Platser med budskap och känslor.
Jag har ju lätt att ta in platsminnen och olika känslor och den här sommaren har verkligen varit en prövning, jag ska ta det från början:
Jag värmer mitt hus med ved och det innebär att jag ständigt har varit på jakt efter huggningar, vilket inte saknas så här ute på landet. Av en händelse åkte jag förbi en gruva som är nerlagd och ingen har varit där sen 70, och då kan ni ju förstå hur det ser ut. Idag är det rena skogen, byggnaderna är rivna sen många år och det vimlar av öppna gruvhål och så finns det ett stort dagbrott också.
Jag tog kontakt med markägaren som inte bor här och han blev glad över att nån ville röja upp i misären däruppe så jag har huggit vindfällen och bäverfällt och torrträd hela sommaren.
När jag började däruppe kändes hela atmosfären kall skrämmande och motbjudande, nästan som om den sa "stick för här har du inget att göra, försvinn." Inte ens ortens folk har använt gruvområdet som rekreationsområde, fast det är jättefina stigar däruppe.
Ju mer jag rensat däruppe desto ljusare och trevligare atmosfär har det blivit, folk har hittat dit och strövar där nu, på en plats som dom bara för några månader sen inte ville beträda ens i dagsljus.
Det finns ofantligt med platsminnen och "någon" lekte lite med mig idag i dagbrottet. På vissa av sidorna går det inte att komma till med spelet så då får jag släppa ner stockarna i brottet, bunta dom i vattnet och paddla över brottet med stockvältan. Idag när jag satt grensle över vältan mitt ute i brottet och paddlade var det någon som snurrade vältan ett helt varv runt och gav den lite extra fart åt det håll den skulle. Jag tror nån är ganska nöjd med röjningen vid det här laget, inte bara jag som snart fyllt vedboden långt över bristningsgränsen. 
Wow vilken spännade berättelse…du kunde verkligen förmedla känslan från platsen. Det där kan man känna igen…att man kommer till en plats som bara utstrålar håll dig borta här är "privat" mark liksom…
Jag älskar att gå och skrota på gamla industriområden och ser ofta "det ingen annan ser" och känner stämningen. Ett av gruvschakten här har jag faktiskt varit nere i och röjt fritt från fallna träd och sly och det blev så fint när allt blev upprensat.
Att klättra ner i övergivna gruvschakt är annars inget man bör göra då kanterna kan ge vika och då får man bada i underjorden. Här var det bada som gällde, med sågen i ena handen och vinchvajern i den andra, inte alla som kan säga att dom ska till gruvan och bada. 
När jag ser vattenfyllda gruvhål så ryser jag i hela kroppan av tanken på att hoppa i. Fy jäsiken ryyys. Hav sjö å vattendrag inge problem..gör heller inget om sjön är mörk som en natthimmel…men dammar och gruvhål iiiii
Får alltid känslan av att bli nedddragen i ett djupt mörker med något som finns inne där, gömd. På Utö finns det ett gruvhål som är så djupt att det var snö på botten även sommartid. Folket som jobbade där kom bara upp på helgen sen sänktes dom tillbaks igen till mörker och kyla. (1700:talet) Nu är hålet vattenfyllt och jag skulle aldrig kunna tänka mig att hoppa i.
Men jag är helt säker på att du gladeligen skyll dyka i
Jag har dykt i den gruvan på just Utö ner till fd. gruvverkstaden och mig veterligen är jag den enda som fått tillstånd till att dyka där.
Jag har dykt på dom mest underliga platser och tillbringat hela dagar under ytan så ett vattenfyllt schakt mer eller mindre gör ingen skillnad för nån måste ju göra det som behöver göras, vilket brukar bli jag det.
*kliar mig mellan gälarna på ryggen*
Jäsingen! Har du varit nere där!? Kunde du se gruvverkstan hur såg det ut där? Och hur djupt är det?
Gu va spännade
Gruvverkstan låg då 30 meter under vattenytan och allt stod orört, typ :siste man släcker ljuset:. Jag hade inte lång tid på mig att botanisera därinne innan jag var tvungen att ta mig till ytan igen. Det är en sällsam känsla att veta att ingen mera kommer att få se hur det ser ut, och nu går det inte längre att ta sig ner och dyka där sedan grundvattnet sjunkit för man kommer inte dit.
Woooow sånt är så otroligt spännande. Platser som övergivits och lämnats orörda. Känns surrealistiskt och drömlikt.
Det var en tråd här inne om ett hus som var övergivet sådär, med sakerna kvar ..
Apropå gruvor så har jag blivit inbjuden till att dyka i Sala silvergruva och det ska bli väldigt intressant. Jag kommer också att helt ensam få gå och skrota därnere på 155-metersnivån och det ska bli spännande att se om jag träffar nån från andra sidan därnere.
Sala silvergruva men där spökar det ju!

Och just där ska jag dyka. 
Det ska bli väldigt intressant att se vad jag träffar på. Hoppas nåt spöke vill vara med på kort också.
Skriv gärna när du har dykt där! :D
Blev väldigt nyfiken nu efter har läst er diskussion, haha 
Givetvis kommer det en rapport, det lovar jag.
Idag har jag varit och plaskat runt i vårat världsarv Sala silvergruva, dykt och utforskat en stor del helt på egen hand. Jag har nog gått en halvmil nere på 155-metersnivån men ingen gruvfru eller någon annan träffade jag på. Stämningen är trolsk och tät därnere och gångarna små, ja hela gruvan är ett vittvarr av gångar och brytrum så att gå vilse är ingen konst, men jag lämnade Vilse kvar däruppe så det gick bra. Karta hade jag ingen heller, kartor är för fegisar. 
Undrar hur länge sen det är sen nån ätit matsäcken därnere, jag hade fika med ner så jag är nog en av dom få som tagit kafferast därnere i modern tid. Mysigt var det iallafall, och hemtamt på något sätt.
wow vad häftigt! Gick du en halvmil först och dök sen? Hur är luften där nere?
Är det kallt? Får du aldrig "klaustro"? Hade du reservficklampa med?
Eller är det också för fegisar?
Vägen mellan hissen och schaktet där jag dök är väl 150-200 meter men efter dyket utforskade jag resten av gruvan,,,,,,,,,ja allt som jag kom åt iallafall.
Luften är sval, fuktbemängd och otroligt lätt att andas, temperaturen därnere är från - 2 grader till ungefär +2 grader och vattnet 2-3 grader "varmt". Det ligger faktiskt is i vissa gångar året runt.
Klaustrofobi är jag helt okänslig för, jag trivs faktiskt under jord och skulle lätt övernatta därnere med sovsäck och liggunderlag om jag fick.
Jag hade både liten pannlampa och dykarlampa med men släckte dom ibland då jag kan orientera mig med hjälp av ljud och "inbyggda gps-en", jag känner faktiskt var jag är nånstans, konstigt nog.