.. Det här känns superflummigt, jag är inte typen som är speciellt öppen med det här. Men jag har sedan barnsben "sett" saker. När jag var liten var jag, berättade mina föräldrar, vän med "pojken från gården". Jag envisades med att peka och visa på gården som den här pojken kom ifrån.. Det lustiga var ju förstås att där inte alls låg någon gård, men däremot visade det sig sedan när de undersökte saken att det just där legat en gård. Och så fortsatte det. Jag har kunnat beskriva möten med avlidna släktingar som jag aldrig träffat, och - oftast i drömmar - pratat med människor. En gång pratade jag med en arg flicka som berättade om hur hon försökt få kontakt med en kille, genom att göra olika saker. Hon berättade om sin bakgrund, och berättade hur han varit elak och bett henne gå och till och med slagit näven i bordet. Jag talade om det för killen jag sov över hos, han blev lite blek för allt det lät väldigt, väldigt bekant för honom XD Han hade varit med om konstiga saker i sitt rum och känt sig besvärad av det, och till sist sagt åt på skarpen och slagit näven i bordet. Finns många fler exempel.

Sen har jag alltid varit riktigt känslig för närvaron av andra människor. För 5-6 år sedan flyttade jag i lägenhet, och det var en PLÅGA att känna alla dessa folk så nära inpå. Jag fick aldrig lugn, utan det var som att gå i ett konstant brus. Ser inte aura eller sånt som vissa påstår att de gör; det är mer som att jag känner av om det är någon disharmoni i folk.. Som om de vore ett maskineri där kugghjulen går snett.

Nu har jag undermedvetet lärt mig att stänga av. Jag störs inte längre av folk på samma sätt, men det tråkiga är att jag såklart inte är känslig på samma sätt heller, utan har blivit lite "numb", i brist på bättre ord. Dock händer det fortfarande ibland att det blir drömbesök.

Jag undrar om det finns något sätt att tygla det här, för som det är nu så är det någonting jag inte alls råder över - som är väldigt intensivt ibland för att sedan försvinna. Dessutom kan jag inte heller säkert veta vad som är vad, det är först när jag berättar för folk som det kommer fram att det antingen är någon de känt som jag har träffat eller som de också har känt av och som jag har snappat upp.. Hur vet man?