Demensboende
Jag jobbar på ett demensboende & har länge undrat över om de boende verkligen är kvar i kroppen så mycket, eller om dom många ggr ger sig ut på astral resor..
Senaste tiden har jag många ggr i mina drömmar mött på flera personer ifrån boendet ja jobbar på.. som kommer emot mig & vinkar å ler..sen vänder de sig om & går. Tror ni att dom vill visa mig att svaret på min undran är - Ja, vi gör astral resor ;)
Jag har läst några gånger om att just dementa är nära övergången och tar då dessa resor. När jag låg i Umeå på sjukhuset i somras var en av rumskompisarna en tant på över 80 år som upplevde både det ena och det andra ..
Okej :) Spännande! Har fått för mig genom åren att dom reser ur kroppen mycket, att dom är på båda ställena. Och jag tycker att dementa verkar känna av & reagera lätt om en människa har "starka" energier.. :) Inte alla ggr det är att fråga å samtala,tyvärr.. Men man kan ju förstås samtala på så många andra vis,än just ord =)!
Kvinnan i Umeå Göta såg saker och hon pratade om det och de andra skrattade och sa att hon är ju dement. När jag sa att jag såg denna kvinna som hon talade med blev de tysta och skrattade inte mer åt henne 
Hihi, då tänker ja att de blev paffa, när inte bara hon såg ;) Många som ser & pratar med andra andar. Dom flesta tror jag faktiskt verkligen ser & hör, men människor som inte är inne på den "andliga vägen" tar det väl som att det hör till sjukdomen! Vi hade en tant som vägrade att sova om inte vi bad mannen att gå ut, gjorde vi det.. gick det bra =)!
Det kan jag tro och vad gör det om någon ber mannen gå även om de inte tror på henne?! Fint gjort tycker jag…
Göta hade en vacker kvinna hos sig som hon pratade med ofta och när hon blev less på henne ville hon att personalen skulle be henne gå. Det kunde de inte för de såg henne inte…och ville inte bry sig heller för den delen.
Jag bad henne i tankarna att lämna Göta ifred en stund och då log Göta mot mig där jag låg i sängen mitt emot henne!
Jeg tror det er litt olika med demete. Min far kom til slutt på demens hem, da var han 84 år. Der var dørene låst, og han hadde det helt forferdelig. Det eneste han gjorde da var å slå sin stokk i dørene, og si at han ikke hadde gjordt noe galt , at det ikke var rett å stenge han bak låste dører. Alle som besøkte ham, ba han om å hjelpe ham å flykte derfra
Det var helt grusomt, men han bestemte seg nok for å dø , for han levde bare 8 uker etter at han kom dit.
Jovisst, det är nog olika med dementa också! Usch, va synd att det blir så, jobbigt att se sina nära & kära så frustrerade!
#6 Jag beklagar att din pappa hade så jobbigt, det måste ha varit jobbigt för dig med!