Skogsvarelser?
Det här hände min pappa när han var ung, någon gång på 60-70 talet, och vi har inte kunnat komma på någon förklaring.
Det var dagarna runt midsommar, vid en sjö uppe i Lapplands skogar. Pappa och hans kusin var ute och fiskade på natten, och pappa hade lagt märke till ett par döda träd som stod vid vattenkanten på andra sidan sjön (det är ingen jättestor sjö, men inte jätteliten heller). Plötsligt ser han hur två av de ”döda träden” plötsligt glider ut på vattnet. De är ca 2-3 meter höga och väldigt svarta, och han kan inte se exakt hur de rör sig, men det ser ut som att de dansar på vattenytan, de rör sig runt längs sjön, mot och ifrån varandra. Pappa ropar till sin kusin som står en bit bort, som också får syn på de här varelserna. De står förundrade och betraktar deras ”dans” i säkert 40 min, men sommarnätterna i norr kan vara kalla, och tillslut måste de göra upp en eld. När elden flammar upp verkar varelserna märka det, för de sätter av mot motsatta stranden i en väldig fart, och pappa ser att när de kommer fram till kanten kliver de upp ur vattnet och går – de verkar ha ben – in i skogen och försvinner.
Vi är så otroligt fascinerade av det här, och jag har verkligen ingen aning om vad det kan vara. Det verkar ju inte vara några andar eller spöken, utan snarare något väsen som taget ur folktron, nån slags levande träd eller så, men ingenting som jag nånsin hört talas om.
Är det någon som har en aning om vad detta kan ha varit?
Det påminner lite om det där sorters väsen som mina muslimska vänner pratar om. Vet dock inte vad dem heter…
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Åh, intressant. Vad har de berättat? Har det något med deras religion att göra, eller mer deras "folktro"?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Vilken fin berättelse! Ja, det finns många naturväsen av olika slag. I Norrland finns det nog fortfarande plats för dem….Det kan inte vara lätt att vara naturväsen i vår "civiliserade" värld.
Cassandra Eason har skrivit flera böcker om naturväsen. Men jag kan inte påminna mig ha läst om just dessa som du skriver om. Men det finns säkert många….
"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#3 Ja, jag och en vän funderar på att tälta där, i förhoppning om att själva få se något. Det lät ju utan tvekan vackert med den där dansen.
Men det som gör mig extra fascinerad är att det inte liknar något jag innan hört talas om (förutom möjligen sagan om ringens enter), varken älvor, tomtar, troll eller något annat. Jag hoppas innerligt att dessa varelser finns kvar, det skulle vara så fint med lite mer sagoinslag i världen.
Så det är ingen här som har någon aning om vad det kan vara?
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Vackert! Ingen aning, men det kan ju vara enter =) Eller något i den stilen. Naturen lever, så är det bara. Önskar jag fick se den dansa också!
#0 Peachy Allltså den här berättelsen är så fantastisk. De "döda" träden levde sitt eget liv på midsommarnatten och dansade..Vad kan det vara? Har aldrig hört nåt liknande…Vackert var det. Tack för att du delade med dig.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
#6 Eller hur, visst är det vackert. Och jag är helt säker på att det inte är något han hittar på, för jag känner min pappa.
Nu kom jag att tänka på något annat, som min farfar berättade. Det var också länge sen, uppe vid min stuga i Norrlands inland, inte alltför långt från där pappas berättelse utspelar sig. Det var nån (kanske kommunen?) som skulle avverka träd i skogen, eller bygga en väg eller något, minns inte detaljerna helt säkert, men när han som skulle göra det kom med avverkningsmaskinen på den lilla skogsvägen böjde sig plötsligt två granar ner så att de blockerade vägen för honom. Han blev självklart rädd, och tog sig därifrån illa kvickt, och det han nu skulle göra blev aldrig gjort.
Det låter ju också som en slags levande träd, kanske någon liknande varelse?
Men om jag litar till 100% på pappa så vet jag att man ska ta allt farfar säger med en nypa salt, så det här behöver inte alls vara sant.
Det kanske VAR sant det din farfar berättade. Naturen är ett levande väsen.
Vem vet?
En svensk författarinna från norrland, jag får inte fram namnet nu har fått ett "still" i huvudet;)
Hon hade en gran som kompis när hon var barn . Hon gick dit hela tiden och samtalade med granen. Men så kom hon av sig en längre period att gå dit (kanske var hon mer upp i tonåren). Sedan fick hon för sig en dag att gå och hälsa på, men då var granen död…helt gul och död.
Det är en så sorglig berättelse tycker jag..som om granen dött av saknad av sin vän som slutade hälsa på.
#1 Dina vänner kanske talar om Jinn (jinner). Dessa lever i en parallell värld till oss men kan ibland även visstats i våran värld. oftast beskrivs dessa som onda (speciellt mot människor).