det har jag nog aldrig hört någon gång att taket pratar ..

men det kan vara en energi i taket som pojken uppfattar som att det pratar..

din son har troligen kontakt med någon ande..

det är en energi, en mycket snäll sådan så du behöver inte vara orolig …

sonen kan sova gott för han är väl bevakad

När jag var barn och skulle sova hörde jag en man och en kvinna prata med varandra uppe i taket, först lågmält sedan ivrigare. När jag sedan tittade upp i taket såg jag ett nät som sänktes för att stanna upp, varje gång jag blundade sjönk nätet. Tittade jag länge steg det upp mot taket igen samtidigt som kvinnan började träta och mannen pratade lugnande till henne. Jag uppfattade det hela som att kvinnan ville fånga mig, medan mannen jobbade emot det. Detta höll på länge, flera år.

I vuxen ålder pratade jag med min ett år äldre syster om detta och hon tittade snopet på mig och sa sedan "så det var därför det försvann från mig". Min syster berättade att hon haft exakt samma upplevelser före mig… Märkligt vi båda kände oss hotade av kvinnan och kände oss trygga av mannens lugna prat till kvinnan.

Själv tänkte jag som barn att det var några uppe i taket, några osynliga, sedan när det fortsatte natt efter natt trodde jag att jag var tokig, ett psykfall som skulle låsas in en dag.

Jag vet inte när dessa upplevelser avtog, jag tänkte nog aldrig på det. Anledningen till att det kom i mitt minne igen var att jag fick uppleva mycket i vårt förra hus, det som hände pratade jag mycket om med mina systrar och då kom detta fram. Nu har jag undrat vad det var inte om jag var tokig eller så, utan vad var det jag upplevde egentligen?! Jag har ingen aning, men något var det

Så det som din son berättade var nog med sant, men att det sedan avtog och han glömde det till du frågade om det. Det positiva är ju att han inte verkade rädd för det, att du sa åt honom att säga till taket att vara tyst och att du faktiskt inte så åt din son att sluta säga osanningar.

Min mamma ropade jag på för jag var livrädd under dessa alla nätter, mamma tände bara lampan i taket och sa "där ser du att det inget finns i taket!!! Sov nu och ropa inte mer" Det slutade med att jag inte ropade på mamma utan låg där och stirrade upp i taket och hörde dessa röstar samtala och där sedan kvinnan skällde på mannen bläää det var inte kul alls. Samtidigt lärde jag mig att aldrig någonsrin förneka mina barns berättelser och det har jag fått en hel del av från min äldsta och även en del från mina andra två barn.

Kram

tack för svaren…jo min tanke är ju att vare sig det är fantasi eller någon ande så tror jag det är bäst att ge honom verktyg att hantera det. Tack Agneta för din berättelse…det stärker mig i att jag hanterat det på rätt sätt…vad hemskt att inte få bekräftelse på det man upplevt…

Chocklad. v skönt att höra! Fast jag har nog oxå tänkt att det är någon välvillig själ som är här eftersom den verkar ha lyssnat på hans nej! Att han är övervakad känner jag oxå. När han var fyra månader, vi hade precis hämtat oss efter en svår förlossning som resulterade i kramper och andstopp för hans del. Då åkte jag in akut med honom eftersom han inte ville äta och hade ont. Läkarna på lilla akuten här trodde att det var tarmvred vilket egentligen var helt orlimlig men ville ändå köra n en sond och göra det i ordning. Men nån överläkare kom iaf förbi och sa att det gär vi inte på en fyramånaders…skulle till sundsvall men eftersom att det var sommar så kunde de inte ta emot. fick åka ambulans till uppsala istället (en mardröm på ca 45 mil med skrikande bebis) Skulle opereras för vad de trodde var invagination. När de öppnade honom så var det inte det utan en mycket ovanlig missbildning i blodkärlet i tarmarna. Det visade sig dock att den läkaren som op. på tåget på väg till jobbet hade läst på om just det eftersom ho skulle ha en föreläsning om just det senare. Enligt läkarna där händer det bara en gång var trettionde år att någon kommer in med den åkomman! Vad är oddsen för det? törs inte tänka på vad som hänt ifall vi hamnat i sundsvll med vikarier som är oerfarna på området! Återhämtat sig totalt och sprider nu sån enorm glädje i kvarteret ;-)