*putt putt?

putt putt ? ingen som vill svara?

Att du blir tårögd tror jag enbart har med din egen kännslighet för andevärlden att göra.Ofta när min guide visar sig och jag ser honom in i ögonen blir jag tårögd och det beror på den enorma kärlek som han sänder därav blir jag rörd.Det räcker med att se på hans bild så kan tårarna komma,även när vi jobbar tillsammans blir jag rörd.

Rädslan tror jag försvinner med tiden ju mer man lär sig så ser man att det är inget att vara rädd för.Snarare så har filmens värld blåst upp rädslan hos folk för andar och gett ett så felaktigt intryck att det är något skrämmande att vara med om.Men jag tycker snarare det känns tryggt att få andebesök.

En tanke du kan ha med dig nästa gång du känner rädslan,tänk på hur denna person var som levande och att dom är inget farligare nu än dom var under sin livstid.Får man besök av någon släkting eller vän så är dom absolut inget farligare eller skrämmande än dom var under livets gång.Jag är betydlig mer rädd för en livs levande som verkligen kan göra oss skada men känner bara harmoni när jag har andebesök.

Att öppna sig,du är redan öppen bara det att du blir tårögd och känner av energin gör att du är öppen.Sen att börja det mediala kan man gå kurser och lära sig förstå symboler och det bildspråk andra sidan oftast förmedlar sig med.Lära sig tolka kännslor som kommer,man kan förnimma dofter som kan kopplas ihop med en speciell person.Det tar lite tid att lära sig lita på det man får till sig och där är kurser väldigt bra om man vill in på den mediala biten.