Konstig födelsedag...
Igår den 30 Maj skulle mormor fyllt 90 år. Hon lämnade oss den 28 november 2010 på min mammas födelsedag. Det kändes verkligen konstigt att hon fyllde år men att jag inte kunde ringa och säga grattis… Vi ska inte ens dit på kalas och ge henne presenter. Hon länade mig för 6 månader sen och jag kan inte förstå att det gått så snabbt, känns fortfarande som om det var igår. När ska man egentligen komma över detta, slippa bli tårögd såfort jag ser en gammling, eller bli ledsen bara för att jag skriver om henne här nu? Jag träffade henne alltid 1 gång i veckan och nu är det ett halvårsedan jag pratade med henne. Gud vad jag saknar henne, det gör så ont att aldrig mer få träffa henne och må bra. Hon gjorde mig alltid så glad och full i skratt, vad som än hade hänt innan, men nu är jag utan henne, min skyddsängel somjag pratade med så lätt, och jag kommer aldrig mer få se henne igen, aldrig någonsin…
Beklagar sorgen och förstår så väl att hennes födelsedag kändes tung och jobbig.Har förlorat båda mina mor och far föräldrar och sakanden den finns alltid inom oss.Tillåt dig sörja och ta den tid det behöver och släpput dom känslorna.
Din mormor finns med dig och varje grattis du tänkte till henne i förrgår hörde hon och ni kommer att mötas en dag igen.Är så övertygad om själens överlevand efter den fysiska bortgången,har sett så mycket ch hört så mycket från andra sidan att det finns inte det minsta tvivel inom mig om en andra sida.
Du kan när du vill prata med henne och hon finns alltid i eran närhet och vill er allt gott och bara det bästa för er.Men låt sorgen ha sin tid för den behövs för att vi inte ska stänga in våran smärta och sorg,vi behöver släppa ut dom känslorna annars mår vi själva inte bra efter ett tag.
Men hon finns och hon hör och stöttar er i varje tanke handling och ord,du kan när du vill prata med henne och hon hör varje ord.
Allt gott till dig i ljus och kärlek.Kram till dig !
Ja usch de kändes hemskt… Jag tror också på att själen lever vidare och honjhar hälsat på min mamma ett flertal gånger genom att klappa henne på kinden och liknande när hon ska sova. Hon besökte även mig i en dröm kort efter hennes bortgång. Men det är hemskt att aldrig mer få se henne jordligt och bara krama om henne, det känns tungt!
tack så mycket!! :)
Beklagar :( En sak är säkert, hon kommer alltid att finnas hos dig i ditt hjärta. Vet att det är svårt att förlora en person som står en nära.
Ja det kommer hon alltid göra! Det är riktigt svårt att gå igenom en sånhär sak, men det ingår i litev tyvärr.
Ja det är sant :(