Sömnparalys
Hittade denna artikel på Aftonbladets hemsida idag.
Intressant ämne.
Jag vet att vi haft detta uppe innan…men har det tillkommit några ny så kan de läsa om det här.
Jag har själv drabbats av detta en gång. Det var inget roligt tillstånd. Om det sedan kom av stress eller andra andliga orsaker kan jag inte svara på.
Ja, det är säkert jobbigt. Själv har jag inte råkat ut för detta. Som jag alltid har hävdat så ska man också vara lite försiktig att bedöma övernaturliga händelser som äkta när man vaknar upp eller när man är på gång att somna…men självklart så utesluter jag inte heller övernaturliga förklaringar i många fall…men man bör ha Sömnparalys som en möjlig, alternativ förklaring i vissa fall
"I parabler av rastlöshet, cirklar av regnbågsro - peut être?"
"Världen skulle må bra med lite mer
Värmland"
"Don't be normal, stay paranormal"
Precis Ghost.
När jag var sån så kändes det som om någon satt på min rygg och tryckte ner mej.
Det tog ett tag innan det släppte och jag kunde andas normalt igen. Kommer ihåg att jag somnade igen så fort jag kände mej fri från trycket.
#0 Usch, varför måste ett sånt tillstånd finnas?Känns så onödigt=P Hänt mig väldigt många gånger sen i februari, utanför kroppen upplevelser,tunnelresor, förlamningar,hallucinationer,väcks av megabrus i öronen och röster tror jag.kanske borde lägga in mig själv haha eller sluta stressa=P
Men om man vid hallucinationer inte är förlamad, vad kan det då vara tror ni? Eller kan man under Sömnparalys röra på sig?
Förresten kom jag på en sak. Jag har nog haft nåt liknande. När jag var i tonåren så hände det rätt ofta att jag vaknade upp av en fruktansvärd explosion…jag var helt övertygad om att det verkligen var en explosion. Jag sprang ofta upp och tittade ut samt frågade mina föräldrar…men det hade inte hänt nåt.
Detta är nog det ända jag möjligen skulle kunna tillskriva fenomenet sömnparalys…jag har inte heller upplevt förlamning!
Allt annat övernaturligt har hänt mig när jag har varit vaken och ur sängen..
"I parabler av rastlöshet, cirklar av regnbågsro - peut être?"
"Världen skulle må bra med lite mer
Värmland"
"Don't be normal, stay paranormal"
Detta har jag aldrig varit med om.O det är jag glad för..
Anledningen är att musklerna är ”avstängda” under REM–sömnen, men aktiveras vanligtvis precis innan vi vaknar. Ibland händer det att man vaknar upp innan kroppen har hunnit med detta.
Låter jobbigt.
Lena.P är jag i verkliga livet.
#5
Musklerna är förlamade under REM enbart som skydd, för att man inte skall kunna skada sig själv (har jag för mig).
#6 och skydda människan/människorna brevid i sängen med;-)
#7
Givetvis… 
Annars får man sova med integralhjälm
"I parabler av rastlöshet, cirklar av regnbågsro - peut être?"
"Världen skulle må bra med lite mer
Värmland"
"Don't be normal, stay paranormal"
Detta har jag varit med om flera gånger tyvärr och det inträffar enbart om jag sover på rygg vilket jag då helst inte gör sedan det hände första gången för mer än 10 år sedan. Skrek så högt jag kunde och kände att det satt någon ovanpå mig som häll mig nere. Enligt dåvarande sambon hade jag bara legat och väst lite, i mitt huvud skrek jag ju allt vad jag kunde.
Hände flertalet gånger då och sedan har det inträffat en gång det senaste året.
Amor Vincit Omnia
Har diskuterat Sömnparalys med flera och många vill hävda att alla andebesök skulle bero på just detta fenomen men då skulle många av oss gå halvsovande under dagtid på olika platser i landet.Andebesök när man är i ett sånt avslappnat tillstånd är vanligt och jag har mycket funderat över varför ser vi enbart andar och inte en massa annat konstigt som tex att ett materiellt ting skulle "tala" till oss så som andevärlden ofta gör när vi är avslappnad och som mest mottagliga.
Erkänner att jag är den värsta skeptiker till detta fenomen då jag upplever enormt mycket i vaket tillstånd,för mig ser det ut som den dåligaste ursäkt och förklaring vetenskapen kan komma på eftersom dom ständigt går bet på att både bevisa eller motbevisa andlig existens.Andevärlden låter sig ju inte bindast fast för att våra vetenskapsmän ska kunna utföra tester som bevis.
Ser och hör andevärlden i vaket tillstånd,kan känna att någon trycker på mig oavsett om jag är på väg att vakna eller somna sånt sker då jag är fullt vaken så jag ställer mig oerhört kristisk till en sk Sömnparalys och mina egna erfarenheter räcke bra för min egen bevisning.
Många är också kvicka att påvisa psykisk ohälsa i samband med andebesök,även påvisar många att alla som upplever detta är påverkad av en drog eller mediciner,för egen del har aldig provat en drog,är inte i psykisk obalans och äter ingen medicin,alkhol ett glas vitt på fredag.
Så skeptikern som hela tiden måste smutskasta oss som har upplevelser hoppasd jag får vara med om något som den omöjligt kan förklara bort först då när man vart med om det vet man vad man pratar om.
Ursäkta men när ämnet Sömnparalys kommer upp går jag igång,sorry,,
men jag tror inte på den efter egna erfraenheter och då kan jag inte hålla mun
#12 Tack för det inlägget Dharma! Jag är oxå skeptisk till fenomenet som någon/några kommit upp med för att (bort)förklara upplevelsen.
Jag hade en period i mitt liv då jag sas mer och mer öppnat mig då mötte jag folk i detta tillstånd var och varannan natt.
Om man vill kalla detta för Sömnparalys så är det OK men personligen tror jag inte på det.
Det jag upplevt är alldeles för tydligt…En gång trängde sig en kvinna in i min lägenhet (i min "dröm") hon sökte efter Morgan som hon alldeles bestämt visste bodde här "ÄR MORGAN HÄR" väste hon, svartsjuk och rasande hon överföll mig och det var riktigt obehagligt för hon var tung som en elefant. Det var bara ett exmpel jag har massor med fler…och ett exempel från en person som inte tror på andar som jag ska berätta en annan dag här;)
PS Kvinnan var klädd som om hon levde på 70.talet och jag känner ingen Morgan men i "drömmen" var jag helt övertygad om att han bott här tidigare och att hon förvirrat sig hit i tron att han fortfarande bodde här.
Jag har upplevt Sömnparalys 3 gånger nu. Jag var rädd de första 2 gångerna men jag har läst mycket om det och skulle faktiskt vilja vara med om det igen. Så kan man göra något som ökar chansen att det ska hända?
Jag har upplevet det där flera gånger och har inget emot att få uppleva det fler gånger heller.. Kolla här:
(citat från texten:)
- Det är vanligt att få märkliga mentala och känslomässiga symptom samtidigt, till exempel att uppleva sig vara utanför sin kropp, hallucinationer av olika slag eller mycket intensiva känslor, säger Charlotte Ulfsparre. (slut citat.)
Det är vad vi kallar UKU:s eller Utanför Kroppen Upplevelser, ett härligt tillstånd om man "fortsätter" en bit till, och inte kämpar emot för att komma tillbaka till kroppen.
Det står också att det vanligen drabbar människor med narkolepsi - en störning i de delar av hjärnan som reglerar sömn och vakenhet - men jag har då inga såna sömnstörningar. Dom här upplevelserna kommer spontant, och den sista gången svävade jag ovanför min hund som jag klappade för att testa om det gick
, men upptäckte att handen gick rakt igenom kroppen på honom.
"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."
#16 va coolt det låter=) Önskar jag kunde kunde hitta ett sånt lugn o fokus ist för rädsla vid UKU..

#13: En kort fråga bara. Varför skulle de man upplever under en Sömnparalys inte kunna vara tydligt?
#18 hur menar du?vad ska vara tydligt?
#19 Det var jag som använde det ordet…vad jag menade är att jag personligen inte tror på begreppet Sömnparalys som en förklaring till fenomenet. För mig är det så att…det finns drömmar och så finns det drömmar.
Till exempel har jag haft sanndrömmar och då har det också känts mycket verkligt och färgerna har varit ovanligt starka. Jag har lärt mig se skillnad på vanliga drömmar och sanndrömmar genom tydligheten, färgerna etc…Jag kan tänka mig att många här som drömt sanndrömmar har liknande erfarenhet.
Så samma sak gäller för dessa "påhälsningar" när man känner det som rent fysiskt att någon ger sig en där någonstans i sömnen/vakenheten, astralt/fysiskt…
#20 okey sorry, inte bra när man slarvar med att läsa igenom tråden.
Jag köper inte heller helt Sömnparalys som en tillräcklig förklaring till alla dessa upplevelser. Det kan säkert stämma på vissa men inte alla. En fråga som jag försökt få svar på länge är om man under det så kallade SömnParalysTillståndet kan röra på sig och inte då UKU, va kan det då vara? För är man inte alltid förlamad under SPT?
Samtidigt som det har jag fått fysisk beröring, hallucinerat och "kommunicerat" med denna "person"
#15 Jag ville först aldrig att det skulle hända igen, men när jag sedan läste om det blev jag mer och mer intresserad. Jag ångrar nu att jag kämpade emot så mycket. Jag har mycket länge velat vara med om en uku igen och genom Sömnparalys ska det tydligen vara väldigt vanligt att det händer eftersom kroppen är helt avslappnad.
Så därför vill jag att det händer igen :D
Någon som vet hur man ska göra? ^^
#23 okey…men min fråga var om man kan röra på sig under Sömnparalys?eller är man alltid förlamad
Jag har aldrig upplevt att jag kan röra mig, men det är nog det som är vitsen; kroppen är bortkopplad och istället är det själen "som är ute och rör på sig".
Så fort du försöker att engagera kroppen så är du tillbaka "på jorden" igen. Däremot så kan man uppleva/känna det som att man har kroppen med sig fast den är utan materia. Jag själv åker alltid ner mot fotändan först, sedan upp mot taket. Sedan kan jag själv styra var jag vill fortsätta resan. Tyvärr blir det bara korta tripper, men jag minns en gång när jag var barn, då tog jag en sväng ut genom fönstret också. Det som förvånade mig då var att jag inte frös trots att det var vinter och flera minusgrader ute. Kände mig som Peter Pan. 
"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."
Ja visst, om man nu känner att det är nödvändigt så, men jag litar på att jag blir väl omhändertagen där jag är just då. Förr eller senare "ramlar man ner" i sängen igen i vilket fall. 
"Att många tycker samma, betyder inte att dom har rätt.."
#23 Ja det får jag nog göra. Var länge sen jag läste om det. Behöver nog uppdatera mig lite med all information. Vore ju bäst om jag inte bara väntar på att jag får en sp igen och inte ens då vet man ju om det funkar. Jag slappnade av i min sista sp och då gick det över otroligt snabbt så jag kanske inte ens hinner lämna kroppen om man säger så.
Men andra gången var allt läskigast. Då kämpade jag som bara den och lyckades vrida vänstra handleden men det kan ju bara ha känts som det och direkt efter så vreds den tillbaka som den var innan. Fick väldig panik då och kämpade allt jag hade, men det gjorde bara att sp:n varade längre. Läste sedan att den slutar oftast väldigt fort om man bara slappnar av.
#24 Jag har iallafall upplevt att jag rört mig lite grann men kroppen har ändå inte velat vakna direkt när jag gör det. Känner att jag gör iallafall någonting med musklerna om man säger så.