Att våga glädjas med varandra !
Allt som oftast möter vi motstånd när det kommer till andlighet,det gäller såväl mediumskap som healing eller annan utövning.Det gäller alla religioner alltid finns det dom som med näbbar och klor ska sabbotera för vissa grupper oavsett det handlar om andlighet eller något helt annat.
Vad bottnar sånt i då tro,avudsjuka många gånger,oförstånd många gånger och även rent hat mot vissa grupper av människor.Mötte nyligen detta från en människa som betedde sig fult för att försöka allt vad personen förmådde att sabbotera för mig,en person jag aldrig ens träffat och aldrig ens vart osams med men personen skulle ha igenom sin illvilja och denna kallar sig för andlig,pratar om att leva i kärlek leva med ljus,älska alla för den dom är men lever inte själv därefter visade det sig.
Andevärlden gör sitt allt för att vi ska se dom på många sätt och allt som oftast möts dom av ifrågasättande både från skeptiskt lagda personer och andliga.Vad begär vi egentligen av andevärlden,ska dom konstant manifestera sig så vi blir övertygade,ska dom konstant flytta saker inför våra ögon eller konstant fysiskt vidröra oss för att vi inte ska tvivla och ifrågasätta? allt detta möts vi många av men ändå motarbetas andevärlden många gånger.
Tyvärr fungerar dom inte så,det krävs mycket energi vid en manifestering och dom håller inte den skepnanden kvar hur länge som helst.Jag har sett detta hela min uppväxt,fått mina klara bevis vilket gör att jag aldrig tvivlar eller låter mig skrämmas inför döden.Dom har bevisat sin existens så pass att jag inte kan förneka detta och har man en gång sett blir det svårt att förneka sen finns dom som aldrig lyckas se men dom kommer som alla andra över till andra sidan när deras tid är inne.
Att det alltid kommer att finnas dom som sätter sig på andra eller lurar folk inom olika branscher så ser dagens samhälle ut och det får vi leva med och resultatet är att alla misstänker alla överallt även den som helt seröst utövar sin livsuppgift eller yrke.Alltid kommer det finnas dom som norpar pengar ur kassan på konsum,dom som säljer saker fast dom inte finns,dom som kränger stöldgods,vart än vi vänder vårt huvud finns det därute överallt.
Även inom den andliga vägen ser vi detta,det finns folk som vill enligt lag tex förbjuda mediumskap,man vill förbjuda tarot,healing allt som rör det andliga och med avsky och makt utrota alla andliga från jordens yta det är deras mission läste jag på en skeptiker sida.Här spelar det ingen roll om man är kyrklig eller medium/healer man vill ha bort alla troende till varje pris.
Hur man kan skapa ett sånt förakt mot människor övergår mitt förstånd,som jag tidgare skrivit finns alltid skit inom alla branscher och det finns även dom som gör sitt jobb toppen inom alla branscher.Men just andligheten har fått sina rejäla smällar och anses som något fult samtidigt som det finns dom som gör en fantastisk insats både som medium,healer och annat.En del kyrkor har hjälpt många som mått dåligt av olika orsaker.Man har hjälpt missbrukare,man har stöttat fattiga,skickar pengar från kollekter,skickat kläder till människor som aldrig har råd att köpa en endaste liten strumpa.
Så vad man måste se, alla är inte falska,alla kör inte fula knep och trix men nog tusan finns dom därute överallt och förstör för dom som vill göra insatser för andra människors välbeffinande och rättigheter.
Ska man med lagar och förordningar stoppa all andlighet och tro då stoppar man även mycket välgörenhet där goda människor vill hjälpa andra mindre lyckligt lottade.Man hindrar människor som finner glädje i att få en medial rådgivning eller healing att kunna ta emot detta.
Det man glömmer bort är att se saker i sin helhet,se dom som verkligen menar allvar med sin andlighet man kan inte enbart se på det som är dåligt när det finns så mycket bra och så mycket godhet den ska tas till vara inte bara slås sönder för att man inte råkar hålla med en grupp människor i vad dom tror.Alla har rätten att leva sina liv som dom vill men vi äger inte rätten att med fula knep och trix förstöra för andra sånt slår alltid trefalt tillbaka på oss.
Sorgen är att se när andliga vs andliga börjar motarbeta och håna sina kollegor,då lever man inte efter det man predikar att möta alla med respekt och kärlek.Man behöver naturligtvis inte tycka lika men man behöver absolut inte förstöra för andra och säga enbart jag har rätt ni andra har fel.Tragiskt nog möter jag dessa människor dagligen både i privata livet och på andra platser.Nånstans måste vi skapa en respekt en förståelse för att vi är olika.
Jag håller inte med kyrkan i deras värderingar men har suttit i många intressanta samtal både under teologiutbildningen och i bibelstudier.Jag vill ha en ökad förståelse för andras religioner men aldrig att jag skulle säga så där får du inte tro nu gör du som jag säger .Istället kan jag lyssna och lära mig deras tro för går jag på bibelsamtal till deras kyrka så ska jag visa respekt i deras hus,sen om jag håller med eller inte det är en annan sak.
Tänk vilken underbar värld vi skulle kunna leva i om vi kunde visa varandra respekt även när vi har skillda åsikter i tro.Men ofta är det som ett behov hos många att för att tillfredställa sig själva för stunden måste jag på något vis förstöra det vittnade ett mail här om dagen om till en medmänniska .Jag bär på egna åsikter men skulle för mitt liv inte använda dom till att försöka förstöra för en annan människa,hellre är jag tyst än förstör för andra på min väg.
Ingen begär att vi är perfekt men vi kan ha hänsyn och förståelse för att vi är olika.Andevärlden vill inte se denna krigföring från varken troende eller icke troende det är något vi fysiska skapar när vi ser att det går bra för någon då åker Herr avund upp ur sin mörka sura låda och måste måste måste få lägga sin näsa i blöt oavsett om man förstör eller inte så kryper det behovet upp hos en del inte alla men många.
Tänk om vi kunde glädjas med varandra istället,se att det kan få gå bra för människor omkring oss både inom andligheten och allt annat vi möter i samhället.Skulle jag se på andra med avund,jösses vad pyton jag skulle må blir istället upprymd och glad när det får gå bra för människor i min omgivning det ger energi till tusen.
För en tid sen fick en bekant en framgång och många i vår omgivnig blev som förbytta mot henne och skulle med näbbar och klor trycka ner henne i skoskaften,men varför då vad vinner man på sånt absolut ingenting man mår istället bara dåligt däremot kan man glädjas med en annan människa får man en glädje själv inom sig och jag är hur glad som helst för min bekant som nu får en stabil ekonomi efter lång arbetslöshet med socialt bidrag,all lycka till henne säger jag.Det är egentligen väldigt enkelt att glädjas med andra,det kräver ingen ansträngning men det gör avund den tar all kraft och energi medans glädje för andra fyller på oss med styrka.Svårare än så är det inte och alla förtjänar att få vara glad och finna lycka i sina liv 
Läste ett sant visdomsord för en tid sedan som får avsluta detta stycke :
" Jantelagen är till för att ignoreras " av Gunilla Ponte'n !
Kort: Amen! 
Min syn på livet:
- Att glädjas med andra är den största glädjen!
- Respekt = Kärlek!
Så med Respekt i sinnet hamnar vi alltid rätt!
Tack, Walkin', för att du riktar uppmärksamheten åt rätt håll! :)
Allting är möjligt tills det är bevisat som omöjligt - och till och med då är det omöjliga
kanske bara omöjligt än så länge." /Pearl Buck ♥· Medarbetare på Healing
Bra skrivet WB.
Kan bara hålla med i allt.
Kram
Du har så rätt :):)
#0 Instämmer med dina ord. En sak som jag tycker är viktig att påminnas om att det viktigaste är inte "andlighet" utan medmänsklighet.
Tänker på just hur du nämnde kyrkor som hjälper hemlösa, kyrkor som släpper in papperslösa flyktingar etc. De ställer upp där ingen annan gör det.
Sånt är det som räknas när allt kommer omkring…vad man har för trosuppfattning blir i såna sammanhang helt oviktigt.
Jag håller med om allt. Att vara sant andlig för mig, det är att leva helt i kärlek (jag är inte där är, men jag jobbar på fallet). Då ska vi stötta varandra, inte trycka ner varandra. Jag blir inte bättre för att jag förminskar någon annans framgångar. Tvärtom.
Dessutom tror jag att energierna sprider sig, och det gör mig glad när någon i min bekantskapskrets har framgångar: dels för hennes eller hans del, och dels helt egoistiskt, för då tänker jag att snart är det min tur! Och när det blir min tur, då gläds mina (sanna) vänner med mig. Snart är det deras tur.
Såväl för er som för egen del: jag önskar er alla framgång, lycka och kärlek. Kram på er! 
Så bra skrivet WB.
Att kunna acceptera varandras åsikter utanför att gå i strid för sin egen övertygelse att den är den enda rätta.
Det jag känner är min egen upplevelse och ingen annans och den ska ingen ta ifrån mig.oavsett trosinriktning eller någonting annat.
Vi behöver ta lärdom av världshistorien och inte göra om samma misstag igen.
Tack hörrni 
Vi är ju bara människor och alla gör vi våra misstag ingen är perfekt vore vi det skulle vi redan vara klara med jordelivet och visstas i ljuset.Min förhoppning är bara att vi alla ska få va som vi är,lyckas vi bra med något ska vi få göra det utan att andra kommer in och förstör.
Alla är vi värda den glädjen och alla möter vi svårigheter som gör att vi växer oss starkare med tiden.Ingen är ju perfekt men vi kan bara göra vårt bästa både för andra och oss själva då kommer lugnet och glädjen tillbaka då vi kan lägga avund i papperskorgen och elda upp den sura gubben.
Sen finns massor med goa människor med enorma hjärtan men tyvärr kommer gärna den negativa energin in från avundsjuka som stör och av någon anledning syns negativt bättre än positivt.Nu kan ingen springa runt på små fluffiga moln för vi är ju människor med kännslor och kännslor måste ju få komma ut både glädje gråt ilska och skratt.
Det enda vi kan göra är vårt bästa och varför skulle inte min granne få ha framgång något som vi alla möter då och då men även motgången och detta gör oss bara starkare inombords 