka till med sonen (jag vet hur trött man kan bli och hur samvetet kan gnaga…men det vänder!)