3 år sedan mötte jag en man på ett offentligt ställe.Det kändes som någon kastat en disktrasa i ansiktet på mig, så starkt kändes det . Vi har under denna period enbart pratat med varann och i hans närvaro blir jag mitt sanna jag. Det är en upptagen man och inget har skett oss 2 emellan. Han påverkar mig så starkt varje gång vi ses och jag är övertygad om att han är en själsvän. Jag har valt att inte ha kontakt med honom för det höll på äta upp mig inombords. Vad är det jag ska lära mig av detta starka möte ? Kommer det en "riktig" själsfrände efter honom, eller är det han eller ska jag välja tilliten till mig själv ? Är kanske naiv som tror att det finns en mening med denna magnetisism jag upplevt. Frågan är bara vad ????