Jag har ganska liten kännedom om kristallbarn och indigo, har mest läst lite på senare tid. Men det som jag stötte på som var så intressant var "vita själar" det fick mig att minnas en speciell upplevelse.

När min dotter var en liten spädis låg vi och gosade i sängen. Jag såg in i hennes ögon och woof, ett klart, vitt bländande ljus, varmt och så rent och kärleksfullt att jag var tvungen att vända bort blicken. Det var så rent att det var skrämmande så klart att det var svårt att ta in.

Jag har klurat runt bland andra småbarnsföräldrar om dom har haft liknande upplevelser men har inte hittat nått av dess like.

Det var verkligen som att se hennes själ. Mäktigt och fullt verkligt i ett ögonblick.

Nu när hon är närmare tre och mer inskolad i denna värld vänder hon alltid blicken mot himmelen, hon missar inte en stjärna, flygplan eller måne, även på dagen =)

-Titta mamma. stjärna kan hon säga, och vinkar glatt till stjärnan. Men fyrverkerier tycker hon inte om. Hon skriker i panik och säger     - stjärna sönder. Härlig syn på saker och ting, kan ju betyda ingenting förutom ett barns fantasi, men ändå vackert.

(Bilden är lånad med samtycke ifrån http://muninkorpvinge.blogspot.com/2011/04/gudinnan.html)

*Har ni haft egna liknande upplevelser om dessa barn, synpunkter eller berättelser att dela med er av??