
Min upplevelse
Detta hände den 6:e april 2006 då min morfar dog.
Visste inte om att morfar hade åkt in på sjukan då detta hände. hade varit ute på kvällspromenad med min hund och just i slutet av trappan så flög en tanke som inte var min egen genom huvudet, tanken var "Jag vill dö"! Förstod igenting av det just då men senare på natten då min mamma ringde och berättade att morfar dött så fick jag reda på att det var exakt samma klockslag som jag hade fått den tanken.
Min morfar och jag hade alltid stått varandra nära på ett mera andligt plan och jag tror att han på detta sätt talade om för mej att det var dags för honom att vandra vidare. Hade även en ande som hade förföljt mej ett tag som jag visste vad det var för en och då denna ande hade levt så var det en mkt ond barnamördare. Min morfars ande följde mej i trappan ett par gånger och sedan så lät den onda anden mej vara ifred.
Både jag och min syster har även efter morfars bortgång känt hans speciella doft och jag tror att han tittar till oss lite då och då.
Han var den snällaste mest förstående människa jag någonsin mött och jag saknar han enormt mycket. Nu på långfredagen är det 1 år sedan han gick bort och då ska jag besöka hans grav.
Tror bilden på min älskade morfar är tagen 1976
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!

Det är starka upplevelser! Anden kan komma med en doft som du kan förknippa med honom för att du ska veta att han är med dig, lita på känslan du har där! Kan förstå din saknad efter honom och var glad för att du har en så snäll morfar med dig och som vägleder dig nu :-)
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

Någon som upplevt liknande saker?
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Jag om min farfar stod varandra när. Jag skulle alltid vara där när jag var liten och senare i tonåren. Vi hade så roligt ihop, hittade på mycket saker och jag läde mig mycket av honom. Han blev 95 år än idag så saknar jag honom så otroligt mycket som att en del av en är borta. Det är över 13 år sedan nu men jag kan gråta över honom ännu. Vill ibland åka dit men det går ju inte. När har gick över till andra sidan så visade han sig för mig, jag låg i sängen och i fotändan stod han och bara kollade på mig, det var så ljust omkring han. Sen den dagen så är han brevid mig och hjälper mig. Kan känna hans närvaro, sett han i lägenheten, känner dofter från han och från hans hus, sett han i drömmar.
Inatt såg jag farfar i min dröm, såg han i sitt hus, han gick emot mig som att han ville krama om mig, vet inte om det är något att han säga till mig. Men det är tryggt att veta att han finns där brevid mig.
En kram betyder väl rent generellt att man tycker om någon men också att man kramar någon som behöver stöd. Vi sprider ju en del virtuella kramar omkring oss här på forumet som stöd tex.
Det är ingen vits att ha huvudet upp i det blå om du inte har fötterna stadigt förankrade på jorden.