Jag tänkte skriva  lite om vad jag har varit med om (andligt/spökligt)

för det första vill jag bara tala om att "spöke" känns så barnsligt att säga. nu pratar vi andar.

Första gången som jag fick kontakt med en ande, var dagen innan jag fyllde 5 år 1998/09/29. det var det märkligaste jag vaarit med om. Jag minns hur jag inte kunde somna över spänningen att jag skulle bli fem år. Låg och blev irriterad över att jag aldrig somnade, sedan från ingenstans träder en grumlig grå skugga fram som blir mer och mer lik en tant. rakt ovanför mig. Jag kan klart se henne och jag skriker, hon ler. jag blundade och kastade mig på golvet och kröp in till mamma och pappa snabbt och somnade där. det var första gången.

några månader senare så hälsade jag och några vänner på en man som byggde ett eget hus, vi alla var utomhus och fikade. ser något i ögonvrån och tittar in i mannens byggnad, en vit skepnad tycks hamra innanför dörrkammaren. jag sprang hem.

Detta hände under en tid då jag bodde i Bäsna i dalarna.

nästa gång något jag minns hände var när jag bodde i borlänge 12 års åldern. pappa och mamma hade då skiljt sig, och jag bodde hos pappa. vi bodde granne med ett medium. Denna händelsen var i ett litet lägenhets hus uppe på skräddarbacken, i borlänge.

Pappa jobbade, och jag hade 5-6 vänner hemma. vi satt och spelade kort och helt plötsligt så hör vi hur något dunkar i golvet från övervåningen, sedan hör vi hur någon springer iväg där uppe. (lägenheten var indelad i 2, och varje hyresgäst har dubbelvåning.) vi alla blir stela och tittar på varandra. sedan springer vi ut. och jag ringer mamma och sitter ute i lekparken och väntar 2-3 timmar tills mamma kommer. mamma gick in i lägenheten och hon känner genast att hon får svårt att andas. hon klarade inte av att vara där inne. men tillslut kom pappa hem och vi gick upp och tittade, då hade en stor trä klädhängare som tidigare låg plant i min systers soffa blivit sönder splittrad, den låg på golvet. och vad jag vet så kastar sig saker inte rakt ner på golvet om det inte blir ned kastat.

några år senare (nutid)

vi bodde för ca 1 år sedan i ett hus mellan ludvika och smedjebacken.

jag var ensam hemma i huset som alla kallade "spökhuset"

och lika sant som det var sagt så fanns det fler än oss där.

iaf, jag satt hemma ensam, vid datorn och lyssnade på musik, detta var på 2:a våningen (lägenhetshuset hade tre våningar) det var mörkt ute och jag hajar till och tittar ut då en gubbe plötligt går förbi helt klart och synligt PÅ ANDRA VÅNINGEN.

jag blev rädd och drog för gardinerna och höjde volymen på datorn.

vi fick reda på att det var ett gammalt gruvkontor. dagen efter så var jag också ensam hemma. satt vid datorn. helt plötsligt knackade någon på vägen mot badrummet. så jag typ "nu är dom hemma:D" så knackade jag tillbaks, då knackade det tillbaks till mig 2 ggr och mytcket hotfullare, så jag sprang in i badrummet, kranen stod på och ingen hade kommit hem. jag var rädd då också.

sedan kunde även hela familjen höra saker från våningen tre när ingen var där. jag minns att jag satt i vardagsrummet (plan2) och plötsligt så smäller det i fönster och dörrar från övervåningen. det spolar på toaletten. sådana händelser förekom ofta där.

men vi flyttade senare.

nu bor jag hos syrran och jag kommer inte undan andarna.

en dag stod jag på mitt nuvarande rum för inte så länge sedan, fixade håret och helt plötsligt flyger en tavla och flera tunga föremål till andra sidan rummet. det var en väldigt läskig upplevelse.

en dag så började även datorn spela live spel på facebook, med sig själv.

och senaste händelsen var igår.

skulle precis resa mig upp, men tiuttade åt sidan, då en stor stor ljus boll lyser i knappt 2 sekunder sedan försvinner den helt.

jag visste att någon måste vara här, detta är hemma hos mamma.

så jag tänkte inte så mycket på det. gick in och lade mig i mitt rum med stängd dörr, och plötsligt går någon skepnad fram och tillbaks i rummet, jag tänkte för mig själv "gå härifrån, nu är det jag som ska sova här. om du inte kan visa mig att du finns, så stick. eller följ mig in i min dröm och säg vem du är!" … in i min dröm. det kom bara.

jag somnade och drömde att jag var hos farmor och farfar. jag sitter i deras vardagsrum. och telefonen ringer, så jag svarar.. första gången var det mina bröder som busringde. jag lade på och sattoch tittade en stund, sen ringde en annan telefon, som inte var inkopplad. jag svarade och sade "hallå? *inget svar*.. HALLÅ?" jag fick svaret "hallå. höhö" jag : "vem är det?". tog ett tag. fick sedan svaret "ingvar." sedan lade jag på och vaknade.

jag hade kanske kontakt med honom? men hette han ingvar?

jag använde mig av en pendel på morgonen, gick in i rummet och frågade om det var en kvinna som besökte oss? svar: nej

en man?: ja

vid namn ingvar? : kanske.

är den här gubben en liten lurifax?.. opch kommer sådana händelser inträffa när mamma flyttar om en månad?

skriver fler saker om det händer något.