Övernaturligt iFokus

Övernaturligt

Etiketterandarspöken
Läst 2533 ggr
Fawo
0

Hemsökt?

Jag har aldrig trott på spöken som liten. Men när jag var 12 år såg jag ett. Det var en pojke som gick förbi min säng, en jag faktist kände igen. Jag tror han gick i min skola när jag var ännu yngre.. Jag låg klarvaken hela den natten efter händelsen, och sedan dess var jag alltid rädd för att gå och lägga mig på kvällarna. Jag berättade ingenting för min mor (som är en stor skeptiker), och inget för min far, för han bor 90 mil ifrån mig.
Nu är jag 16, snart 17 år.

Flera gånger efter den händelsen har jag uppfattat mer och mer. Känt mig iaktagen för det mesta. Oftast i duschen har jag hört ett svagt slag ifrån väggen. Blev jätterädd först, men efter upprepade gånger har jag sagt "jag vill vara ifred", och då har de inte upprepats mer än 2 gånger.

En natt vaknade jag också av att jag kände att jag inte kunde få någon luft, med jag andades. Det var bara en känsla. Det värkte ner i båda lungorna. Efter ca 15 sekunder upphörde det.
2 dagar senare kom jag på att min morfar tog livet av sig genom att dränka sig själv, kan det ha varit honom jag känt av?

Det känns som att jag blir mer och mer öppnare. Att fler saker händer mig. När jag känner mig iaktagen eller att något bara är där, så blir jag helt kallsvettig om händerna. Och de är jättesvårt att få tillbaka värmen!

Eftersom jag nu antar att jag kommer uppleva fler saker, borde jag lära mig att hantera vissa situationer? Eller borde jag låta bli? Jag vill inte vara rädd, jag vill lixom lära mig mer om det. Men jag vet inte hur Obestämd Men jag vet att man kan inbilla sig mycket, men jag tycker att de som händer är för verkligt för att kunna kalla det för inbillning.

// Fawo (;

Skrattaren
0
#1

#0

Ofta "ser" man spöken på natten när man är trött eller har sovit. hjärnan är i ett stadie där den drömmer men man är vaken och då får man en illusion av att man var klarvaken då man "såg spöket". Detta är ett klassiskt och väldokumenterat fenomen som sker ofta och inget märkvärdigt inom vetenskapen.

Tänk efter hur ofta folk berättar att de "ser" ett spöke och att de låg i sängen och/eller det var natt.

En natt vaknade jag också av att jag kände att jag inte kunde få någon luft, med jag andades. Det var bara en känsla. Det värkte ner i båda lungorna. Efter ca 15 sekunder upphörde det.
2 dagar senare kom jag på att min morfar tog livet av sig genom att dränka sig själv, kan det ha varit honom jag känt av?

Kallas inom psykologin Sömnparalys. Läs mer om detta här

http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mnparalys

Tillståndet är inte alls ovanligt utan vanligare än vad man tror och är inte paranormalt.

Vanligt att man kopplar sådant till någon död person. Kallas felslut och konfirmationsbias

[mia-38]
0
#2

Fawo…Jag tror inte alls att det är inbillning.
Har själv vart med om så mycket så man känner när det är så som du beskriver det.

Just denna känsla av att vara iakttagen är så stark. Jag vet vad du menar. Jag kan känna att jag har nån nära inpå mej ganska ofta. Som om nån tittar mej över ena axlen.

Bra att du säger till de att låta dej vara ifred när du behöver det.

Berätta gärna mer om det som händer.

Kram

[mia-38]
0
#3

Skrattaren.

Jag tycker du ska ta och läsa en av våra regler här inne:

Övernaturligt I Fokus vänder sig till troende och övertygade om andevärldens existens och ett liv efter detta. Vetenskaplig skepticism hör således inte hemma på detta forum. Vi är alltså inte ett debattforum där för och emot ska resonera sig fram utan vi inriktar oss enbart på medlemmar som är "för" det mediala.

Det är alltid bra med ett uns skeptisicm…man ska inte tro att allt är spöken…
Men det som utmärker en "äkta" skeptiker som bara kommer in här för att försöka omvända eller nåt annat…det är att ni endast skriver i sånna här trådar…ALDRIG i Dagens eller nåt annat.

Lustigt…

helenahi
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#4

Bra mia, förstår inte dessa skeptiker som måste skriva sina negativa inlägg, det måste väl finnas något forum som "skrattaren" kan engagera sig i och som han/hon har intresse av….

tro hopp och kärlek….

tro hopp och kärlek...

[walkinbeauti]
0

Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.

#5

# 0 Intressant att läsa det du skriver och ta inte åt dig av skeptikerna dom är så mot alla oss mediala.Om du vill kan du alltid gå en kurs i medial utveckling och på så vis lära dig hantera din öppenhet.Det finns också väldigt bra böcker att läsa bla Sylvia Brownes böcker förklarar lättsamt och förståerligt om andra sidan existens.

Säger som Mia har upplevt på tok för mycket för att kunna bortförklara allt jag sett och vart med om så inbillar dig gör du inte kan jag lova du är enbart öppen och mottaglig för den andliga dimmenssionen Glad Varmt lycka till med allt !

# 1 skrattaren det finns ett kalas forum för dig här på iFokus Skepticism där kan du väl härja ett tag.Sen dina hänvisningar till wiki tar jag inte på allvar då vem som helst kan gå in och göra ändringar i deras material.Sömparalys,har du tänkt på att i sömnen är man mer avslappnad och då även mer mottaglig för andebesök samt att meditera och bli avslappnad.Själv behöver jag inte avslappning utan har andemanifesteringar under fullt vakna tillstånd mitt på dagen och JA innan du ens hinner tänka tanken dom visar sig i full figur inte någon liten prick som kan misstas för något paranormalt utan riktiga helfigurer.

[grinda]
0
#6

#0Fawo..När man är mottaglig för andevärlden så ser man och upplever man mer än vad som brukar vara vanligt. Det kan både vara till hjälp men det kan vara jobbigt. En viktig sak som jag skulle haft nytta av för många år sedan när jag började vara med om en hel del var att kunna stänga ner. Det finns mycket skrivit om detta - kanske kan du googla lite om det (jag är så förkyld så jag orkar intre skriva idag)

Har du prövat på att meditera. Det finns meditationer som "jordar" dig så att du inte är lika öppen.

Sitt och koncentrera dig på en skön lugn andning sen skjuter du ner en lång rot från din svanskota djupt ner i jordens mitt - känn hur förankarad du är i jorden. Ju oftare du mediterar desto lugnare och tryggare kommer du känna dig.

Hoppas att du kan få fler goda råd…

Stor kram

Grinda

Fawo
0
#7

Tack så mycket för svar alla snälla människor :)

#2 Jag får ofta känslana av att jag inte är ensam. Speciellt på kvällar då jag kan tänka mer på vad som finns runt omkring mig. Nu på senare tid så är jag faktist inte rädd. Förutom när jag promt måste gå på toa och gå förbi den läskiga mörka garderoben, haha.
Men sen brukar jag tänka för mig själv "Varför skulle ett spöke vilja glo på mig från garderoben?"

Jag har väl antagligen sett för många skräckfilmer då andarna just är i garderober/trånga utrymmen :P

#6 Jag ska prova på meditering, har försökt det förut men aldrig riktigt fattat grejen. Men det finns väl meditering för att öppna sig mer också? Jag vet inte riktigt om jag vill  stänga ute allt. När jag väl inte är rädd för saker, så tycker jag faktist att det är intressant, och jag skulle gärna vilja lära mig mer :) Speciellt om min kära morfar är här på besök. Jag har aldrig träffat honom i verkliga livet. Han dog innan jag föddes, och ändå får jag alltid känslan av att han vet att jag finns :)

// Fawo (;

niclas-e
0
#8

Hej Fawo Det finns tekniker för att både öppna och stänga sig. För min egen del försöker jag att bara vara öppen när jag vill ha kontakt. För mig, och säkert många andra, blir det för jobbigt att vara öppen hela tiden. Det är ingen fara att stänga ner, för det går lätt att öppna sig igen. Leta runt lite i gamla trådar, så hittar du säkert tips om hur du ska göra. Så småningom går det av sig självt lika naturligt som att andas. /Niclas